tag:blogger.com,1999:blog-78134451536019665092024-03-13T14:25:50.877+01:00Dokument i fokus- ur Arkiv Gävleborgs arkiv och samlingarUnknownnoreply@blogger.comBlogger277125tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-40053910219779981222021-05-24T10:55:00.001+02:002021-05-25T07:55:34.946+02:00Kolarna i Skarvsjö<p> </p><p class="Standard"><span style="font-family: inherit;">Oslättfors bruk
anlades 1697. I de efterlämnade arkivhandlingarna kan vi läsa om bruket och
dess spiktillverkning, men det finns mer att hitta än uppgifter om hammaren,
sågverken och hur många stigar kol som levererades till bruket. Vi ser namn skymta
förbi på dagarbetare, smeder och kolare och namn på torpen de levde i. </span></p>
<p class="Standard"><span style="font-family: inherit;">Många torpnamn
finns kvar i trakten fast byggnaderna är borta. Karlsdal, Mjuggsjön, Marielund
och Skarven t.ex. Där hittar man rester efter husgrunder idag. Det finns
platser där människor bor än i dag, som Införå och Råhällan. Två torp där de
ursprungliga namnen har glömts bort men byggnader finns kvar är Skarvtorpet som omkring 1950 fick namnet Västergården och torpet som i folkmun kom att kallas för Länkstugan men en gång var Nordan Skarvsjön eller Skarvsjötorpet. </span></p>
<p class="Standard"><span style="font-family: inherit;">Hos Arkiv Gävleborg
finns förutom Oslättfors bruksarkiv årsboken Från Gästrikland 1950. I den
skriver Gunnar Hobroh om kolaren Pehr Jonsson. En kolare som var skrivkunnig
och gjorde dagliga anteckningar under sin levnad. Pehr Jonssons dagbok är
skriven med frakturstil och en renskriven kopia finns hos Hille
Hembygdsförening. För att få en större bild av människorna i torpet finns det
mer att läsa i Hille sockens kyrkböcker.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></p><p class="Standard"><span style="font-family: inherit;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6wdFJXaYkSZeQZCUyAW4XxeR7DjUrgff1jud-ND9Vzd0AoSoAqfPDrx-LplJNSTXTbFJjnwFaBxlm-A5H_OjkcJEo5pWIdCaIynCNRVRxaokEpI2BabeEhYx5GY_RzSIWDhroLyKnNd6i/s1617/dagbok.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1617" data-original-width="1471" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi6wdFJXaYkSZeQZCUyAW4XxeR7DjUrgff1jud-ND9Vzd0AoSoAqfPDrx-LplJNSTXTbFJjnwFaBxlm-A5H_OjkcJEo5pWIdCaIynCNRVRxaokEpI2BabeEhYx5GY_RzSIWDhroLyKnNd6i/s320/dagbok.jpg" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Bild på dagboken ur Gunnar Hobrohs skrift. </td></tr></tbody></table><span style="font-family: inherit;"><br /></span><p></p><p class="Standard"><span style="font-family: inherit;">Jon Persson och
Margareta Andersdotter bor i Skarvtorpet när Pehr Jonsson föds 1751. Omkring
1761 flyttar familjen 2 km österut till torpet Nordan Skarvsjön. Dagboken började Pehr skriva när han var 20 år. 1776 gifter han sig med Catharina Göransdotter från Införå. Pehr noterar i dagboken att hedersdagen firas i 4 dagar. </span></p><div style="text-align: left;"><span style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: inherit;"></span><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg78tmA5VMbxV8jhWAseeqUD4v5SMJvwdpYysxN0ntNKqllyZk6vPFSEO1u-FfdniGypC0iEB5J1XnRDzVI5PaQkFhFh0gc6UqDTBpREf4-tgNpCfhKpTpEQg86BSU-M23mVNe5HEy3Sdy6/s1227/anv%25C3%25A4nd+gifta.png" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="334" data-original-width="1227" height="109" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg78tmA5VMbxV8jhWAseeqUD4v5SMJvwdpYysxN0ntNKqllyZk6vPFSEO1u-FfdniGypC0iEB5J1XnRDzVI5PaQkFhFh0gc6UqDTBpREf4-tgNpCfhKpTpEQg86BSU-M23mVNe5HEy3Sdy6/w400-h109/anv%25C3%25A4nd+gifta.png" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-size: x-small;">24 juni 1776 kolarsonen Nordan Skarfsjön Pehr Jonsson och kolardottern i Inörå Chatharina Göransdotter. Hille socken kyrkbok. </span></i></td></tr></tbody></table></span></div><p class="Standard" style="text-align: left;"><span style="font-family: inherit;">Åren 1777 till
1781 kolar Pehr i Brännuddsmilan. Totalt finns 7 olika milor antecknade fram
till 1815. Det står skrivet milans namn, hur mycket ved de använder och hur
många stigar kol man får ut. I Pehrs anteckningar kan man se att antalet stigar
kol ligger runt 90 – 140 per år. 1781 får han ihop 96 stigar kol, samtidigt som
hans första son föds. Oslättfors kolböcker finns inte bevarade från den tiden, men det kan jämföras med hans sonson som 80 år senare, 1861, levererar
kring 300 stigar kol.<o:p></o:p></span></p><p class="Standard"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhl-5Sw7daAdF0zhyphenhypheniv6AaCYyP92wTSyZ_PDAcuizugU2xaGRZaYio8wed7vwR_yGFZvPgsLe44-Bxl23js9P7MZi8U3PW3rjU5JZ_2GDSPJraE6_yKkMc1o-JlLlY5gxTO21VDLyYIY2iL/s2048/anv%25C3%25A4nd+kolb%25C3%25B6cker.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: inherit;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1341" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhl-5Sw7daAdF0zhyphenhypheniv6AaCYyP92wTSyZ_PDAcuizugU2xaGRZaYio8wed7vwR_yGFZvPgsLe44-Bxl23js9P7MZi8U3PW3rjU5JZ_2GDSPJraE6_yKkMc1o-JlLlY5gxTO21VDLyYIY2iL/w263-h400/anv%25C3%25A4nd+kolb%25C3%25B6cker.JPG" width="263" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: inherit;">Kolbok från 1861 här ser man Per Perssons resultat. Det torp som levererade mer än Skarfsjötorpet var Införå</span></i></td></tr></tbody></table><p></p><p class="Standard"><span style="font-family: inherit;">Pehr bedriver en form av växelbruk och han har 11 olika namn på sina åkrar. Främst odlas korn, råg och ärtor, men även egyptisk råg och hampa. Höskörden pågår från juli månad till september. 1781 börjar man slå hö i juli. En månad efter att yngsta dottern dött. Skörden avslutas den 15 september, 4 dagar efter fadern Jon Perssons bortgång. Årets höskörd är den sämsta hitintills. 1781 köps det in mer korn och råg än vanligt. Ett tecken på att maten inte räckt till utan man har ätit av utsädet. Pehr Jonsson skriver inte om sina känslor, men det måste ha varit ett svårt år. </span></p><div style="text-align: left;"><span style="font-size: 16px;"><span style="font-family: inherit;"><br /></span></span></div><div style="text-align: left;"><div style="text-align: left;"><span style="font-family: inherit;">I kyrkböckerna kan vi läsa om den tragiska händelsen att yngsta dottern Sara drunknar i bäcken bakom
torpet knappt 2 år gammal. Barndödligheten var stor i Sverige under denna tid. Det är först Pehr och
Catharinas 4:e barn, Caisa, som når vuxen ålder. </span></div></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><span style="font-family: inherit;"><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirR8UTDm0iO175JKWq5ZyqyFJGx5BJMtMD4i5TBwuwB4kEfzQ8tTO973wXHOY4luyzYyZ2oAw4FDcSmnpJELky5Rz5I29Hadj0vppXtJ5bUbG4tvNjOCtx-dR-_-kygS_bI2C8hC17gqHd/s984/sara+d%25C3%25B6d+besk%25C3%25A4r.png" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="654" data-original-width="984" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirR8UTDm0iO175JKWq5ZyqyFJGx5BJMtMD4i5TBwuwB4kEfzQ8tTO973wXHOY4luyzYyZ2oAw4FDcSmnpJELky5Rz5I29Hadj0vppXtJ5bUbG4tvNjOCtx-dR-_-kygS_bI2C8hC17gqHd/w400-h266/sara+d%25C3%25B6d+besk%25C3%25A4r.png" width="400" /></a></span></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: inherit;">I juni och juli dör 4 barn under 3 års ålder i koppor. Efter Saras namn kan vi läsa att hon drunknar uti bäcken. Hille socken kyrkbok. </span></i></td></tr></tbody></table><p class="Standard"><span style="font-family: inherit;">Idag har tjärnar,
våtmarker och sjöar vilka rinner ut i bäcken sänkts varför vattenflödet till
bäcken är mindre. Ett foto från vårsmältning är nog den närmsta uppfattningen
vi kan få av 1781 års bäck.<o:p></o:p></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLm6H5rlQcoQpVjXQs6W8HMNmx4mg-FpAzR3xWMsv1H9U8b4vEYBVjGN48TzqZtjspe25d9afcYpq3Ygo_OtSyGIdVGn2v1RXBYJ02rBz6LJvMwRWkGCyStK-yueoW9cbAvAL5X0rW8f1Z/s2048/b%25C3%25A4cken.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: inherit;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1365" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLm6H5rlQcoQpVjXQs6W8HMNmx4mg-FpAzR3xWMsv1H9U8b4vEYBVjGN48TzqZtjspe25d9afcYpq3Ygo_OtSyGIdVGn2v1RXBYJ02rBz6LJvMwRWkGCyStK-yueoW9cbAvAL5X0rW8f1Z/w266-h400/b%25C3%25A4cken.JPG" width="266" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: inherit;">Bäcken bakom stugan fotat i mars 2021. Fotograf Anna Nyberg.</span></i></td></tr></tbody></table><span style="font-family: inherit;"><br /></span><div style="text-align: left;"><span style="font-family: inherit;">Även om man
behövde köpa in korn och råg i större mängder ibland var inte Skarvsjötorpet
ett direkt fattigt torp. Antalet djur på gården har nedtecknats under flera år.
Flest djur tycks man ha haft 1778, 11 kor och 13 får. Vissa år hade man även
getter, vilket kan ha krävts tillstånd för från bruket. Vid den här tiden och
framför allt under 1800- talet ansågs lösgående getter förstöra skogen. </span></div><div style="text-align: left;"><span style="font-family: inherit;">Det man
även kan se är att torpet höll sig alltid med 2 hästar. Det var nog ett måste
för att dra fram timmer och köra stigar med kol till bruket. Det kördes även
järn till vågen i Gävle och andra dagsverk krävde också häst och vagn.</span></div><div style="text-align: left;"><span style="font-family: inherit;"><br /></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHfwkX1cr8pr1PxH6jYK57ns1bqLfiDhizKnCJkQrTklyewsozMpXcjDzdxjOMT7rjNshl8Ev8tSwTq6z2r1iVuLsqhBQPBWA8ZuPNz3qDUuzbCZO_8N4vize3xNGa6E1vcIdTEUFVfGAP/s2048/005.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: inherit;"><img border="0" data-original-height="1530" data-original-width="2048" height="299" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHfwkX1cr8pr1PxH6jYK57ns1bqLfiDhizKnCJkQrTklyewsozMpXcjDzdxjOMT7rjNshl8Ev8tSwTq6z2r1iVuLsqhBQPBWA8ZuPNz3qDUuzbCZO_8N4vize3xNGa6E1vcIdTEUFVfGAP/w400-h299/005.jpg" width="400" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><i><span style="font-family: inherit;">På det här uppslaget från 1800 kan man se hur mycket det betalas ut i forlöner. Näst längst ner finner vi Pehr Jonsson i Skarfsjö. </span></i></td></tr></tbody></table><span style="font-family: inherit;"><br /></span><div style="text-align: left;"><span style="font-family: inherit;">Pehr var en skicklig
hantverkare och kunde laga sina egna vagnar likväl andras. Han hade en lerintäckt och tillverkade tegelstenar både åt sig själv och för att sälja. Även om det finns
antecknat att skomakare och skräddare anlitades så var det sällan. I dagboken
beskriver Pehr hur han klippt till byxtyg.</span></div><div style="text-align: left;">
<p class="Standard"><span style="font-family: inherit;">Klyft Böxor sielf
så här, af wäfwen 1 aln i Dubla, knä ifrån staderna 1 ½ qwarter. Beskrivningen
fortsätter och skulle behöva komma med en ordbok till.<o:p></o:p></span></p>
<p class="Standard"><span style="font-family: inherit;">När Pehr Jonsson
blir äldre blir han sjuklig, troligen lungsot. Sonen Perh Persson tar
över. Det blir inte långvarigt då sonen Pehr dör 34 år gammal, 1818. Svärdottern
Caisa Andersdotter blir kvar på torpet och 1821 gifter hon om sig med drängen
Olof Nilsson. Pehr Jonsson dör året därpå 71 år gammal. Caisa och Olof bor kvar på torpet och kolar åt bruket
fram till 1850. Då bryter de upp och flyttar till Mårdäng för att bli bönder. Hennes första son, Per Persson,
som hon fick med Pehr Persson har fortsatt driva Skarvsjötorpet. Han dör efter att ha fallit i kolhuset på bruket och åsamkat sig ett benbrott. Hans son
Anders Persson, född 1851 hundra år efter Pehr Jonsson födelse, blir den sista i
släktledet att ta över Skarvsjötorpet. Anders Persson med frun Margreta
Westberg blir kvar till 1883 då de beslutar sig för att bli hemmansägare i
Hamrånge.</span></p>
<p class="Standard"><span style="font-family: inherit;">Här tar
berättelsen om Jon Persson och hans släkt slut. Det är inte slutet för Nordan
Skarvsjö, familjer avlöste varandra på torpet ända fram till 1950 och än i dag är det en bebodd och levande plats. <o:p></o:p></span></p><p class="Standard"><span style="font-family: inherit;">Anna Nyberg</span></p></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div><p class="Standard"><span style="font-family: "Lucida Console";"><o:p></o:p></span></p><p></p>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-51033031734201877452021-02-25T10:38:00.004+01:002021-02-25T11:41:28.920+01:00Trollerikonster i Sandvikens Folkets Park<p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKkTp7Do3q5A2DjBUupWQAZpqsYsWvVAk6APvljXjUswOyA1qZS-Duc10UrDmohjaxFbePbco6H8zD5vTRJUSKrbk4_h6snnxVq8yw7OycvLpE1quAtFS-Qcl5DrSwrwIb43f6p-OWgN8x/s2048/1862.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1508" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKkTp7Do3q5A2DjBUupWQAZpqsYsWvVAk6APvljXjUswOyA1qZS-Duc10UrDmohjaxFbePbco6H8zD5vTRJUSKrbk4_h6snnxVq8yw7OycvLpE1quAtFS-Qcl5DrSwrwIb43f6p-OWgN8x/s320/1862.jpg" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Affisch från Sandvikens Folkets Park i Arkiv Gävleborg.</td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;"><br />Af</span><span style="font-family: verdana;">fischen från september 1913 berättar om händelsen när
den världsberömda illusionisten och trollkonstnären Max Hofzinser med elegant
rekvisita och apparater kommer att ge besökarna ”</span><span style="font-family: verdana;"><i>Ett absolut dödssäkert
arbete och en enorm succés…”.</i> </span><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"></td></tr></tbody></table><span style="font-family: verdana;">Men vem var den kungliga hovillusionisten Max Hofzinser?</span>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana; line-height: 107%;">Max Hofzinser hette egentligen Josef Levin och var född i
Hudiksvall 1885. I kyrkboken står det ”odöpt” vid hans namn och att hans
föräldrar kom från ryska Polen och tillhörde den judiska tron. Josef hade
diverse jobb i Hudiksvall, han studerade men tog inte någon studentexamen. Han
var intresserad av trolleri och trollkonstnärer. 1907 flyttade han till
Norrköping och så småningom började han uppträda på biografer och även turnera
runt i landet.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana; line-height: 107%;">Men han behövde ett mer lockande artistnamn så han
började att kalla sig Max Hofzinser. Max från Max Alexander, en dansk magiker och
Hofzinser från Johann Nepomuk Hofzinser, en illusionist från Österrike. Så hans
artistnamn blev en blandning av hans förebilder.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span face=""Verdana",sans-serif" style="line-height: 107%;"><span style="font-family: verdana;">På Sveriges Trollerimuseum i Kolmården finns det mer
information om vår trollkarl. Där finns ett diplom som visar att han blev
utnämnd till kunglig hovillusionist av både Gustav V och Gustav VI Adolf. Där
finns även exempel på hans rekvisita, bland annat den försvinnande lampan som han
använde sig av i sina föreställningar.</span><o:p style="font-size: 10pt;"></o:p></span></p><p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8VkUIVQnKG8GUTdUFgzJhCeNd82TwcQnYUOwBvCbF3BQpENJF-X7Cw3ow-9hfeMlEqjTUjHXP8fxlSJu4AEULf_Mxva3M3pc2hprPqxk7BumS16hHCBJG1H2by1QbmNYWZXDvLYHdnLrG/s2048/Litet+trolleri+Max+Hofzinser.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1372" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8VkUIVQnKG8GUTdUFgzJhCeNd82TwcQnYUOwBvCbF3BQpENJF-X7Cw3ow-9hfeMlEqjTUjHXP8fxlSJu4AEULf_Mxva3M3pc2hprPqxk7BumS16hHCBJG1H2by1QbmNYWZXDvLYHdnLrG/w214-h320/Litet+trolleri+Max+Hofzinser.jpg" width="214" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: x-small;">Trollbok utgiven 1942 av Max Hofziner.</span></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-size: 10pt; text-align: left;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="font-family: verdana;"><span style="text-align: left;">Det verkar som om han ville dela med sig av sina tricks
för han gav ut boken </span><i style="text-align: left;">Litet trolleri för Sällskapskretsen. </i><span style="text-align: left;">I förordet
skriver han: ”</span><i style="text-align: left;">En person, som kan roa ett sällskap med litet trolleri, blir
snart populär och omtalad samt anses som den glada sällskapsmänniskan”.</i><span style="mso-spacerun: yes; text-align: left;"> </span><span style="text-align: left;">I boken finns många spännande tricks, till
exempel, </span><i style="text-align: left;">Det dansade jonglörägget, Böjliga cigarren och De mystiska damerna.</i><span style="text-align: left;">
Det finns dock även med en varning - man bör inte göra samma konststycke två
gånger efter varandra för då kan åskådaren komma på hemligheten.</span></span></div><div>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana; line-height: 107%;">Om publiken i Sandviken i Folkets Park 1913 fick se några
av tricksen som finns med i boken vet jag inte, men troligtvis fick de vara med
om något spännande och fick valuta för pengarna – 25 öre. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><i>Solveig Östlund Blomgren</i></span></p><br /></div>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-15887542732754190882020-12-04T14:26:00.002+01:002020-12-04T14:26:55.128+01:00Julklappsrim anno 1945<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhS74NifnyidgTpsdMpKGo55PLcxnxWE67qGoOgTdlHBeP9c3T1MyG7TCGWDEJqwYxjfjqQZe2FEbxSgE3P_zMOrOUVhPc13nEi4xXU0eVJeMtVCfMpnS7Sk-C94a5_mC8GjDwff-K4Y_lO/s1733/julklappsrim.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1733" data-original-width="1289" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhS74NifnyidgTpsdMpKGo55PLcxnxWE67qGoOgTdlHBeP9c3T1MyG7TCGWDEJqwYxjfjqQZe2FEbxSgE3P_zMOrOUVhPc13nEi4xXU0eVJeMtVCfMpnS7Sk-C94a5_mC8GjDwff-K4Y_lO/s320/julklappsrim.jpg" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="text-align: left;">Ett fynd i jultid ur arkivet från Lörstrand, Järvsö. <br /><div style="text-align: left;"><br /></div></span></td></tr></tbody></table>En och annan håller väl fast vid traditionen att rimma på paketen? I dag brukar tv-programmens uppesittarkvällar bistå med rimmen. 1945 gav Åhlén och Åkerlund ut en liten folder med förslag på rim. Förlaget tog hjälp av dåtida kändisar som Kar de Mumma, kåsör och revyförfattare, Ria Wägner, journalist som blev en av våra tidiga tv-profiler och kokboksförfattaren John Sjöstrand som använde signaturen Jochum. <p class="MsoNormal">Den lilla skriften avslöjar vem som förväntades rimma:
”När mor är utschasad av stök och bök till julen tillåter vi henne gärna att
använda en fusklapp när det gäller julklappsrimmen” som det står inledningen.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Rimmen avslöjar dessutom vad som kunde ligga inslaget
under granen i efterkrigstid. Skriften innehåller också grötrim. Är det någon som håller liv i traditionen att rimma till julgröten? </p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiOHJg7EJSCc-QQQVvwqQpuUomSDMKrv-YEHCnsVlkJYpp4LMgD9tWeOu2Vv_IDe55KqGUEfRde4Rl_sgrjwxFoOS6GkzNgVPefg2LrzNsS8SactTdFv3XKv5I8u01Ldkh45sQydyQekBXF/s1590/julklappsrim+4-5.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1590" data-original-width="1155" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiOHJg7EJSCc-QQQVvwqQpuUomSDMKrv-YEHCnsVlkJYpp4LMgD9tWeOu2Vv_IDe55KqGUEfRde4Rl_sgrjwxFoOS6GkzNgVPefg2LrzNsS8SactTdFv3XKv5I8u01Ldkh45sQydyQekBXF/s320/julklappsrim+4-5.jpg" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Någon som behöver rimma på sax, potta eller hyacinter? Här finns tips!</td></tr></tbody></table><br /><p class="MsoNormal"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCUgn5-Zo7fS05H9XxcNbngctDVUySY9t8qeRAmS3DBd3fZ6-MPqrrR6CbU6cYq1riyoMMXNRyu69lPSGlUaaPV_YLFMPLIfy3nZwGLMsG-pBBxulZd7pA1zy3mtVGTVrqSUeA3qFOxjPa/s1779/julklappsrim+4.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1779" data-original-width="1405" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCUgn5-Zo7fS05H9XxcNbngctDVUySY9t8qeRAmS3DBd3fZ6-MPqrrR6CbU6cYq1riyoMMXNRyu69lPSGlUaaPV_YLFMPLIfy3nZwGLMsG-pBBxulZd7pA1zy3mtVGTVrqSUeA3qFOxjPa/s320/julklappsrim+4.jpg" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Det sista rimmet av signaturen Jochum ger en fläkt av tidsandan, året är ju 1945. </td></tr></tbody></table></p>
<p class="MsoNormal">Skriften hittade vi i arkivet från IOGT-NTO lokalförening 4699
Syskonringen i Lörstrand, Järvsö. <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><i>Ulla Ejemar </i><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p>
<p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p>
<p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p>
<p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br />Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-57592790073318177652020-11-27T14:04:00.011+01:002020-11-27T14:08:56.829+01:00Stig Sjödin som Stor-Sven <table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7Z38VplcUTcRddv-TnsVyQwzpRbVYtW1CnpS96JqJ-Nddk3AoZnfdkzhJEYYvYkewETEjDg3IQ0q-oQb3MSatNI1wEKr11pxz8gJmdZFXozJPc9xdIadWr4dg-lAxJsdmVw5LoTx6VxXV/s2048/v%25C3%25A4rml%25C3%25A4nningarna+Valhalla.jpg" style="display: block; margin-left: auto; margin-right: auto; padding: 1em 0px; text-align: center;"><img alt="" border="0" data-original-height="1225" data-original-width="2048" height="239" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7Z38VplcUTcRddv-TnsVyQwzpRbVYtW1CnpS96JqJ-Nddk3AoZnfdkzhJEYYvYkewETEjDg3IQ0q-oQb3MSatNI1wEKr11pxz8gJmdZFXozJPc9xdIadWr4dg-lAxJsdmVw5LoTx6VxXV/w400-h239/v%25C3%25A4rml%25C3%25A4nningarna+Valhalla.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: inherit; font-size: x-small;">Hela ensemblen på Valhallas scen med
fina dräkter och scendekorationer. Foto: Berghs Sandviken.<o:p></o:p></span></span></p></td></tr></tbody></table>
<div><p style="background: white; margin-bottom: 0cm; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; margin-top: 8.25pt; margin: 8.25pt 0cm 0cm;"><span style="color: black;"><span style="font-family: inherit;">I Arbetarnas
Bildningsförbunds (ABF) arkiv finns det ett fotografi från en
teaterföreställning, på baksidan finns några anteckningar <i>”…ensemblen
med ett stort antal ortsbor. Längst till höger ses regissören Olle Westin och
den blivande författaren Stig Sjödin”. </i>Fotot visar en påkostad
föreställning av sång- och folklustspelet Värmlänningarna. <i><o:p></o:p></i></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;"><span style="background-color: white;">När ABF firade sitt
25-årsjubileum 1939 fick amatörteatergruppen tillsammans med ABF-orkestern i
uppdrag att stå för underhållningen i nöjesbyggnaden Valhalla i Sandviken. De slog på stort
och framförde Värmlänningarna, ett stycke från år 1846 av F.A. Dahlgren.</span><span style="background-color: white;"> </span><span style="background-color: white;">Dramat handlar om rikemanssonen Erik som är
tvingad att gifta sig med en fin flicka, men han vill inte för han är förälskad
i torparflickan Anna. Så den 25 mars fick åhörarna en stor dos olycklig kärlek,
men de fick även höra den välkända melodin </span><i style="background-color: white;">Ack Värmeland du sköna.</i></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGqB6qt3rnA28g-uChcwhXT6ZDl5jhevVC2isO4iikbWrqC9h4_M9mtMBx1brdxiwWCLLM2kDCWID9jxrVl88FSFB4qjKcUPDamntnVMwLHhDfauNKgEd7I5CCmYeDU2N4ZY0kKXCI9L18/s642/teateraffisch.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="642" data-original-width="492" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGqB6qt3rnA28g-uChcwhXT6ZDl5jhevVC2isO4iikbWrqC9h4_M9mtMBx1brdxiwWCLLM2kDCWID9jxrVl88FSFB4qjKcUPDamntnVMwLHhDfauNKgEd7I5CCmYeDU2N4ZY0kKXCI9L18/s320/teateraffisch.jpg" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="line-height: 107%;"><span style="font-family: inherit; font-size: x-small;">Affisch från ABF Sandvikens lokalavdelning/Arkiv Gävleborg.</span></span></td></tr></tbody></table><p></p><p class="MsoNormal"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: inherit;">En affisch berättar att
det var Carl Sundberg som ledde orkestern och att ett folkdanslag medverkade.
Skådespelarna hade kostymer från Skådebanan och Holms ateljéer i Stockholm.</span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;"><span style="background-color: white;">Recensenten skriver: </span><i style="background-color: white;">”Låt
oss till en början säga, att presentationen var utmärkt. Visserligen lyste amatörskapet
här och var igenom, men det hängde väl mycket på, att man inte hunnit växa in i
rollerna ordentligt</i><span style="background-color: white;">.”</span></span></p>
<p style="background: white; margin-bottom: 0cm; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; margin-top: 8.25pt; margin: 8.25pt 0cm 0cm;"><span style="font-family: inherit;"><span style="color: black;">Vidare lyfte recensenten
fram några mer framträdande roller. Olle Westin som var regissör spelade även <i>”en
utmärkt gamling”</i>. Sven Sjöberg som spelade Erik, <i>”…vars lite hektiska
temperament låg rätt bra till för framställningen av en yngling, som bragts ur
gängorna genom kärleken”. </i>Birgit Hedström, i rollen som Anna, fick beröm ”<i>…särskilt
med hänsyn till den svåra rollen och de omkastningar i lynnet, som hon måste
uppvisa</i>.” Omdömet av Stig Sjödins rolltolkning av Stor-Sven löd <i>”…
repliker föllo nämndemansmyndigt och övertygande…”.</i></span><i><o:p> </o:p></i></span></p>
<p style="background: white; margin-bottom: 0cm; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; margin-top: 8.25pt; margin: 8.25pt 0cm 0cm;"><span style="color: black;"><span style="font-family: inherit;">Många studieförbund har
haft amatörteater på sitt program och ABF i Sandviken är en av dem. I deras
årsrapport 1939 - 1940 kan man läsa att det var tjugotvå medlemmar i
teatergruppen och att tolv av dem var kvinnor. </span></span></p><p style="background: white; margin-bottom: 0cm; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; margin-top: 8.25pt; margin: 8.25pt 0cm 0cm;"><span style="color: black;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjK1MZG9a1AeCObl0eFlY-blv0erQ5IWNuL17rXPythmEWmCXTfX0Io9XRIK6p0rNycIb0f2XBavwy7Nd0DqKPSF07XlXggZmZd2-78_gyv8__7sF88bDgZpKrcCTCCqt5X1gJCOVO7vvza/s3009/ABF+%25C3%25A5rsrapport+amat%25C3%25B6rteater+1939-1940.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1045" data-original-width="3009" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjK1MZG9a1AeCObl0eFlY-blv0erQ5IWNuL17rXPythmEWmCXTfX0Io9XRIK6p0rNycIb0f2XBavwy7Nd0DqKPSF07XlXggZmZd2-78_gyv8__7sF88bDgZpKrcCTCCqt5X1gJCOVO7vvza/s320/ABF+%25C3%25A5rsrapport+amat%25C3%25B6rteater+1939-1940.jpg" width="320" /></a></td></tr></tbody></table><p></p><p style="background: white; margin: 8.25pt 0cm 0.0001pt; text-align: center;"><span face="Calibri, sans-serif" style="font-size: 10pt;"><span> </span>ABF:s årsrapport 1939-1940.<o:p></o:p></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td></tr></tbody></table><span style="background-color: white; font-family: inherit;">Vid 25-årsjubileet fick
teatergruppen förstärkning och enligt recensionen var det totalt 37 personer
som medverkade. Om det blev flera föreställningar av Värmlänningarna än den här
vet vi inte. </span></div><div><span style="background-color: white; font-family: inherit;">Hela recensionen finns att läsa här nedanför.</span></div><div><p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">Solveig
Östlund Blomgren</span></p></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh1GjYwkXFOeJUPoMbYGBFn3Aztv8Fhe0LjWf2rDH4daP-WxY3mT0r1gPDwe2NsVhuVad26vm9EcRZF6qY7NDT13ghI5uWk2UbGkbTV4E3fNgpbn1bcCo9AQAQNaxAOZ7_Ooddos8pu8-7m/s3485/AB390328+ABF+valhalla+b+%2528002%2529.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3485" data-original-width="855" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh1GjYwkXFOeJUPoMbYGBFn3Aztv8Fhe0LjWf2rDH4daP-WxY3mT0r1gPDwe2NsVhuVad26vm9EcRZF6qY7NDT13ghI5uWk2UbGkbTV4E3fNgpbn1bcCo9AQAQNaxAOZ7_Ooddos8pu8-7m/w158-h640/AB390328+ABF+valhalla+b+%2528002%2529.jpg" width="158" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><p style="background: white; margin-bottom: 0cm; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; margin-top: 8.25pt; margin: 8.25pt 0cm 0cm;"><span face=""Calibri",sans-serif" style="color: black; font-size: 10pt; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Arbetarbladets recension 28 mars 1939.<o:p></o:p></span></p><br /></td></tr></tbody></table>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-10691315308655502282020-11-02T16:23:00.004+01:002020-11-09T15:14:50.799+01:00Lockdown i november 1918<p></p>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjBlhkhYLGiGdGt4A1ScpMjdKcwhMuBo2S9AmH8AdATbA2PtYZblIvnq9slR5pdrK0HMeL3mbUupGun8wZnqVhgIRaFHqKdGlKvksvtpbQvlrF6IETLlXURVd6fWWHc5-7FWdBFK1Ej7kG/s2048/spansk+mask+ht+7+nove.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1180" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjBlhkhYLGiGdGt4A1ScpMjdKcwhMuBo2S9AmH8AdATbA2PtYZblIvnq9slR5pdrK0HMeL3mbUupGun8wZnqVhgIRaFHqKdGlKvksvtpbQvlrF6IETLlXURVd6fWWHc5-7FWdBFK1Ej7kG/w230-h400/spansk+mask+ht+7+nove.jpg" width="230" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br />Trots masken smittades många inom vården. Hudiksvalls Tidning 7 november 1918. </td></tr></tbody></table><p class="MsoNormal">I oktober 1918 förbjöds teaterföreställningar, bio,
konserter och andra folksamlingar i stora delar av Gävleborgs län. Den som bröt mot förbudet kunde få betala vite på
allt från 5 till 100 kronor. Det handlar förstås om spanska sjukan, influensan som
började spridas i landet och länet sommaren 1918. Under hösten
skördade den allt fler dödsoffer. </p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhsM8x6IRrK5zzlvsmWlBgzxkWEYtCwFQFGvAnmw9PDnQoZ-VgkZEbCBt9OANQghjmr6ovS3HbltGCcUcFj215n20XfblL84oaKxq3gi4skYut6vMLCtYIVjCynw0PmZqt3JNAeosWq-14V/s2048/spanskan+kung%25C3%25B6relse+publicerad+1+nov+1918+i+l%25C3%25A4nets+tidningar.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1466" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhsM8x6IRrK5zzlvsmWlBgzxkWEYtCwFQFGvAnmw9PDnQoZ-VgkZEbCBt9OANQghjmr6ovS3HbltGCcUcFj215n20XfblL84oaKxq3gi4skYut6vMLCtYIVjCynw0PmZqt3JNAeosWq-14V/w286-h400/spanskan+kung%25C3%25B6relse+publicerad+1+nov+1918+i+l%25C3%25A4nets+tidningar.jpg" width="286" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Stora delar av länet stängdes ner i fyra veckor.<br /><br /></td></tr></tbody></table>”Ingen bör tanklöst och utan verkligt skäl träda i beröring med
veterligen sjuka och smittobärande eller deltaga i folksamlingar av olika slag”
meddelades av landshövding Hagen i en kungörelse i länets tidningar 31 oktober. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Förbudet skulle gälla i fyra veckor landsbygden.
Liknande påbud gick ut i städerna. I Gävle gällde förbud mot danser och ”lekstugor”
men däremot inte mot teater, bio eller konserter. De fick genomföras om lokalerna
städades och luftades minst en halvtimme mellan varje föreställning.</p>
<p class="MsoNormal">Varför skilde sig reglerna mellan landsbygd och stad? Troligen för att sjukdomen härjade särskilt hårt i delar av Hälsingland. I Bergsjö hade man
i slutet av oktober redan haft ett 60-tal dödsfall, orten ansågs vara landets
hårdast drabbade sett till folkmängden. <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Vissa råd som spreds är bekanta: Stanna hemma om du är
sjuk, undvik att sprida smitta. Andra var direkt skadliga och skulle inte förekomma i dag, som att bädda ner
febersjuka i värme för att de skulle ”komma i svettning”. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">I ett försök att stoppa smittspridningen lät man i
Hudiksvall och Gävle skjuta upp starten av höstterminen vid läroverken. Senare
stängdes skolor av samma anledning. Man fick ändå inte bukt med smittan. Vissa
arbetsplatser gick på halvfart eftersom många var sjuka. Tidningarna
rapporterade varje dag om spanskan. Ofta nämndes de som dött i sjukdomen med namn, ålder, yrke och
bostadsort.<o:p></o:p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg2uJV81X7BijCGh9gfVGSpbM06gMQlUNuNSfTM-GneF_oDXceFwvMvsSuJm1kRz4oh25KCez2VhBiumx4WS8iITkAkgz6gUhRrp5mDnwRZ7D9kj8YWRlBHxhpYuJ136PBtdNcbUjBnW7NN/s2048/Hudiksvalls+tidning+12+okt+1918.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1276" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg2uJV81X7BijCGh9gfVGSpbM06gMQlUNuNSfTM-GneF_oDXceFwvMvsSuJm1kRz4oh25KCez2VhBiumx4WS8iITkAkgz6gUhRrp5mDnwRZ7D9kj8YWRlBHxhpYuJ136PBtdNcbUjBnW7NN/s320/Hudiksvalls+tidning+12+okt+1918.jpg" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Notiser som den här kunde läsas i länets tidningar varje dag under hösten. HT 12 oktober 1918.<br /></td></tr></tbody></table><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCpAmdzt8wzfG_UbFejIQvED2LrqDUPJVd5ELf0dnGseYDEeoKKFYL97DB-Y5_Zb388Air9GvnssA7js2n6XBaJuNkuNYyu5AVMQrrMVyfLUtoTl8FUx9JW0es91_ABVWCuMUqCUaAJAYm/s1989/D%25C3%25B6dsannonser+7+nov+1918+HT.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1663" data-original-width="1989" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCpAmdzt8wzfG_UbFejIQvED2LrqDUPJVd5ELf0dnGseYDEeoKKFYL97DB-Y5_Zb388Air9GvnssA7js2n6XBaJuNkuNYyu5AVMQrrMVyfLUtoTl8FUx9JW0es91_ABVWCuMUqCUaAJAYm/s320/D%25C3%25B6dsannonser+7+nov+1918+HT.jpg" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Dödsannonserna blev många, här HT 7 november 1918. Samtliga ovan dog till följd av spanskan, enligt utdrag till SCB. <br /></td></tr></tbody></table><p class="MsoNormal"><br />Sjukvårdens resurser räckte inte till, man vädjade om frivilliga
insatser. Röda korset hade i länet byggt upp förråd av sjukvårdsutrustning som var tänkt att användas i händelse av krig. Sverige kunde hålla sig utanför kriget, men inte komma undan spanskan.</p><p class="MsoNormal">Röda korsets krets i Söderhamn öppnade sina förråd och lånade ut
sängar, kuddar, lakan och örngott till ett provisoriskt sjukhus i Stugsund. Hudiksvallskretsen utrustade 25 platser vid ett provisoriskt sjukhus i Bergsjö och i Ljusdal ställde man upp med utrustning till 15 bäddar åt manskapet vid Svea ingenjörskår. Gävlekretsen lånade också ut utrustning och upprättade en särskild kvinnlig beredskapskår
som vårdade ett 40-tal sjuka under hösten. Röda korset försökte dessutom få in män
i den frivilliga styrkan av vårdare. </p><p class="MsoNormal"><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-LQVjgPRtwvimtA00xkyYpi_YnWNK15XfLlxEuaUeFfgOciWIoJUIGikXazb5iL1_auPntOyV5TH42P5-AIcN5D2sbNicPJQ2RLPnEYLHcPG1ToFb2Nisr7Y1Iio-nYAI0OOU4ddUiVNa/s2048/S%25C3%25B6derham+rk+spanskan.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1241" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-LQVjgPRtwvimtA00xkyYpi_YnWNK15XfLlxEuaUeFfgOciWIoJUIGikXazb5iL1_auPntOyV5TH42P5-AIcN5D2sbNicPJQ2RLPnEYLHcPG1ToFb2Nisr7Y1Iio-nYAI0OOU4ddUiVNa/w242-h400/S%25C3%25B6derham+rk+spanskan.jpg" width="242" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br />Sjukbårar, madrasser, filtar ... Söderhamns Rödakorskrets årsberättelse från 1918 redogör för hjälpinsatser mot spanskan. Klicka på bilden så går det lättare att läsa. </td></tr></tbody></table></p>
<p class="MsoNormal">Trots dansförbud och andra åtgärder fick man inte stopp på smittan, något hopp om vaccin fanns inte. Det skulle ta ett par år innan sjukdomen ebbade ut. Då hade cirka 38 000 personer i Sverige avlidit
i spanskan och dess följdsjukdomar. De flesta som insjuknade överlevde och
tillfrisknade trots allt.<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">Ulla Ejemar</p>
<br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_vVc2yD0C37JP7YzMQ0D63FCiEYSpGqka99xQnROViMn9ujNZuQrIlsapBlty5EyskvP-tuAEm2P0CMN4Wy66o8PCWi9CIwFwgBGMXdtiDNlTuJecC1_1DVGZiKRDeTo7McYK66AFDOJq/s2048/spanskan+sjukliggare+kastets+sjuk+och+begr+kassa.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1790" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_vVc2yD0C37JP7YzMQ0D63FCiEYSpGqka99xQnROViMn9ujNZuQrIlsapBlty5EyskvP-tuAEm2P0CMN4Wy66o8PCWi9CIwFwgBGMXdtiDNlTuJecC1_1DVGZiKRDeTo7McYK66AFDOJq/s320/spanskan+sjukliggare+kastets+sjuk+och+begr+kassa.jpg" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Dokument ur arkiv från Kastets sjukhjälps- och begravningskassa. Spanska sjukan drabbade många, men de flesta kunde återgå till jobbet efter några dagar. Klicka på bilden för att se den i större format. <br /></td></tr></tbody></table><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br />Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-67601064802965608292020-09-30T16:10:00.001+02:002020-09-30T16:11:22.781+02:00Kroppsspråk för konduktörer<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCd_B9UvAv2bwXOT1f4_ABEwHf8zcmNFb0BAji0HvkudAikFw3iIU45IPCizh1CiTYBfF9qZysynUIaRU0IOwTnwgfrhu-2diN9U6FZGMBS1DtRe2sProCa42kynOOh4NyQR5p6e72gWGr/s2048/smile.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1306" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCd_B9UvAv2bwXOT1f4_ABEwHf8zcmNFb0BAji0HvkudAikFw3iIU45IPCizh1CiTYBfF9qZysynUIaRU0IOwTnwgfrhu-2diN9U6FZGMBS1DtRe2sProCa42kynOOh4NyQR5p6e72gWGr/w255-h400/smile.jpg" width="255" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">En nyckel till tågvärdens kroppspråk? Klicka på bilden för att se den i större format.</td></tr></tbody></table><p>Ibland dyker det upp överraskande fynd i arkiven. Som i arkivet
från SEKO eller kanske hette facket Järnvägsmannaförbundet när det här
utskicket gick ut till kontaktombuden? </p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Utskicket visar i alla fall att vi långt före mobilens
emoijs pratade med smileys, se det glada O:et längst upp. För att inte tala om figurernas kroppsspråk! Någon som känner igen det från senaste tågresan? <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Mobilens emoijs ger oss oändliga möjligheter att meddela hur
vi mår eller vad vi tycker. Det lär finnas mer än 3 000 sådana, åtminstone
enligt Wikipedia. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Smiley är ett annat
ord för ungefär samma sak även om den har djupare rötter som vi ser ett exempel på här. Den gula
runda gubben med det breda leendet som brukar finns på dekaler och knappar
uppfanns redan 1963 av en man som fick 45 dollar för ett jobb som tog några
minuter, enligt samma källa. <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Enkla bildsymboler har följt människan genom historien. På
skrivmaskinstiden kunde man till exempel avsluta brevet med ett leende : )<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Sedan det här bladet trycktes har konduktörens strikta
uniform blivit ledigare. För övrigt heter det väl inte konduktör länge, vi säger
väl tågvärd eller tågmästare?<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><i>Ulla Ejemar<o:p></o:p></i></p>
<p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p>
<p class="MsoNormal"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></p>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-22717880465030282272020-07-31T15:53:00.000+02:002020-07-31T15:53:11.627+02:00Cembratallen - en räddning undan svälten?<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigvF9J1lKfQ0_Fkc7G4KuupZeYtV3vHxRcOczgWXHC82CwlcXTbPFZ8pogh8DAGHqt4PR3-7FT1GizfLgNkbinnXRzhAtXWzTLwuAlMlfK-M1dWD6gGhrNhJD-fwYQBeXz2XdpU1n4UxG2/s2048/cembratall+ill.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1662" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigvF9J1lKfQ0_Fkc7G4KuupZeYtV3vHxRcOczgWXHC82CwlcXTbPFZ8pogh8DAGHqt4PR3-7FT1GizfLgNkbinnXRzhAtXWzTLwuAlMlfK-M1dWD6gGhrNhJD-fwYQBeXz2XdpU1n4UxG2/s320/cembratall+ill.jpg" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"> <font size="1">Cembratallens kotte och frön är mycket större än den vanliga tallens. Illustration ur Swederus skrift i Hushållningssällskapets arkiv. </font></td></tr></tbody></table><p class="MsoNormal">I maj 1871 skriver A G Aspegren i Ryggskog, Los, ett brev
till Gävleborgs Läns Hushållningssällskap och ber om några frön av cembratallen. Han är inte den enda som intresserar sig för tallen, frön delas ut i många Hälsingesocknar. </p><p class="MsoNormal">Hur gick det för Aspegren och de andra
- lyckades de dra upp några plantor? Blev det träd som står kvar än i dag? <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Aspegren, som var inspektor på Bergviks bolag, skrev att det
skulle vara ”roligt” att göra ett försök att odla tallen, men bakom idén om att
satsa på detta träd låg en bister verklighet. 1867 - 1869 drabbades framför allt
norra Sverige av missväxt. Folk svalt och försökte överleva genom att äta bark, mossa och lavar. Hur skulle man slippa uppleva något liknande igen? </p><p class="MsoNormal">Cembratallen kunde vara en räddning, tänkte sig skriftställaren Georg
Swederus. Han fick av Alfred Nobels far Immanuel höra att man i Ryssland
åt tallens stora och näringsrika frön. Swederus tänkte att fröna skulle kunna vara en utmärkt nödföda vid framtida missväxtår och drog igång en regelrätt kampanj.
Cembatallen blev omskriven i tidningar runt om i landet och i Gävleborg nappade inte minst
Hushållningssällskapets J A Södermark på idén.</p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">”Ibland dem som i mindre skala, men så mycket större nit,
arbetat för saken må anföras sekreteraren i Gefleborgs Hushållnings-Sällskap
landskamereraren Herr J A Södermark” skrev Swederus i broschyren ”Asiatiska
Cembra-Tallen – Nordens Brödträd”<o:p></o:p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj72CFqyxVsVqShMecfQl1esivgYNBzbzR2Df7U_JW7Z-C69ETzXG3NpEV23vqDV8EYsqkmudkHF7BqtkHaB2PFhK3wOunfeFKs1bFEWwKCnWRwcGVZbZjOoeWMwfNhRAEUtZ7GyYaQxGoh/s921/cembratall+s%25C3%25B6dermark+digitalt+museum.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="921" data-original-width="679" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj72CFqyxVsVqShMecfQl1esivgYNBzbzR2Df7U_JW7Z-C69ETzXG3NpEV23vqDV8EYsqkmudkHF7BqtkHaB2PFhK3wOunfeFKs1bFEWwKCnWRwcGVZbZjOoeWMwfNhRAEUtZ7GyYaQxGoh/w236-h320/cembratall+s%25C3%25B6dermark+digitalt+museum.jpg" title="Hushållningssällskapets J A Södermark" width="236" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><font size="1">Hushållningssällskapets J A Södermark ivrade också för cembratallen. Foto Sjöberg/Gävleborgs Länsmuseum/Digitalt museum.</font></td></tr></tbody></table>
<p class="MsoNormal">Södermark bidrog själv med en artikel i Norrlandsposten där han beskrev tallens
förträffliga egenskaper. På hans initiativ skrev Hushållningssällskapet dessutom
”till kungs” och föreslog att staten skulle anslå pengar till import av cembratallfrö.
Svaret från kung Karl XV blev något avmätt, varken Skogsstyrelsen eller
Lantbruksstyrelsen tyckte att man skulle ha alltför stora förhoppningar på trädet. <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Sommaren 1870 kom ändå en antal tunnor frön till Sverige från
Ryssland. De fördelades av Kungliga skogsstyrelsen. Gävleborg fick sju skålpund.
Den som ville delta i försöket fick anmäla
sitt intresse till Hushållningssällskapet. Kungörelsen, svaret från kungen och en lista på några som fick frö finns i Hushållningssällskapets arkiv. <o:p></o:p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdoCu9YGP5tIDXBGKckG0sne25-TNnwtDstQcvmrHnclAAlq9_R30ZJgEF8r4IAQiqhcjxY0xIow8NaDba-sOWnTbrzmRWHx3b1mgVVkuBlMje2U1cMn6LBSO30Zyi3Qq_zxHpLIIM3c_o/s1383/Cembratallen+%252812%2529.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1359" data-original-width="1383" height="322" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdoCu9YGP5tIDXBGKckG0sne25-TNnwtDstQcvmrHnclAAlq9_R30ZJgEF8r4IAQiqhcjxY0xIow8NaDba-sOWnTbrzmRWHx3b1mgVVkuBlMje2U1cMn6LBSO30Zyi3Qq_zxHpLIIM3c_o/w328-h322/Cembratallen+%252812%2529.jpg" width="328" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><font size="1">Länsträdgårdsmästaren Alfred Lindblads lista över utskick av cembratallfrö 1871. Klicka <a href="http://arkivgavleborg.se/Content/Download/126115/Cembratall%20lista%20transkr.pdf" target="_blank">här</a> för en mer lättläst version i PDF-format.</font><font size="2"> </font><br /><br /></td></tr></tbody></table>I dag odlas cembratallen mest som prydnadsträd. Det kallas också brödträd eller sibirisk ceder, kan
bli flera hundra år och mer än 20 meter högt. Barren är cirka fem centimeter
långa och sitter i knippen om fem. Kottarna blir stora och innehåller många
frön som uppskattas av fåglar.<p class="MsoNormal">Ett skålpund är ett gammalt viktmått som motsvarar cirka 425
gram. <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Källor: Gefleborgs läns hushållningssällskaps arkiv,
Norrlandsposten 19 november 1867.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Ulla Ejemar<o:p></o:p></p><br />Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-69906966117726898492020-07-13T16:00:00.001+02:002020-07-13T16:00:55.992+02:00Offer för ubåtskriget strandade i Gävle<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEUrFxhTQSym33g_AGqAk3UwlT2KXijCYpmpZRoxWk5kfXwRnsNjxJcqQoKg7MyNhh1ejhIhub-uvpfBPvjdEI0RCrUMjLR-cm1OW25QXIlmOMXioySEysi89AUSVQj7HnEuvPBbbdb1sv/s1600/bild+ub%25C3%25A5ts+1916+gp+1916-08-17.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1302" data-original-width="1600" height="325" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEUrFxhTQSym33g_AGqAk3UwlT2KXijCYpmpZRoxWk5kfXwRnsNjxJcqQoKg7MyNhh1ejhIhub-uvpfBPvjdEI0RCrUMjLR-cm1OW25QXIlmOMXioySEysi89AUSVQj7HnEuvPBbbdb1sv/s400/bild+ub%25C3%25A5ts+1916+gp+1916-08-17.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: "Calibri",sans-serif; font-size: 11.0pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Kaptenerna
Hedman (x), Söderholm (xx) och Brunk (xxx) ska återfinnas i främsta raden
liksom fyrmästare Mattsson från fyrskeppet Finngrundet. Reimers bild i
Gefle-Posten 8 augusti 1916. </span></td></tr>
</tbody></table>
<br />
Det ser ut som vilken gruppbild som helst, möjligen är personerna
ovanligt allvarliga. Men rubriken ger sammanhanget, på bilden ser vi besättningarna från tre fartyg som räddades in till Gävle sedan deras fartyg sänkts av en tysk ubåt en augustidag 1916.<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br />I början av första världskriget slöts en överenskommelse
mellan Tyskland och Sverige om att svensk export av trävaror skulle få
fortsätta ostörd om Sverige tillät export av hästar till Tyskland.
Överenskommelsen var inte alltid att lita på vilket blev extra tydligt i
augusti 1916. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Vattnen patrullerades av tyska ubåtar och under bara några få
dagar i början på augusti sänktes flera svenska fartyg. Först sänktes ångaren,
S/S Commerce, utanför Bålsön i höjd med Hudiksvall. Någon dag senare kom
rapporter om att fler fartyg saknades. Farhågorna besannades när ett 30-tal
besättningsmän landsattes i Gävle. Deras fartyg, ångarna Wermland och Bror
Oscar samt briggen Vera hade alla sänkts av tyskarna.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
De fyra Gävletidningarna berättade utförligt om händelsen. Gefle
Dagblad bad fotografen Gustaf Reimers ta bilden som sedan publicerades i
flera av tidningarna. Vid den här tiden var nyhetsbilder ovanliga i dagspressen.
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Kapten Hedman på Bror Oscar berättade att fartyget lämnat
Gävle hamn på måndagskvällen för att gå till Raumo med separatorer och annat järngods.
På onsdag morgon vid 02.20 prejades fartyget av en ubåt. Hedman beordrades över
till ubåten där han fick höra att ”allt eller nästan allt är krigskontraband” och att båten skulle sänkas. Bror
Oscars besättning, elva män och tre kvinnor, fick samla ihop sina tillhörigheter
och gå i livbåtar medan ubåtens folk placerade ut sprängbomber i ångaren. När
man kommit en bit ut från fartyget exploderade bomberna och på några minuter sjönk
Bror Oscar.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Livbåtarna drogs på släp av ubåten som nu fick syn på
briggen Vera från Brantevik. Också hon prejades och nu var det kapten Brunks
tur att kommenderas över till ubåten. Vera transporterade trävaror och var på
väg till Newcastle, men ubåtskaptenen hävdade att han hade order att sänka alla
trälaster på väg till England. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I Gefle-Posten 7 augusti 1916 berättas att ubåtsbesättningen
tog god tid på sig när den gick ombord på Vera där frukosten fortfarande stod
uppdukad i mässen. ”Nu slogo sig tyskarna ner vid bordet och läto sig i det
framdukade väl smaka – i synnerhet det mjuka brödet hade god åtgång”. Efter
mackorna tände tyskarna eld på fartyget med hjälp av fotogen. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Med sex livbåtar på släp gick ubåten nu mot Finnsgrundens
fyrskepp där båda besättningarna lämnades. På väg därifrån stötte ubåten på
nästa offer: Ångaren Vermland på väg till Finland med styckegods under befäl av
kapten Söderholm. Samma procedur upprepades, besättningen fick gå i livbåtar
och Vermland sänktes med sprängbomber. Kapten Söderholm berättade för
Gefle-Posten att besättningen bara fick några minuter på sig att lämna fartyget,
men att han blivit synnerligen artigt bemött på ubåten och även blivit bjuden
på cigaretter. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
På fyrskeppet blev det trångt och som det blåste hårt kunde motorbåten därifrån inte frakta in besättningarna förrän fram emot söndagen. Alla överlevde dramat - den här gången. Men många svenska sjömän dog när handelsfartyg sänktes under kriget. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Källor: Artiklar ur Norrlandsposten, Gefleposten,
Arbetarbladet samt Gefle Dagblad publicerade 4-9 augusti 1916. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Ulla Ejemar <o:p></o:p></div>
<br />Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-55347699668416160862020-05-08T11:00:00.001+02:002020-05-08T11:00:23.260+02:0020 000 firade fredsdagen i Gävle<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhYuoaJNnFVv-qBiggxZtLZwc4TXjIWttolL-FPFGQhQOmjKK_YpjDbNyfDMAgDNra4pKGlczeWMNgmHNCObnCa9QWNuYsjhzruA_m9WvtovpA-a-AtdBgspSBah3KQ8asryItM6P3q5BFK/s1600/np+sid+1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1219" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhYuoaJNnFVv-qBiggxZtLZwc4TXjIWttolL-FPFGQhQOmjKK_YpjDbNyfDMAgDNra4pKGlczeWMNgmHNCObnCa9QWNuYsjhzruA_m9WvtovpA-a-AtdBgspSBah3KQ8asryItM6P3q5BFK/s320/np+sid+1.jpg" width="243" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Norrlands-Postens förstasida 8 maj 1945.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="MsoNormal">
Runt om i Europa firas fredsdagen 8 maj, dagen då Tyskland
slutgiltigt kapitulerade och andra världskriget var slut. Norrlands-Posten, en
av Gävles dagliga tidningar, kom ut med nyheten redan på eftermiddagen 8 maj
1945. ”Europakriget är slut” löd rubriken. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHkWQuPcsa9DFoySodU4hpZOpZfNWJCmq14vMb0aZgcY8jw1DReK3oa9A-e1eKM8jIwkF-S89MR9KPjAZnGRfYLb4dKuH7mfGJqDDZ84mLS1nUaMvhQ9CSX-jY_oI9ZFsFfI473aGI4f60/s1600/np+sid+1+dag+2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1158" data-original-width="1600" height="231" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHkWQuPcsa9DFoySodU4hpZOpZfNWJCmq14vMb0aZgcY8jw1DReK3oa9A-e1eKM8jIwkF-S89MR9KPjAZnGRfYLb4dKuH7mfGJqDDZ84mLS1nUaMvhQ9CSX-jY_oI9ZFsFfI473aGI4f60/s320/np+sid+1+dag+2.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">På kvällen 8 maj firades det stort i Gävle. Klipp ur NP dagen därpå.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Firandet på Kungsgatan i Stockholm med hurrande människor hade
motsvarigheter runt i om landet. I Gävle samlades man på Fisktorget på kvällen
för att tåga till Stortorget och ett möte där. Enligt Norrlands-Posten var
firandet tidvis så uppsluppet att det var svårt att höra talarna. Papperslappar
singlade ner från taken runt torget, men när det började regna potatisar (!)
tyckte den anonyme skribenten att det gick för långt.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I Gävle fanns många flyktingar, inte minst från i Danmark
och Norge. Huvudtalaren N S Norling, ordförande i stadsfullmäktige och
chefredaktör på Arbetarbladet, hyllade särskilt ”broderfolken” för deras mod
och oförtröttliga kamp under krigsåren. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqM1n04lx0D-s_IiQPDNc_jcQI6SQ7EG57lg11Tgr6iGtPXxmE55RQ4D47CIDUdy3WKNCSJEF2NpY3DIttNS0U42fQ8yyapxzrJtL2yDTeBBtNMErPxFkEqwgnMK7JyLz38YLoXjt70aiA/s1600/np+sista+dag+2+forts.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1571" data-original-width="1087" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqM1n04lx0D-s_IiQPDNc_jcQI6SQ7EG57lg11Tgr6iGtPXxmE55RQ4D47CIDUdy3WKNCSJEF2NpY3DIttNS0U42fQ8yyapxzrJtL2yDTeBBtNMErPxFkEqwgnMK7JyLz38YLoXjt70aiA/s320/np+sista+dag+2+forts.jpg" width="221" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">N S Norlings hyllade Norge och Danmark talet som publicerades i Norrlands-Posten 9 maj 1945.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Talade gjorde också norska föreningens
Harry Öberg och Inga Christensen från Den danske klub. Hon påminde alla om att
visserligen var kriget slut i Europa, men i Asien var det ännu ingen fred. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Mötet lockade cirka 20 000 personer
och avslutades med att man sjön Norges, Danmarks och Finlands nationalsånger. Firandet blev ”nästan sydländskt”, en strålande fest i
nordiskt samförstånd, allt enligt tidningen.</div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Ulla Ejemar</div>
<br />Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-57252149727459165732020-04-30T13:37:00.000+02:002020-04-30T14:47:34.695+02:00En underlig första maj<div class="MsoNormal">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgTD91YJ3ziWjRfwRy4xQBp8RVQFshPCWGdoRNKlE_CAGNFiMfnUATRIf4Gx-MctD19VuuP9xxix2pC9KBsJHLh01sFC-wRFY8aM10D90QzLNqvR4bmPR7gpwwb9WXSix5jGiughUYkN3q3/s1600/275.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1108" data-original-width="1600" height="221" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgTD91YJ3ziWjRfwRy4xQBp8RVQFshPCWGdoRNKlE_CAGNFiMfnUATRIf4Gx-MctD19VuuP9xxix2pC9KBsJHLh01sFC-wRFY8aM10D90QzLNqvR4bmPR7gpwwb9WXSix5jGiughUYkN3q3/s320/275.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Fanborg och allvarsord i Boulognern 1 maj 1940. Lundhs Foto/Arkiv Gävleborg.</td></tr>
</tbody></table>
Första maj 1940 gick bruksdisponent Göransson i täten för
tåget och höll tal till Sandvikenborna. I Gävle lyssnade åhörarna vid ett massmöte till högermannen och majoren Holmström, folkpartisten Hilding och
socialdemokraten Cruse.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Inget var sig likt. I tågen var det gott om svenska flaggor och
istället för "Arbetets söner" sjöng man nationalsången "Du gamla, du fria" och "Biskop Thomas frihetssång". Tyskland hade bara några veckor tidigare ockuperat Danmark och Norge och inför krigshotet beslutade Socialdemokraterna att slopa de traditionella förstamajdemonstrationerna och i stället bjuda in partierna i samlingsregeringen till gemensamma medborgarmöten. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Avsikten var att visa att Sveriges folk stod enat och uppslutningen blev god. 15 000 deltog i Gävle och 8 000 i Sandviken, enligt
tidningarna. </div>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiX6AidVjTbvPz9kf2vBt-4e_Et7uZUwtx-4h2QwuxCrkO2uW8C470tE_f1Q9WvfOaj6xNspP0bbLmPNhFcZXxDaflcOOQ7pAxVBjMLFlujZEA0lFSDdDJ2SEO5ys5DTZi32rlZ1x3rHkoS/s1600/medborgart%25C3%25A5g+gp.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1171" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiX6AidVjTbvPz9kf2vBt-4e_Et7uZUwtx-4h2QwuxCrkO2uW8C470tE_f1Q9WvfOaj6xNspP0bbLmPNhFcZXxDaflcOOQ7pAxVBjMLFlujZEA0lFSDdDJ2SEO5ys5DTZi32rlZ1x3rHkoS/s320/medborgart%25C3%25A5g+gp.jpg" width="234" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">En bild från det stora medborgarmötet i Gävle samsas med en på ett sönderbombat Namsos på Gefle-Postens förstasida 3 maj 1940. </td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
”Mäktig och allvarlig men samtidigt frimodig var stämningen
vid de allmänna medborgarmöte, som den första maj hölls uti Boulognerskogen”
rapporterade Gefle-Posten. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Sandvikens Tidning beskrev ett ”pampigt medborgartåg” och en
”kraftfull manifestation av fredsviljan”. Disponent Göransson skildrade
världsläget som en storm med brottsjöar som stänkte in över landets gränser.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7_zJcTnMvVPl0dav29RzDzSvxhjHAcwkkPJFVrIXltU7TKuPL6InA_MTzCiuSK49lIgJO2e5ePOnqnPsH8X2geb0HcIf58rmcVz_9zHE9Jer6watSl5FLDid2kNyzBW9SqIaH2hPRFRcW/s1600/Sandvikens+tidning+3+maj+1940.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1391" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7_zJcTnMvVPl0dav29RzDzSvxhjHAcwkkPJFVrIXltU7TKuPL6InA_MTzCiuSK49lIgJO2e5ePOnqnPsH8X2geb0HcIf58rmcVz_9zHE9Jer6watSl5FLDid2kNyzBW9SqIaH2hPRFRcW/s320/Sandvikens+tidning+3+maj+1940.jpg" width="278" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">"En underlig första maj" konstaterade Sandvikens Tidning i sitt reportage.</td></tr>
</tbody></table>
</div>
<div class="MsoNormal">
”Det är en märklig erfarenhet och på samma gång glädjande
och betryggande att inför den stora gemensamma faran bli alla det dagliga
livets och de gångna årens intressemotsättningar eller tvistepunkter mer eller
mindre obetydliga” sade Göransson enligt tidningen.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYH2TOl_tOtn0dYA1QuPHeyCoKNeuGGI1fJX0JxSMt9SduMaW10qfMngbBIbSdd_Fvi838oXqHTSk6gNJCVOZztojrWfbZ2hwrf53nKpMPXypuYkaYue_C74MxlhxzveBSp0LZIqf9ClOI/s1600/G%25C3%25A4vle+a-kommun+medborgarm%25C3%25B6te+22+april+1940.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1252" data-original-width="1600" height="250" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYH2TOl_tOtn0dYA1QuPHeyCoKNeuGGI1fJX0JxSMt9SduMaW10qfMngbBIbSdd_Fvi838oXqHTSk6gNJCVOZztojrWfbZ2hwrf53nKpMPXypuYkaYue_C74MxlhxzveBSp0LZIqf9ClOI/s320/G%25C3%25A4vle+a-kommun+medborgarm%25C3%25B6te+22+april+1940.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Protokoll från Gävle arbetarkommun 22 april 1940. </td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Protokoll från Socialdemokraterna i Gävle och Folkpartiet
Liberalerna visar att idén kom till i en hast och att man diskuterade förslaget
innan man kom fram till att hålla det gemensamma mötet. I Gävle togs kollekt
upp för Gävle luftskyddsförening. I Sandviken samlade man in pengar till neutralitetsvakten, det vill
säga det svenska försvaret. <o:p></o:p></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyYXOy4XId3iSpXt2GPXTl5dziVKy-SQlUrE3eamVgEzmWFvKOLJ082-ZoDKkPKwmWT1FsPtWD0Hk4azE5kr_UcFg-MXE9x9yu7Kt7zZqcHNdwVl3BHpz9tzCky5TQ1COvGEXO8hDCkdCh/s1600/1266+affisch.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="686" data-original-width="492" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyYXOy4XId3iSpXt2GPXTl5dziVKy-SQlUrE3eamVgEzmWFvKOLJ082-ZoDKkPKwmWT1FsPtWD0Hk4azE5kr_UcFg-MXE9x9yu7Kt7zZqcHNdwVl3BHpz9tzCky5TQ1COvGEXO8hDCkdCh/s320/1266+affisch.jpg" width="229" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Socialdemokratisk affisch från krigsåren, möjligen från 1940. Ivar Haeggströms Lito, Stockholm. I Arkiv Gävleborgs samlingar. </td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Ytterligare ett år, 1941, höll partierna som ingick i samlingsregeringen medborgartåg och medborgarmöten första maj. När krigshotet inte längre var akut
återgick firandet till att vara en dag då arbetarrörelsen manifesterade sina
krav. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Lyssna när Jussi Björling sjunger Biskop
Thomas frihetssång! Länk till Youtube:<o:p></o:p></div>
<span style="font-family: "calibri" , sans-serif; font-size: 11.0pt; line-height: 107%;"><a href="https://www.youtube.com/watch?v=duP6s8X-j28">https://www.youtube.com/watch?v=duP6s8X-j28</a></span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-5605502529363415742020-04-22T10:16:00.002+02:002020-04-22T10:16:41.205+02:00Heino Krabu satte sin prägel på Hälsingland<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWNkD4SDacWyIPrKgaHr7by3PQJ0zlzun1h_tif5wTUi0Itftpl0heOQMf2KjydwMn39_qiEbOjthWGYFJicvl7Xbazr8-Dv41bEzP3QDaeApNmTdfts0kWIxKV-WHKHKvTv8D_wqdR5bf/s1600/LUH+01483.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1432" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWNkD4SDacWyIPrKgaHr7by3PQJ0zlzun1h_tif5wTUi0Itftpl0heOQMf2KjydwMn39_qiEbOjthWGYFJicvl7Xbazr8-Dv41bEzP3QDaeApNmTdfts0kWIxKV-WHKHKvTv8D_wqdR5bf/s320/LUH+01483.jpg" width="286" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
Heino
Krabu med frun Kaarina och dottern Piret-Maria framför hemmet i Söderhamn. Foto: Åkes foto/Dibis</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
En höstsöndag 1944 kom flera hundra båtflyktingar till
Gävle. Det var ester och finländare som flydde efter Finlands separatfred med
Sovjetunionen. En del av dem hade fördrivits från sina hem i Karelen, andra befarade att de skulle bli utlämnade till Sovjetunionen.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Bland de estniska flyktingarna fanns Heino Krabu. Han skulle
komma att etablera sig i Söderhamn och sätta sin signatur på många byggnader, bland
annat stadshuset i Bollnäs.<o:p></o:p></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgprkGjHIg0N0SX1uYP2T4uYpNA-KDQMSLswT84QAkOZbY4l9acAwAMkh7-3b4Gc2WywDK0-sGvIxcyBwutdykTwSxIolAwxESG_G6Z2SpEZXiDLPIxF_pQy43DC0Vv8XKy3X-la-2EaJPU/s1600/klipp+AB+sept+1944+om+24+september.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="674" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgprkGjHIg0N0SX1uYP2T4uYpNA-KDQMSLswT84QAkOZbY4l9acAwAMkh7-3b4Gc2WywDK0-sGvIxcyBwutdykTwSxIolAwxESG_G6Z2SpEZXiDLPIxF_pQy43DC0Vv8XKy3X-la-2EaJPU/s400/klipp+AB+sept+1944+om+24+september.jpg" width="167" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Hösten 1944 anlände tusentals flyktingar över Östersjön. Klippet ur Arbetarbladet handlar om dagen då Heino Krabu anlände. <div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
</td></tr>
</tbody></table>
Sonen Jüri har sett till att arkivet efter Heino Krabus
firma lämnats till Arkiv Gävleborg. Arkivet rymmer företagshandlingar, ritningar och
foton över ny- och ombyggnader av hyreshus, villor, kontor och mycket mer i
Bollnäs, Söderhamn, Ljusdal och flera orter i och utanför länet.<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Arkivhandlingarna berättar däremot inte om Heino Krabus dramatiska
bakgrund. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Han var utbildad byggnadsingenjör hemma i
Estland och blev tvångsenrollerad till tyska armén, enligt sonen Jüri. När Heino blev
sjuk och fick permission tog han chansen att desertera, han stack över till
Finland. Där fick han jobb vid bygget av en flygplansfabrik utanför Tammerfors
och där träffade han sin blivande fru Kaarina.</div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I fredsavtalet med Finland var villkoret att alla som Sovjet betraktade
som ”sina” medborgare skulle återföras till dit. Till dem hörde förstås
esterna.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
- Men pappa fick tips av de finska myndigheterna. ”Ge er
iväg skyndsamt” sade de, har Jüri Krabo berättat.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
De lyckades ta sig över Östersjön och landade i Bönan. I Gävle inkvarterades de estniska flyktingarna i
Borgarskolans gymnastiksal.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Heino Krabu fick snabbt arbete i Gävle, året därefter hittade
han ett lite bättre betalt jobb på Cyril Stackells arkitektkontor i Söderhamn. Firman
hade ett halvdussin anställda och kontor i både Söderhamn och Bollnäs. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
- På 60-talet hade pappa planer på att öppna egen firma, men
så dog Cyril Stackell 1964. Pappa fick en förfrågan från familjen Stackell om
att leda företaget under en övergångsperiod. Efter några år tog han över helt
och drev sedan kontoret i eget namn, har Jüri berättat.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Alla projekt Heino varit inblandad i
finns inprickade på kartor. Där finns hyreshusen på Tallbacken, villor på Klossdammen och
renoveringen av kvarteret Pilen i Söderhamn liksom många byggen i Bollnäs:
Stadshuset, Tingshuset och Karlslunds äldrebostäder. De sistnämnda ansågs lite före sin
tid med fina gemensamma ytor för de äldre. <o:p></o:p></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEie1i74it6Ihx8rWruyLDBUdrKYaJbw8ql7pUYsjrUpkrJZOL13jGVxJRlDwYIsppmGu6lVl54WZBiQeaF4GQrnTS9pDc9celYHYt3YaJ3xWZJjB3Lv7BU9F_lnhqp1a3KfTwcbvaO0xpxL/s1600/krabu+stadshuset+bolln%25C3%25A4s.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1026" data-original-width="1600" height="205" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEie1i74it6Ihx8rWruyLDBUdrKYaJbw8ql7pUYsjrUpkrJZOL13jGVxJRlDwYIsppmGu6lVl54WZBiQeaF4GQrnTS9pDc9celYHYt3YaJ3xWZJjB3Lv7BU9F_lnhqp1a3KfTwcbvaO0xpxL/s320/krabu+stadshuset+bolln%25C3%25A4s.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div class="MsoNormal">
Bollnäs stadshus är kanske det mest kända av de hus Heino
Krabu ritat. <o:p></o:p></div>
</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Heino Krabu var inte stolt över alla jobb, enligt sonen stördes
han framför allt över mexitegelhusen på Väster vid Stadsmuseet i Söderhamn. Där
var det beställarens vilja som slutligen avgjorde hur det skulle se ut. <o:p></o:p></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvyFYlksPpY84caM-ww6GwGLWYDxPKz1wVSj9DqyjK72HQbLhkFO5nHI8dlLwEa1Pk9DDSVvNLK2-sXhZO-sSn1CVyGp0-N8OF5QUNrTppLwXaOccdi3r4ha6oaul8pby-AMHs-gnkX-b4/s1600/Krabu+granitv%25C3%25A4gen+med+J%25C3%25BCri+Krabo+055.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="1600" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvyFYlksPpY84caM-ww6GwGLWYDxPKz1wVSj9DqyjK72HQbLhkFO5nHI8dlLwEa1Pk9DDSVvNLK2-sXhZO-sSn1CVyGp0-N8OF5QUNrTppLwXaOccdi3r4ha6oaul8pby-AMHs-gnkX-b4/s320/Krabu+granitv%25C3%25A4gen+med+J%25C3%25BCri+Krabo+055.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div class="MsoNormal">
Jüri
Krabo fotograferad 2014 framför barndomshemmet på Granitvägen som Heino Krabu ritade. Foto: Ulla Ejemar.</div>
</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
1989 vågade Heino Krabu för första gången återvända till
Estland. 1991 blev landet åter självständigt och självständigt han kunde till och med köpa ett hus i barndomsstaden <span style="font-family: inherit;"><em><span style="background: white; color: #6a6a6a; font-style: normal;">Narva</span></em><span style="background: white; color: #545454; mso-bidi-font-family: Arial;">-</span><em><span style="background: white; color: #6a6a6a; font-style: normal;">Jõesuu. <o:p></o:p></span></em></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
Han avled 84 år gammal 2007.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Då hade sonen Juha tagit över firman men han arbetade fortfarande aktivt. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Dagen då
han avled hade han och Juha ett arbetsmöte inplanerat i Östersund. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Ulla Ejemar <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="mso-spacerun: yes;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="mso-spacerun: yes;">(artikeln har tidigare varit publicerad i ArkivXet nr 2/2017)</span></div>
<br />Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-18319059950020753542020-04-21T11:48:00.003+02:002020-04-21T11:48:32.202+02:00Dokument berättar om Kungsgården <table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_U7PCCzcmykuryWx-POOOPExUeY7x1CVfze-gM_XaftFOYz9P8sABJwIFvZaVIZ-Vl2eLwPc8C1sxkyidxXR9IYgeu12f0FTl3zvyYWEtcf_yc85JQN1dEuymrdO4FlLFZdscNT8XYuEz/s1600/Kungsg%25C3%25A5rden+akvarell+f%25C3%25B6rslag+till+ombyggnad+%25C3%25B6verv%25C3%25A5ningen+f%25C3%25B6nster+1869.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1132" data-original-width="1600" height="226" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_U7PCCzcmykuryWx-POOOPExUeY7x1CVfze-gM_XaftFOYz9P8sABJwIFvZaVIZ-Vl2eLwPc8C1sxkyidxXR9IYgeu12f0FTl3zvyYWEtcf_yc85JQN1dEuymrdO4FlLFZdscNT8XYuEz/s320/Kungsg%25C3%25A5rden+akvarell+f%25C3%25B6rslag+till+ombyggnad+%25C3%25B6verv%25C3%25A5ningen+f%25C3%25B6nster+1869.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Förslag till utformning av övervåningen på herrgården i Kungsgården från 1869. </td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Kungsgården i Ovansjö socken har anor. Den har ägts av
präster, bönder, kronan och även Hofors bruk. I arkivet från Kungsgården kan man hitta den fina akvarellen här ovan. Den är från 1869 och visar ett förslag
till nya fönster på ovanvåningen på Kungsgårdens herrgård. Vi vet inte om de
snirkliga takkuporna byggdes, de ser åtminstone inte ut så idag. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Kungsgården var i vilket fall sedan länge en väl bebyggd gård.
Det framgår tydligt av ett annat viktigt dokument, brandförsäkringshandlingen
från 1858. Huvudbyggnaden var vit, uppförd i sten med tak av ”jernplåt”. Alla
hus på gården bedömdes vara i god kondition. Här fanns bland annat flygelbyggnader,
vagnslider, brygghus, fähus och spannmålsmagasin. Till gården hörde också en
inspektorsbostad i Hillsta där det fanns ett oxstall och en klensmedja.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Försäkringen tecknades i ”Brandstodsbolaget å landet inom
Gefleborgs län”. För den som forskar om hembygden eller släkten kan brandförsäkringshandlingar
vara en värdefull källa. <o:p></o:p></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3zle6QQqUTQaBjRaT6r7qkZWtyEPQYrz7ZU_-zMG1uWCiXfwnu-ea5-dWAWY6jpx1F6A6tk70XE6d948txg2cDQYotpASJbYyg5n3C5Wv5ww2uHSKRlmSy71zQEiBwzR2QOFwSbMuNOXP/s1600/brandstod+kungg%25C3%25A5rden+2-3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1290" data-original-width="1600" height="257" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3zle6QQqUTQaBjRaT6r7qkZWtyEPQYrz7ZU_-zMG1uWCiXfwnu-ea5-dWAWY6jpx1F6A6tk70XE6d948txg2cDQYotpASJbYyg5n3C5Wv5ww2uHSKRlmSy71zQEiBwzR2QOFwSbMuNOXP/s320/brandstod+kungg%25C3%25A5rden+2-3.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Brandförsäkringen från 1858. Huvudbyggnaden, flyglarna och flera andra hus var av sten.<br />
Ur arkivet från Hofors bruk. </td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Handlar det som här om ett bruk finns fler intressanta
källor att ösa ur. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
För att hålla igång verksamheten i Kungsgården krävdes många
människors arbete. I bevarade avlöningsböcker kommer vi närmare de som
jobbade här och det liv de levde. Avlöningsböckerna listar vilka som arbetade
där, vad de gjorde och hur de fick betalt.<o:p></o:p></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggCg91yolLoCsImIt24LHjV7OYideVQpgkmgFwZpuDe1P6nqx3oo4I7IaiQgKzYlq-B_GhKPYWjTgHqOAQoNEcE-2kUNjVREF7SYPFfRQUzXH88BLrd_xms1IW4IZ3fImYsKh25sTmNXCQ/s1600/Avl%25C3%25B6ningsbok+Kungsg%25C3%25A5rden+1883+januari.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1103" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEggCg91yolLoCsImIt24LHjV7OYideVQpgkmgFwZpuDe1P6nqx3oo4I7IaiQgKzYlq-B_GhKPYWjTgHqOAQoNEcE-2kUNjVREF7SYPFfRQUzXH88BLrd_xms1IW4IZ3fImYsKh25sTmNXCQ/s320/Avl%25C3%25B6ningsbok+Kungsg%25C3%25A5rden+1883+januari.jpg" width="220" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Avlöningsbok från Kungsgården. Ur arkivet från Kungsgården.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Listan från januari 1883 upptar 34 personer. På Kungsgården arbetade en hel drös med ”dagakarlar”. Så här mitt i
vintern arbetade de med hästskötsel, vedhuggning och timmerlastning. Förutom
dagakarlarna listas bland andra en skogvaktare, en rättare, en trädgårdsmästare
och en stalldräng.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Två kvinnor finns med, ladugårdspigorna Karin Östberg
och Stina Hybert. Båda hade arbetat hela månaden och tjänat ihop 23 kr och 25
öre. Karin hade dessutom hämtat post och gjort en liten extraförtjänst
på det. Avlöningsboken finns i arkivet från Kungsgården, ett av de 27 arkiv som deponerats i Arkiv Gävleborg av Hofors bruk/Ovako. </div>
<div class="MsoNormal">
Ulla Ejemar </div>
<br />Unknownnoreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-68625348871148959272020-04-17T12:19:00.001+02:002020-04-20T09:14:51.033+02:00Skrik lagom – så skapas trivsel på läktaren<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgWPD4bgm4jpKpGVOa2zoCkWZ99MCUtVbXtRC8c0KsCBaBGHeT9QEBzEhUIrvpaJoQqaz6u046B2MjN9HwnkKG_NFUsg49gA3AIeoZrWeBX6aTS-GW5-n0ojzWLhB-sQVATVw12jFRZrCzU/s1600/bomben.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="813" data-original-width="1200" height="270" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgWPD4bgm4jpKpGVOa2zoCkWZ99MCUtVbXtRC8c0KsCBaBGHeT9QEBzEhUIrvpaJoQqaz6u046B2MjN9HwnkKG_NFUsg49gA3AIeoZrWeBX6aTS-GW5-n0ojzWLhB-sQVATVw12jFRZrCzU/s400/bomben.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Bertil ”Bomben” Carlbaum leder klacken på Strömvallen 1965.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Att komponera en lyckad hejaramsa är en grannlaga uppgift. Det gäller att inte stöta sig alltför mycket med den sansade sittplatspubliken. Samtidigt får udden inte helt gå förlorad.<br />
<br />
I hejaramsornas barndom, under tidigt 1900-tal, kunde tonen vara nog så rå. Som domare eller spelare i bortalaget fick du räkna med att utstå allt från ganska harmlösa glåpord till rena mordhot.<br />
<br />
Efter första världskriget inleddes en ny epok i hejaramsornas historia. Vid det laget hade folk tröttnat på våld och elände. Det ledde till en allmän uppsnyggning av läktarkulturen. Föreningarna anlitade mer eller mindre professionella hejaklacksledare, gärna kändisar som Ernst Rolf och Thor Modéen. Ramsorna var genomarbetade; de var skrivna på vers och hade ett positivt innehåll. "Här vare livat här vare glatt, här vare blommor i morsans hatt!" är en klassiker i genren.<br />
<br />
Den förhållandevis tuffa supporterkultur vi har i dag kan spåras tillbaka till hösten 1969 när tv började sända engelsk fotboll i Tipsextra. Stämningen på de svenska arenorna tedde sig rätt mossig jämfört med till exempel atmosfären på Anfield i Liverpool.<br />
<br />
Hösten 1938, under hejaramsornas gyllene tidsålder, for ett tusental läroverkselever med tåg från Gävle till Stockholm för att heja på de sina i finalen av skolturneringen Kronprinsens pokal. Matchen spelades på Stadion och för motståndet svarade Norrköping.<br />
<br />
För att ge ungdomarna bästa möjliga förutsättningar att klara balansgången mellan att energiskt stötta det egna laget, samtidigt som man höll sig inom gränserna för det anständiga, delades ett blad med lämpliga ramsor ut.<br />
<br />
Den inledande uppmaningen lyder: "Skrik ej så fort en geflespelare får bollen. Det enerverar!".<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoAn2GAGcBsp2X9AuKJy_Irmm-HmY75ZjdPN2Z2RYa2wjsQsICOo-dav7qHnq0T7s3p7ifPIqwbBnNo8j4rsuq9IVy2BOtPaVIEqpd-3jcm1TK8L5NKBZF544zV34VggYPfwiTErhxYad0/s1600/hejaramsor%255B1279%255D.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1046" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoAn2GAGcBsp2X9AuKJy_Irmm-HmY75ZjdPN2Z2RYa2wjsQsICOo-dav7qHnq0T7s3p7ifPIqwbBnNo8j4rsuq9IVy2BOtPaVIEqpd-3jcm1TK8L5NKBZF544zV34VggYPfwiTErhxYad0/s320/hejaramsor%255B1279%255D.jpg" width="209" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><a href="http://www.arkivgavleborg.se/Content/Download/125195/hejaramsor%5B1279%5D.jpg" target="_blank">Lämpliga hejaramsor.</a></td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoAn2GAGcBsp2X9AuKJy_Irmm-HmY75ZjdPN2Z2RYa2wjsQsICOo-dav7qHnq0T7s3p7ifPIqwbBnNo8j4rsuq9IVy2BOtPaVIEqpd-3jcm1TK8L5NKBZF544zV34VggYPfwiTErhxYad0/s1600/hejaramsor%255B1279%255D.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"></a></div>
<div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoAn2GAGcBsp2X9AuKJy_Irmm-HmY75ZjdPN2Z2RYa2wjsQsICOo-dav7qHnq0T7s3p7ifPIqwbBnNo8j4rsuq9IVy2BOtPaVIEqpd-3jcm1TK8L5NKBZF544zV34VggYPfwiTErhxYad0/s1600/hejaramsor%255B1279%255D.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><br /></a></div>
<br />
När Svenska Dagbladet rapporterar från finalen slår man fast att "hejarklackarna arbetade bra - Gävles bäst", men själva matchen på plan vann Norrköping med 4-1.<br />
<br />
Gävle Gymnasii Idrottsförenings arkiv finns på Arkiv Gävleborg.<br />
<br />
Övriga källor:<br />
Språktidningen 7/2019<br />
SvD den 30 oktober 1938 (https://tidningar.kb.se)<br />
<br />
Jörgen Björk<br />
<br />
<b></b><i></i><u></u><sub></sub><sup></sup><strike></strike><br />Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-41337239533233926332020-03-30T14:14:00.000+02:002020-05-04T16:01:41.635+02:00Mejerihistoria från Ockelbo<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjDPFrKLKRqAtrGP20wGC1rgR1vrp0X3_Jtd8bf939cKvcvR6beN1Akf67EWvEy77wMpKfaLMrtZGetEM5-J7mAxm0X87_W6TnVhPVoZqP9NR1qLypxwfovu-DFOPYwgmuYHsOdjJNeDFIf/s1600/Ockelbo+mejeri+nedlagt+1962.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="1600" height="238" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjDPFrKLKRqAtrGP20wGC1rgR1vrp0X3_Jtd8bf939cKvcvR6beN1Akf67EWvEy77wMpKfaLMrtZGetEM5-J7mAxm0X87_W6TnVhPVoZqP9NR1qLypxwfovu-DFOPYwgmuYHsOdjJNeDFIf/s400/Ockelbo+mejeri+nedlagt+1962.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Ockelbo mejeri som det såg ut på 40- eller 50-talet. Foto ur arkivet från Gefleortens mejeri i Arkiv Gävleborg.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="MsoNormal">
Mjölkkrukorna på lastbilsflaken har hämtats hos bönder i Ockelbotrakten.
Mejeriet i Ockelbo var ett av alla de som fanns runt om i
regionen.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I Ockelbo samlades några bönder 1908 för att diskutera om
de skulle bygga ett mejeri. Dittills hade folk ofta handlat mjölk, grädde, smör
och ost direkt av bönderna men samhället förändrades snabbt, tätorter växte, allt
fler jobbade i industri och handel och ville köpa mjölk i affären.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Ockelbobönderna bildade redan 1909 en andelsförening och började
söka tomt. De ville ha ett centralt läge för mejeriet, närhet till järnvägen var viktig. Med tågen kunde det som inte såldes lokalt levereras till kunder i
Strömsbro och Gävle.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="mso-spacerun: yes;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
Viktigt var också tillgång till bra vatten, mejeriet behövde
egen brunn. Den tomt de först tänkt sig dög inte, vattenkvaliteten var för
dålig. Valet föll på en annan tomt intill Missionskyrkan. Snart började bygget
av ett 12 x 9 meter stort hus i tegel med en övervåning i trä där personal
skulle kunna bo. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Handlingar från mejeriet finns bevarade i Arkiv Gävleborg. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Där kan man läsa om planeringen av mejeriet och att man till exempel fastnade för att använda den så kallade "ismetoden". Man var väl medveten om att kvaliteten på mjölken
måste vara god, det framgår i de första stadgarna.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHXHD1CPkyN2WCY5aCNju6SpScmc8bQAOTxnLginPFKGOtLA4fZ_Ue3HsxeJMdfmMs35vVHSvaitpuPhRUYwJqh-eSTGKvT2k7RHNfCHTRo21F9jqtTDIfOrJ9-vbWrQOQXdUuCG3tW6zI/s1600/ockelbo+mejeri+stadgar+utdrag+1909.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1108" data-original-width="1353" height="262" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHXHD1CPkyN2WCY5aCNju6SpScmc8bQAOTxnLginPFKGOtLA4fZ_Ue3HsxeJMdfmMs35vVHSvaitpuPhRUYwJqh-eSTGKvT2k7RHNfCHTRo21F9jqtTDIfOrJ9-vbWrQOQXdUuCG3tW6zI/s320/ockelbo+mejeri+stadgar+utdrag+1909.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">I stadgarna ställdes krav på mjölkens kvalitet och på att varken djur eller människor fick sprida smittsamma sjukdomar. Utdrag ur stadgar från 1909, Ockelbo Andelsmejeri.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Protokollen speglar tiden på flera sätt. 1917, ett av krisåren
kring första världskriget, uppvaktades mejeriet av Ockelbo arbetarekommun som krävde billigare mjölk. Delägarna beslutade efter omröstning att inte sänka
priset, mjölken var inte dyrare i Ockelbo än någon annanstans.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Från Jädraås kom 1922 en bön om att mejeriet borde skänka
mjölk till fattiga arbetslösa. Beslutet blev att skicka 100 kronor till dem i
stället för gratis mjölk.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="mso-spacerun: yes;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
1920-talet var tufft även för bönderna. En del valde att sälja
direkt till kunderna istället för att leverera in till mejeriet, vilket gjorde att
mjölken inte räckte till kunder i Gävle och Strömsbro. Redan då började man diskutera om ekonomin kunde förbättras genom ett utökat samarbete med andra mejerier i regionen. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
1933 bildades så Gefleortens mejeriförening. I den nya stora föreningen ingick 13 mejerier och fler än 1800 mjölkbönder. Den omfattade Gästrikland, Norduppland och Tärnsjö i
Västmanland. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjw09dALgnfQZO8OC6yzzy50P44PB1d7sGlS9Q43fhRqzv8amHU470WddolBua-ZtLBCGPJ3arQpNiCGrbZeZTqqwqqgihQoyZuP2p-Lk86hfVnkh1Ervn_hoOnXKNzPhxQciIWfCRO7Olk/s1600/Ockelbo+mejeri+mj%25C3%25B6lkb%25C3%25B6nder+och+kor+1932.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1098" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjw09dALgnfQZO8OC6yzzy50P44PB1d7sGlS9Q43fhRqzv8amHU470WddolBua-ZtLBCGPJ3arQpNiCGrbZeZTqqwqqgihQoyZuP2p-Lk86hfVnkh1Ervn_hoOnXKNzPhxQciIWfCRO7Olk/s400/Ockelbo+mejeri+mj%25C3%25B6lkb%25C3%25B6nder+och+kor+1932.jpg" width="273" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Lista över alla mejerier och större mjölkleverantörer 1932. Den sammanställdes inför bildandet av Gefleortens mejeriförening 1933.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
För Ockelbos del innebar det en nystart att gå upp i Gefleortens. Mejeriet byggdes om
och ut. Vid återinvigningen i mars 1934 var det enligt protokollsboken "länets modernaste". Under dagen visade ingenjör S G Arph från AB Separator ”mjölkens väg från invägning
till smörkärnan och ostkaret”.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
1962 var mejeriet inte längre modernt. Det lades ner, men
byggnaderna finns kvar och busshållplatsen intill heter just ”Mejeriet”. Nu är
till och med Gefleortens för litet, Gävlemejeriet läggs ner i maj 2020. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Om ”ismetoden” och annan mejerihistoria kan man läsa på hemsidan från Institutet
för språk och folkminnen <a href="https://www.isof.se/matkult/mjolk/mejerier-genom-tiderna.html">https://www.isof.se/matkult/mjolk/mejerier-genom-tiderna.html</a><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Ulla Ejemar<o:p></o:p></div>
<br />Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-36227537316761747612020-03-25T11:05:00.003+01:002020-03-25T13:54:16.469+01:00Silverörnen från Arbrå<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZlSo-KG2IT7Y5SkYIRDfFlNjpumFLUAquO04hRR4af1hMvDhnLMWkRF2fqEF0y0xAb_Kx2p9DpEm84D-cot51oGjFjGog1cZqlkmwmAtOITU8ioMqBYZVoE0rNre6Rp83yzWqIC3z_I2I/s1600/Arbr%25C3%25A5+fana.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="1600" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZlSo-KG2IT7Y5SkYIRDfFlNjpumFLUAquO04hRR4af1hMvDhnLMWkRF2fqEF0y0xAb_Kx2p9DpEm84D-cot51oGjFjGog1cZqlkmwmAtOITU8ioMqBYZVoE0rNre6Rp83yzWqIC3z_I2I/s320/Arbr%25C3%25A5+fana.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Fanan från Arbrås SSU-klubb lämnades nyligen in till arkivet från Bollnäs socialdemokratiska arbetarekommun. </td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="MsoNormal">
En havsörn kan ha ett vingspann på drygt två meter. Den
naturliga storleken verkar ha varit förebilden när Arbrås SSU-ungdomar
beställde sin fana. Den är 244 centimeter bred och den silverglänsande örnen famnar
nästan hela bredden.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Ofta kan man i protokoll och kassaböcker spåra historien bakom
föreningarnas fanor, men här är det svårt. Den enda arkivhandling som finns i bevarad
Arkiv Gävleborg från SSU i Arbrå är en tidig kassabok. Där finns inte fanan nämnd,
det tyder på att den kommit till efter 1927 när de sista uppgifterna fördes in
i kassaboken. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Örnen är en vanlig symbol på fanor från socialdemokratiska
ungdomsklubbar, tolv av dem som finns i Arkiv Gävleborgs samling har örnen som bärande
motiv. Örnen kan representera mod och frihetslängtan, men även ordets kraft och
givmildhet. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Arbrås SSU-klubb bildades 12 mars 1923 som det står på fanan.
Då börjar också kassaboken. Den visar att det första klubben gjorde var att
betala föredragshållaren J V Lind och köpa 100 affischer från SSU:s eget förlag
för 13 kr. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Kassaboken berättar också att föreningen ordnade fester på Vågen
i Arbrå, betalade 25 kronor till ”fotograf Pettersson”, lämnade bidrag
till ett nytt dansbanebygge på Vågen 1924 och samlade in pengar till
arbetslösa. Inköp gjordes i kooperativa handeln, i Nilssons ångbageri och
Arbrå manufakturaffär. Klubbmedlemmarna ordnade även kurser i bokföring och
kommunalkunskap. <o:p></o:p><br />
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
1927 hade klubben 40 medlemmar. Klubben fanns kvar åtminstone till 1973 för då firade den 50-årsjubileum.<br />
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Ulla Ejemar<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNlDIvFGr5kYd7C51rO6A_85S7JYp1TOODrZoPqN03rf8pNuuEzjjSz6pMDXcH_DBZwYohUlLasb4Axay9ghUPSQqty4HHyJhoTBdieZLabkFA4EHYe85m-9xp1M6TPYa9sVPYKCeW1gmk/s1600/1973.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="847" data-original-width="749" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNlDIvFGr5kYd7C51rO6A_85S7JYp1TOODrZoPqN03rf8pNuuEzjjSz6pMDXcH_DBZwYohUlLasb4Axay9ghUPSQqty4HHyJhoTBdieZLabkFA4EHYe85m-9xp1M6TPYa9sVPYKCeW1gmk/s320/1973.jpg" width="282" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">1973 firade klubben 50 år. Tidningsklippet kommer troligen ur tidningen Ljusnan.</td></tr>
</tbody></table>
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-82897566362170558942020-02-21T13:43:00.000+01:002020-02-21T13:43:06.303+01:00Vinn en vallaburk och fira med en semla!<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxWrRVYl1GHlLAgPd297_F7VVTkDxhwqCnLiDKkOCPEuEm0g1yGOqKwRRK2o9e-ZyYfW4cuZru4QCKWlloLJpE0A1GUxGySCGgVfdst0x-MjQRRIRjjG376NmsLU8NknMN6vVbbW24-gIR/s1600/fettisdag++j-berg+3683-171.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1525" data-original-width="1600" height="305" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxWrRVYl1GHlLAgPd297_F7VVTkDxhwqCnLiDKkOCPEuEm0g1yGOqKwRRK2o9e-ZyYfW4cuZru4QCKWlloLJpE0A1GUxGySCGgVfdst0x-MjQRRIRjjG376NmsLU8NknMN6vVbbW24-gIR/s320/fettisdag++j-berg+3683-171.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Fotograf Evert Jäderberg fångade flickan med fettisdagsbullen 1951, men visst verkar det vara snålt med grädde? Foto ur arkivet från J-berg i Arkiv Gävleborg.</td></tr>
</tbody></table>
Vad ska man göra för att förtjäna sin semla? I många år
ansågs fettisdag vara ett utmärkt tillfälle att få skolungdomen att röra på sig. I Gävle, Söderhamn och säkert på fler ställen ordnades skidtävlingar för eleverna, tävlingarna
avslutades ofta med just semla och mjölk.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8dfC_OkDcT51_FVvHY_VvdU1hEK0q-X2VxwK7s2Y7sFkp8vfKxWVn9D0Z8i-T9s-7cDwyxnw059tilWGBQvuCXcftIkdCsWoCrXd92-d65LnhVz-TMnw4jQVYyVZ7nXVnoWzIWmKJhMAx/s1600/3683-272+skidande+fettisdag.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1503" data-original-width="1600" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8dfC_OkDcT51_FVvHY_VvdU1hEK0q-X2VxwK7s2Y7sFkp8vfKxWVn9D0Z8i-T9s-7cDwyxnw059tilWGBQvuCXcftIkdCsWoCrXd92-d65LnhVz-TMnw4jQVYyVZ7nXVnoWzIWmKJhMAx/s320/3683-272+skidande+fettisdag.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Fettisdagstävlingen 1951 slog rekord med 715 deltagare. Foto: Evert Jäderberg.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
I Gävle gick spåren kring Rödjningen och Folkparken i
Sätra, det var också där tävlingarna startades i början på 1900-talet. Exakt när vet vi
inte, men 1912 donerade läderfabrikören Emil Matton 2000 kronor till Gefle idrottsförening lagom
till klubbens 30-årsjubileum. Räntan på kapitalet skulle enligt donationen gå
till ordnandet av ”Skolungdomens Fettisdagstäflingar”. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="mso-spacerun: yes;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
Donationsbrevet finns i Gefle IF:s arkiv. Där framgår att tävlingarna var avsedda för gossar som fyllt tio men inte fjorton år. I
blyerts är senare tillagt att även flickor fick vara med. Ett äldre foto taget vid Rödjningen visar att flickor också skidade, även om fler verkar ha tagit med sig spark.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqatnj7EDcG4zeQ6865bWPpenwkj6_PzKhk7PTwAZcwuKdYVfDMBlFRso0hucriwHLkSSFBTA3vvijj84VcEAhESAoYGkxrX7qUvtVtfgiokkt1odzWET0qvOpmVV7ISBlDyPYLH7t9RPH/s1600/fettisdag+121.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1058" data-original-width="1600" height="211" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqatnj7EDcG4zeQ6865bWPpenwkj6_PzKhk7PTwAZcwuKdYVfDMBlFRso0hucriwHLkSSFBTA3vvijj84VcEAhESAoYGkxrX7qUvtVtfgiokkt1odzWET0qvOpmVV7ISBlDyPYLH7t9RPH/s320/fettisdag+121.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Äldre foto en fettisdagstävling vid Rödjningen. Foto ur arkivet från Gefle IF:</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
De 20 bästa skidåkarna i varje
klass belönades med en pokal eller något mer praktiskt som en burk valla, en
termos, ett par stavar eller vantar.<o:p></o:p></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjW19MGeBDgkcpQg4QyyL-0REUDddRDV71JSnf1wZWpbncLXtGxmfZQxRpVSV8JdUQ5xH-2cs-jUcxH_rPfJ_SzmWSUKAFAtoBTpx_p5u-eToDEOrrYqK_6ggBpjyxDERqcUZIK4rojkNUf/s1600/fettisdagst%25C3%25A4vling+prislilsta+1935.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1226" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjW19MGeBDgkcpQg4QyyL-0REUDddRDV71JSnf1wZWpbncLXtGxmfZQxRpVSV8JdUQ5xH-2cs-jUcxH_rPfJ_SzmWSUKAFAtoBTpx_p5u-eToDEOrrYqK_6ggBpjyxDERqcUZIK4rojkNUf/s320/fettisdagst%25C3%25A4vling+prislilsta+1935.jpg" width="245" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Gefle IF har sparat prislistorna från tävlingarna. Här en från 1935. </td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Emil Matton tänkte sig att Gefle IF kanske inte skulle
finnas för evigt. I sitt donationsbrev skrev han att om föreningen skulle läggas ner ville han att räntan från
fonden skulle gå till inköp av skidor till Gävles folkskolebarn. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Ulla Ejemar</div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhV4gKVawrQp8GPs9ErGv1AszbytZzok6CLNTDHaU8cOQPVxAEli2_JYivvUNg1zotN5l1cADtd0KNqsGoq-YtmkbLG3QATYMQGGap-_2BPWSTeylQzrBK5EQr7PbR27Prb1XvP06tggvKt/s1600/fettisdagst%25C3%25A4vling+donationsbrev.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1146" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhV4gKVawrQp8GPs9ErGv1AszbytZzok6CLNTDHaU8cOQPVxAEli2_JYivvUNg1zotN5l1cADtd0KNqsGoq-YtmkbLG3QATYMQGGap-_2BPWSTeylQzrBK5EQr7PbR27Prb1XvP06tggvKt/s320/fettisdagst%25C3%25A4vling+donationsbrev.jpg" width="229" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Donationsbrevet från Emil A Matton finns bevarat i arkivet.</td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjadf6aHv-UWsMPGabPwM-KouVKEJkAzshrYQvqVynGxocMKf66KwMVKl5S3wDTJAYs7qg2St_pEa9PZL_p3-R52kIqIfAdwsU8tx3-tAwYdLRc8fitBAcFDSp3tMOEd_3pcum2ZeUSCNdQ/s1600/helbild+f%25C3%25B6rsta+sidan.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="551" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjadf6aHv-UWsMPGabPwM-KouVKEJkAzshrYQvqVynGxocMKf66KwMVKl5S3wDTJAYs7qg2St_pEa9PZL_p3-R52kIqIfAdwsU8tx3-tAwYdLRc8fitBAcFDSp3tMOEd_3pcum2ZeUSCNdQ/s400/helbild+f%25C3%25B6rsta+sidan.jpg" width="137" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Artikel i Arbetarbladet från 13 februari 1951. <br />Bilden nedan bevisar att eleverna kunde få rejält med grädde på bullen. </td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjX6fPCv3Qfo3F6FrVui71exh9UpVAjU0_Gtg-y6VUGMTdGKslbPWdeC-lBhJH0uvvXV4aP9sdInXF9MN5t_C1JTE-FLmkn3ak714uSlc4K6JUjIoPSia4H3DHLTv-BRFM8agYVLp9OxoeR/s1600/5.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="751" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjX6fPCv3Qfo3F6FrVui71exh9UpVAjU0_Gtg-y6VUGMTdGKslbPWdeC-lBhJH0uvvXV4aP9sdInXF9MN5t_C1JTE-FLmkn3ak714uSlc4K6JUjIoPSia4H3DHLTv-BRFM8agYVLp9OxoeR/s320/5.jpg" width="150" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-28203524548216027692019-10-15T13:19:00.002+02:002019-10-15T16:00:02.164+02:00Spår av den stora stadsbranden 1869<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiuqRBGfNRNyKORgV-EigFAKMBJ7PoXtXcNFLiptX1ZdaJwKwY8GFogiY-rmXwVAuspVxdfkI1ubIm32QqO9phef5xtor2dQkZjHj2KXxsTVq6fvayAVVazKo3c2WRbdsNvnm9RX3MLAFRB/s1600/XLM.CL007979.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="720" data-original-width="1200" height="192" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiuqRBGfNRNyKORgV-EigFAKMBJ7PoXtXcNFLiptX1ZdaJwKwY8GFogiY-rmXwVAuspVxdfkI1ubIm32QqO9phef5xtor2dQkZjHj2KXxsTVq6fvayAVVazKo3c2WRbdsNvnm9RX3MLAFRB/s320/XLM.CL007979.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Gävle efter branden. Foto Carl Larsson/Länsmuseet Gävleborg.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Lördag 10 juli 1869 brinner Gävle. Uppåt två tredjedelar av
de cirka 13 000 invånarna förlorar sina hem när staden norr om ån slukas
av lågorna. Nyheten sprider sig över landet nästan lika snabbt som branden. Redan samma dag delades extrablad med nyheten ut i Stockholm.</div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I Gävle hade folk fullt upp med att rädda sina liv och sina
tillhörigheter. Ingen kunde undgå att det brunnit, men vad skulle hända sedan? Här
kom Gefle-Posten att spela en viktig roll. Den andra tidningen i staden,
Norrlandsposten, drabbades av branden och kom inte ut igen förrän efter ett par
veckor. Gefle-Posten klarade sig och gav även ut extranummer.<o:p></o:p></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiEIs26-CK64H0FdnU1Q9pEN77xvSsQ_8n4lYLorJhto03x-jDc_xd_hC1Ys6bCkBUNarhNCh4qo4dM0DlSd6XdmW0v3Dub-P9DU7bfwFQ5RRwvjLfs3DVGWTO6T4Eoww4Sn3gt2LXLVCz-/s1600/GP.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1273" data-original-width="1600" height="253" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiEIs26-CK64H0FdnU1Q9pEN77xvSsQ_8n4lYLorJhto03x-jDc_xd_hC1Ys6bCkBUNarhNCh4qo4dM0DlSd6XdmW0v3Dub-P9DU7bfwFQ5RRwvjLfs3DVGWTO6T4Eoww4Sn3gt2LXLVCz-/s320/GP.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Gefle-Posten kom normalt inte ut varje dag. På grund av branden gavs extranummer, som här onsdag 14 juli .</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
I Gefle-Posten annonserade drabbade företag om var de inrättat
sin tillfälliga butik eller sitt tillfälliga kontor. Privatpersoner efterlyste tillhörigheter
som försvunnit i kaoset. Andra sökte ägare till upphittade saker. Brandförsäkringsbolag
efterlyste rapporter från dem som hade hus och ägodelar försäkrade. Kungörelser
från det i all hast upprättade Nödhjälpskontoret var också viktiga.<o:p></o:p></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="MsoNormal">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5t7pIkg2WjmIZOKk5Koiroeq23EoL1UbavZ6KtChhQESCIRvybOYEsqxMireBCWcZllhyRbqyTCx9UMEBnOpkddf66fvj1ZH9UvPZcWOCFhVYg4qcGiO7PxMq8Ae841CDN-GxHwDJICt3/s1600/brand+%252813%2529.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1270" data-original-width="1600" height="254" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5t7pIkg2WjmIZOKk5Koiroeq23EoL1UbavZ6KtChhQESCIRvybOYEsqxMireBCWcZllhyRbqyTCx9UMEBnOpkddf66fvj1ZH9UvPZcWOCFhVYg4qcGiO7PxMq8Ae841CDN-GxHwDJICt3/s320/brand+%252813%2529.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Av kungörelsen framgår att det även gick att få understöd till resa om man hittade tak över huvudet på annan ort. </td></tr>
</tbody></table>
</div>
<div class="MsoNormal">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjSes9Dqk8Kq94oBhjFCMXPp5-taGAX81ywzQTZa9Ytv60sGOgsMIUzOOWKnWuj3f7ZMRkEIH51WNoGU3kyzeaOPErIqgEE4YmjcxWAkkkmNnXbDWAdu9bBAiUkUiopXSIkYu45o9LXU_5j/s1600/brand+%25281%2529.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1368" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjSes9Dqk8Kq94oBhjFCMXPp5-taGAX81ywzQTZa9Ytv60sGOgsMIUzOOWKnWuj3f7ZMRkEIH51WNoGU3kyzeaOPErIqgEE4YmjcxWAkkkmNnXbDWAdu9bBAiUkUiopXSIkYu45o9LXU_5j/s320/brand+%25281%2529.JPG" width="273" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">En vecka efter branden uppmanades Gävleborna att stå i kö om de ville ha hjälp. Texten är tryckt i tysk frakturstil och lyder: "De hjelpbehöfwande underrättas att från och med i dag (den 17) skall iakttagas, att de skola intaga ställning i dubbel wäntnings-grupp (queue), så att de till Byrån först ankommande stadna närmast dörren, och de öfriga, efter som de anlända, bilda en dubbel kedja, hwarifrån då 2 och 2 insläppas, de efterföljande i samma ordning efterträda, och få inträde. Derigenom besparas tid, eller hwar och en får företräda, efter som han kommit och queuen (läs köen) öfverwakar sjelf, att ingen bryter denna ordning. Den som lemnar denna plats, för att utom ordningen nå inträdet, förlorar sin plats och förwisas till slutet af queuen, att der wänta på sin sålunda sjelfförwålladt försämrade tur"</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Gefle-Posten från sommaren 1869 är en av få källor från branden
som finns i Arkiv Gävleborg, fler finns i bland annat kommunala och statliga arkiv.<br />
<br />
En sån här händelse gjorde givetvis stort avtryck, så dokument kan dyka upp på oväntade ställen. Som i gårdsarkivet från Hamsas i Jäderfors som återfinns i Arkiv Gävleborg. Det är en uppmaning till byamännen i några byar i Ovansjö att samla in matvaror och penningar till Gävles nödställda. Insamlingar pågick över hela landet och hjälp kom från många håll, även från utlandet.<br />
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUBZWQXEkIqW5LybOR507UwoJfAMiazWjVNDYW4O2U9mtQAzrClBAtugj1T8u8P2pU0jZLhVGLGI27WMWYfy0zuMUVkcapOLB-BkvKPv4VnEyKqxrs2RQAD2sjVON9P5-yXvtOiK2ySCpQ/s1600/G%25C3%25A4vlebranden+Hamsas+g%25C3%25A5rdsarkiv+%25281%2529.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1229" data-original-width="1600" height="244" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUBZWQXEkIqW5LybOR507UwoJfAMiazWjVNDYW4O2U9mtQAzrClBAtugj1T8u8P2pU0jZLhVGLGI27WMWYfy0zuMUVkcapOLB-BkvKPv4VnEyKqxrs2RQAD2sjVON9P5-yXvtOiK2ySCpQ/s320/G%25C3%25A4vlebranden+Hamsas+g%25C3%25A5rdsarkiv+%25281%2529.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Den 25 juli 1869 beslutar kommunalstämman i Ovansjö att be byarna att samla in pengar och mat - bröd, ost och torrkött. 9 augusti skulle hjälpen lämnas in i Skolhuset vid kyrkan för vidare transport till Gävle. Hur det gick med insamlingen i Ovansjö framgår inte av handlingen i gårdsarkivet från Jäderfors.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Ett av alla telegram som skrevs samma dag som branden hittar
vi också i Arkiv Gävleborg, i ett personarkiv efter sjökaptenen Nils Gustaf Emil Fogelkvist. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Varifrån han fick det vet vi inte, inte heller om det är han själv som antecknat med penna på telegrammet. Den tryckta versionen från kl 9 på söndagsmorgonen talar om att man nu fått "sansade underrättelser" från Gävle. De handskrivna noteringarna berättar att elden fortsatte rasa: "Nu kl 1 kom nytt telegram att elden tagit upp, och kastat sig öfver ån, så nu brinner på Söder, ty vinden har kastat branden. Arma meniskor. Kl 5 går ett tåg, nu skola vi till och packa ihop bröd och hvad vi kunna åt de olyckliga". </div>
<div class="MsoNormal">
<o:p> <table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvSKRVjyfhYk3cn-0BCIzBvVpiXxBRKL3ocWcQya1wapR9KC4UYZFpWGQmKH_AoNFKfIAZzjveG3w9Qxr-vfwJ3SBPQqLtOKJRNAyoUV5o0_9EBJQ8i3qZuyL4YRzYjFiAnSoK4D099SmB/s1600/Branden+1869+Nils+Gustaf+Emil+Fogelqvist+1369.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="637" data-original-width="1600" height="158" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvSKRVjyfhYk3cn-0BCIzBvVpiXxBRKL3ocWcQya1wapR9KC4UYZFpWGQmKH_AoNFKfIAZzjveG3w9Qxr-vfwJ3SBPQqLtOKJRNAyoUV5o0_9EBJQ8i3qZuyL4YRzYjFiAnSoK4D099SmB/s400/Branden+1869+Nils+Gustaf+Emil+Fogelqvist+1369.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="background-color: white; color: #222222; font-family: "verdana" , "geneva" , sans-serif; font-size: 10.56px;">Telegrammet ur Nils Gufstav Emil Fogelkvists arkiv. Den tryckta texten lyder "Först nu hafva sansade underrättelser ingått från Gefle: större delen af staden norr om Gefle-ån har nedbrunnit i alla riktningar. Kyrkan står kvar oskadad. Rådhuset ännu brinnande. Elden till hufvudsaklig del dämpad. Jernvägsstationen räddad. Tusentals menniskor husvilla." </span></td></tr>
</tbody></table>
</o:p>Vill du läsa mer om hur branden skildrades i pressen i
juli 1869? Sök i Kungliga bibliotekets samlingar av digitaliserade tidningar.
Den som söker på ”Gefle stads brand” andra halvåret 1869 får mer än 500
träffar! Länken dit finns <b><a href="https://tidningar.kb.se/" target="_blank"><span style="color: red;">här</span></a></b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="MsoNormal">
Ulla Ejemar <o:p></o:p></div>
<br />Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-1259007917365811502019-09-10T14:33:00.000+02:002019-09-10T15:29:12.215+02:00Vita bandet lär ut konsten att sy skor<div align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
Under första världskriget var det brist på många varor,
bland annat skor och många människor hade det svårt ekonomiskt. Inom
föreningslivet fanns stort engagemang att hjälpa.Vita Bandet, en
ekumenisk kvinno- och nykterhetsorganisation, var en av dessa föreningar. Den
första i Sverige bildades 1900 i Stockholm. Rörelsen spreds över hela landet
och många lokalföreningar bildades, i Hudiksvall bildades en redan 1902. Där engagerade sig medlemmarna i social verksamhet och bedrev såväl
teoretiska som praktiska utbildningar.</div>
</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLVIJtRAA2MmiW3hCdRZOO3SolY7S-TnWfmf6QbS-sjovHfFNO4_HNBaPiyuNtbv8EZznoNN75u7JLpE_rbP0Fbjjkg9nMwdVJIZEY6TIg3mU6oYvFjVykedtJAV1-gsrGL97FUBbTrWAi/s1600/protokolssbok+1918+nov.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1328" data-original-width="1600" height="265" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLVIJtRAA2MmiW3hCdRZOO3SolY7S-TnWfmf6QbS-sjovHfFNO4_HNBaPiyuNtbv8EZznoNN75u7JLpE_rbP0Fbjjkg9nMwdVJIZEY6TIg3mU6oYvFjVykedtJAV1-gsrGL97FUBbTrWAi/s320/protokolssbok+1918+nov.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Vita bandets protokollsbok i Arkiv Gävleborg.</td></tr>
</tbody></table>
I Vita Bandets protokollsbok från 20 november 1918 berättas om hur Fru Rodenstam föreslog att det skulle hålla hemskomakerikurser.
Hon berättade om kurser som H.M. Drottningens Centralkommitté bekostade och som
fröken Ebba Fick från Gävle höll i. Rodenstam fick i uppdrag att kontakta
fröken Fick för att snarast möjligt anordna en kurs. Fru Hultman föreslog att
ett rum på Sjömanshemmet skulle kunna användas som lokal. De skulle kontakta
livsmedelsnämnden för att få ett bidrag, men även göra en lista för att samla
in bidrag till kursen, samt annonsera i tidningarna. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="mso-spacerun: yes;"></span></div>
<div class="MsoNormal">
Kursledaren Ebba Fick var föreståndarinna för
Gästriklands hemslöjdsförening och hon hade fått stipendium av H.M. Drottningens
centralkommitté för att utbilda sig inom skomakeri i Tyskland. Ebba Fick kom
senare att få en framträdande roll inom hemslöjdsrörelsen och 1935 utnämndes
hon till statens hemslöjdskonsulent.</div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEa2DAYBOxV3NRqmAW7vGaqXEIRlLL_-SXBc7jruEwU-oW5ph2MwhIImIFtz9tEPFkrLCo1OZG-0YuuMDsZQKc10Xp4LWacZuhvhXbwKJTbfEFzVyQlp81-YO4mI3U0UBnZQcaTfc35dZ_/s1600/download.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="851" data-original-width="1600" height="212" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEa2DAYBOxV3NRqmAW7vGaqXEIRlLL_-SXBc7jruEwU-oW5ph2MwhIImIFtz9tEPFkrLCo1OZG-0YuuMDsZQKc10Xp4LWacZuhvhXbwKJTbfEFzVyQlp81-YO4mI3U0UBnZQcaTfc35dZ_/s400/download.png" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Ebba Fick. Foto Carl Larsson/Länsmuseet Gävleborg.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="MsoNormal">
I Vita Bandets protokollsbok från 1919 den 16 oktober beskrivs hur
fru Rodenstam redogör för kurserna. En kurs i februari omfattade fem dagar med sex timslånga lektioner varje dag. Hyvelbänkar,
symaskiner och snickeriverktyg lånades i folkskolan av skolstyrelsen och av
enskilda personer. Fröken Fick hade med sig läster, material och verktyg för
skomakeri.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Det var ett stort intresse för kursen, det kom fler än beräknat,
ett trettiotal, men ”det skedde ingen gallring utan elevantalet fick bli dubbelt
mot det vanliga”. Det kom snabbt önskemål om flera kurser. Fröken Fick hade
inte möjlighet att hålla flera kurser, men fru Rodenstam hade bett en fackman, herr Anagrius, att besöka kursen för att sedan
kunna vara behjälplig vid fortsatta kurser. Enligt redogörelsen var det också
en del av eleverna som senare höll i kurser. Inte mindre än femton
kvinnor finns omnämnda och verkar ha hjälpt till. Totalt blev det fem kurser i Vita Bandets regi.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
När kurserna var slut fick Hudiksvalls Arbetsstuga
25 läster som gåva, de kunde sedan lånas hem genom hemslöjden i 14 dagar mot en
pant av 3 kr.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTZMj-0O0uHT_1Lj0q_j9vWY67D6tK9O4Nuhyphenhyphen3QuH0m5TwyYlc0qPvgBrZsPIMQjMRoE5ROdmEruNle4llP6H57JS_xY_MILXxgDN100G9C2Rf-XhcfYoVeEMzHqL67cJaRQuJYNwaDql5/s1600/redog%25C3%25B6relse+f%25C3%25B6r+hemskomaker+nr+3i.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="594" data-original-width="1186" height="160" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTZMj-0O0uHT_1Lj0q_j9vWY67D6tK9O4Nuhyphenhyphen3QuH0m5TwyYlc0qPvgBrZsPIMQjMRoE5ROdmEruNle4llP6H57JS_xY_MILXxgDN100G9C2Rf-XhcfYoVeEMzHqL67cJaRQuJYNwaDql5/s320/redog%25C3%25B6relse+f%25C3%25B6r+hemskomaker+nr+3i.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Utdrag ur bilaga till protokollet som berättar om kurserna i skomakeri. </td></tr>
</tbody></table>
Under kurserna tillverkades totalt 302 par skor. Den äldsta
eleven var 83 år och den yngsta var 11 år. Avslutningsvis i redogörelsen
berättas att en av eleverna, Hilma Petterson, åtog sig att tillverka
gymnastikskor efter modeller från kursen till klass 3 för folkskolan. ”hvadan
hela skolan skulle få hemgjorda gymnastikskor - en betydande besparing för
många hem”.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p>Skulle någon i dag ta på sig uppgiften att göra hemgjorda gymnastikskor till en hel klass?<br />
<br />
Solveig Östlund Blomgren</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
</div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<br />Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-6285360746216422422019-07-11T16:28:00.001+02:002019-07-11T16:32:29.683+02:00Sommarhemmet - en gemensam dröm<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifPgCnNzm0t_fahd0FE7ObnxvlXQxYkKwHz83dpIlzEAf_nyqhbPwvl5lxl-9P1DJptVMeQaf40l2SfI4RCY5PL55lPoV23B6jVa0LnAFK7-5mvFGlrygaWUTMWzLipd1lT4JRugt9CKBu/s1600/217.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1183" data-original-width="1600" height="236" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifPgCnNzm0t_fahd0FE7ObnxvlXQxYkKwHz83dpIlzEAf_nyqhbPwvl5lxl-9P1DJptVMeQaf40l2SfI4RCY5PL55lPoV23B6jVa0LnAFK7-5mvFGlrygaWUTMWzLipd1lT4JRugt9CKBu/s320/217.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Ungdomar samlade vid Gefle Godtemplares sommarhem Lindesberg på Norrlandet utanför Gävle. Bilden togs troligen vid invigningen 1940.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Ett eget sommarställe var länge en ouppnåelig dröm för de
flesta, däremot kunde man gå ihop och skaffa ett tillsammans. Fisketorpet, Dellenbaden, Fagernäs, Fjärran Höjder – i arkiven
finns information och ibland bilder som berättar om några av alla de sommarhem
som funnits runt om i länet.</div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhkkkVP6oTj690FMz7zpudsIIOCQOZ_axp8xbXRnFxeOpVOT6HrIbCx3IJjvq1uy0C9QxE3ajZ4oNt_lcSmhgzHcHrfpbkzlJt8OmGFv6vvflsf8Sz8tAbSx_3vz508IeHNHuNADVwRPyqe/s1600/216.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1118" data-original-width="1600" height="223" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhkkkVP6oTj690FMz7zpudsIIOCQOZ_axp8xbXRnFxeOpVOT6HrIbCx3IJjvq1uy0C9QxE3ajZ4oNt_lcSmhgzHcHrfpbkzlJt8OmGFv6vvflsf8Sz8tAbSx_3vz508IeHNHuNADVwRPyqe/s320/216.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Sol och bad vid Lindesberg. </td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Föreningarnas sommarhem var platser där medlemmarna kunde
träffas och umgås, njuta av naturen, vila och bada. Det var vanligt att sommartid ordna
lägervistelser men också möten och gudstjänster i sommarhemmen. Medlemmarna
förväntades förstås ta ansvar för stället, husen skulle städas och underhållas,
gräsmattor och häckar klippas. Ofta köpte föreningarna sommarvillor eller gårdar av privatpersoner, mer det förekom också att de byggde nytt. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Ett och annat sommarhem finns kvar men de flesta har sålts
till privatpersoner, några har rivits. Här visar vi några exempel på sommarhem
ur vår bildsamling. Fotona kommer ur respektive förenings arkiv.<br />
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjqHQbGOMggESgilXXsj9lzkr3jLfKWhr_1RrTkpvHRCbUrgaSmPVtL_istH7cbpc3X8zoDk4wcf121oro1QK8bMNJEvSPAtykAdaGPTzedxFnBGVYHqq4evqFxouVi812eN1c3tyesrozY/s1600/Stenbo+1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="901" data-original-width="1508" height="191" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjqHQbGOMggESgilXXsj9lzkr3jLfKWhr_1RrTkpvHRCbUrgaSmPVtL_istH7cbpc3X8zoDk4wcf121oro1QK8bMNJEvSPAtykAdaGPTzedxFnBGVYHqq4evqFxouVi812eN1c3tyesrozY/s320/Stenbo+1.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Stenbo i Forsa var vilo- och sommarhem för Hudiksvall husmoderförening. Det öppnades 1927 och stängdes 1955. </td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEivAwkpPXH3HeLDBrfvhwCwFw-lfZjNCv58LG8hOjvq6qlc1KGdtKjiHvRnSKWayFu3X04pnnptFBxUKWl0sx8dFOnsftOBMjhqviWkDubeXu6Cgb0hm4dVCp1nhOgpVCEOBgAsM-oSmcgT/s1600/Stenbo2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="988" data-original-width="1600" height="197" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEivAwkpPXH3HeLDBrfvhwCwFw-lfZjNCv58LG8hOjvq6qlc1KGdtKjiHvRnSKWayFu3X04pnnptFBxUKWl0sx8dFOnsftOBMjhqviWkDubeXu6Cgb0hm4dVCp1nhOgpVCEOBgAsM-oSmcgT/s320/Stenbo2.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Många av kvinnorna bär husmodersdräkt på fotot från Stenbo.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4iP9p7_xerYg1VkS564KkKyIWbICg_wYkrHX2BUp12NHj8EjQn56AJuGxd0_QnTGAXJnNGXviISRBwBRupqbFIjbcPfUMTa_Mbx87Gs25o1A9j7Ne4bFlBsnGD0s_UGeit1CF3lMNmprW/s1600/20877.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1534" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4iP9p7_xerYg1VkS564KkKyIWbICg_wYkrHX2BUp12NHj8EjQn56AJuGxd0_QnTGAXJnNGXviISRBwBRupqbFIjbcPfUMTa_Mbx87Gs25o1A9j7Ne4bFlBsnGD0s_UGeit1CF3lMNmprW/s200/20877.jpg" width="191" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"> Gävle 1:a baptistförsamling/Immanuelskyrkan flyttade 1942 sitt sommarhem till Borgvik på Norrlandet. Då hade de lämnat sitt tidigare sommarviste på Fjärran Höjder. </td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZmTUWU9jGxZ29oKQuHzCTBSpKo-w_mAZvNET9CdXXKrLrg_TafaKhbHOAm2sasPPjMI1PUMmxCrxtC4WTbkzSe10fw55TLT4ix-YV3BnUnynH2v6UgG8qiHfzxyINKOVr-f-0o3xTf54c/s1600/borgvik+interi%25C3%25B6r.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="918" data-original-width="1600" height="183" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZmTUWU9jGxZ29oKQuHzCTBSpKo-w_mAZvNET9CdXXKrLrg_TafaKhbHOAm2sasPPjMI1PUMmxCrxtC4WTbkzSe10fw55TLT4ix-YV3BnUnynH2v6UgG8qiHfzxyINKOVr-f-0o3xTf54c/s320/borgvik+interi%25C3%25B6r.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Interiör från Borgvik. </td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQtfBBcVQPOVGrqmqfoxYDHmFSsEW32WISSWBSx-jumIK_v9XpBW2yLf-x2v4MJv8rTPHs3hvdRGEfrFeRDUfVzyJaT32_H_61F01b10Iqrg2W06tSLRYeBENx7kpQi2cGLlOxXCmnwBgh/s1600/KFUM+Lugnet.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1010" data-original-width="1600" height="202" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQtfBBcVQPOVGrqmqfoxYDHmFSsEW32WISSWBSx-jumIK_v9XpBW2yLf-x2v4MJv8rTPHs3hvdRGEfrFeRDUfVzyJaT32_H_61F01b10Iqrg2W06tSLRYeBENx7kpQi2cGLlOxXCmnwBgh/s320/KFUM+Lugnet.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Lugnet på Norrlandet var från 1921 KFUM Gävles sommarhem. Foto från 1931.</td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9CcZeRuEPGxwikxlu7MtaICfM3lwzLoTDEBnhNgk73Bh_gxTQ1czvxE67qBoSRfxJzs1R-CNaq7baHqVo3IxRermeEggeOk2xXSG1YboMDzVYFYumQFLYQYM5Wps8VxPDFGsDQFs-AuIJ/s1600/kfum+kvistrum.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="896" data-original-width="1600" height="179" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9CcZeRuEPGxwikxlu7MtaICfM3lwzLoTDEBnhNgk73Bh_gxTQ1czvxE67qBoSRfxJzs1R-CNaq7baHqVo3IxRermeEggeOk2xXSG1YboMDzVYFYumQFLYQYM5Wps8VxPDFGsDQFs-AuIJ/s320/kfum+kvistrum.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">1942 skaffade KFUM nya sommarhemmet Kvistrum, också det på Norrlandet.</td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_4O3TMLiXNWxzEqZpY_r5XJgBX64DSo-FKE8BlOLjX1wISpIm46vekoUtcy5QVINfwvv7vRitRXsNSDPcNYctUjdHFM0MR-PjN_VaPnKGXO_i3lWHNiBa3MY2hUP5nlZdtVSYmO2xgFq1/s1600/kfum+t%25C3%25A4vla.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1064" data-original-width="1600" height="212" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_4O3TMLiXNWxzEqZpY_r5XJgBX64DSo-FKE8BlOLjX1wISpIm46vekoUtcy5QVINfwvv7vRitRXsNSDPcNYctUjdHFM0MR-PjN_VaPnKGXO_i3lWHNiBa3MY2hUP5nlZdtVSYmO2xgFq1/s320/kfum+t%25C3%25A4vla.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Lek och idrott gavs stort utrymme på Kvistrum. Här löptävling mellan grabbar. Foto: J-berg.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Läs mer om några av sommar- och semesterhemmen i tidigare
blogginlägg. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Lötviken i Sandarne:<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<a href="http://arkivgavleborg.blogspot.com/2016/07/sagoslottet-vid-lotviken.html">http://arkivgavleborg.blogspot.com/2016/07/sagoslottet-vid-lotviken.html</a><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Fjärran Höjder i Gävle:<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<a href="http://arkivgavleborg.blogspot.com/2016/07/fjarran-hojder-baptisternas-sommaridyll.html">http://arkivgavleborg.blogspot.com/2016/07/fjarran-hojder-baptisternas-sommaridyll.html</a><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Kvinnornas semesterhem Vadtorp <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<a href="http://arkivgavleborg.blogspot.com/2016/02/vila-for-trotta-modrar.html">http://arkivgavleborg.blogspot.com/2016/02/vila-for-trotta-modrar.html</a><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-28196238657871275142019-07-03T13:54:00.002+02:002019-07-03T13:54:10.590+02:00Stugsunds IK fyller 100 år<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5VcmbuPDuVvoN8nzWTr9Je0sGhpZWv5WfKJoFjhX3A8TgOMpHKmmZYwMI7r7FjGtzCgUFdTNGGA7NXFzPSOFF-C_xv35yRs8KV1bXKlbhBQAAo-znKJm3HMB7kitluA3iRAoERSaK5tcF/s1600/Stugsund+IK+1921.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="997" data-original-width="1600" height="199" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5VcmbuPDuVvoN8nzWTr9Je0sGhpZWv5WfKJoFjhX3A8TgOMpHKmmZYwMI7r7FjGtzCgUFdTNGGA7NXFzPSOFF-C_xv35yRs8KV1bXKlbhBQAAo-znKJm3HMB7kitluA3iRAoERSaK5tcF/s320/Stugsund+IK+1921.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Bild ur Stugsunds IK:s album på klubbens första idrottsmän framför några buskar 1921.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="MsoNormal">
1919 tar första världskriget slut och folk vågar satsa på en
framtid i fred. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Hur ska vi annars tolka
det faktum att det runt om i länet bildas massor av föreningar 1919? Det bildas
politiska och fackliga föreningar, nykterhetsföreningar och inte minst
idrottsföreningar. Delsbo IF, Kilafors IF, Strömsbruks IF, Hybo AIK och Stugsunds
IK tillhör dem som kan fira hundraårsjubileum i år.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVniT9lk-vl909V_DUx6KPoFg2cttNHnnhCQDRPy3f-JtBgpZj2NF_xh8MRqhZdhh3XmfkCSTsr1vcEY0DZYQeRlnnKaY1_37TSTP2Oz1dN4V_2AaPKb1FBoqWbPlFEwL1GCIh6xIVFdba/s1600/Stugsunds+IK+f%25C3%25B6rsta+protokollet.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1461" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVniT9lk-vl909V_DUx6KPoFg2cttNHnnhCQDRPy3f-JtBgpZj2NF_xh8MRqhZdhh3XmfkCSTsr1vcEY0DZYQeRlnnKaY1_37TSTP2Oz1dN4V_2AaPKb1FBoqWbPlFEwL1GCIh6xIVFdba/s320/Stugsunds+IK+f%25C3%25B6rsta+protokollet.jpg" width="292" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Protokoll från bildandet av Stugsunds IK i juli 1919. <br />Klicka på bilden så blir den större!</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
19 juli 1919 bildades Stugsunds Idrottsklubb, protokollet finns
bevarat. Enligt det skulle klubben heta Stugsunds
Bollklubb men redan veckan därpå kom man på bättre tankar, det fick bli
Stugsunds Idrottsklubb. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmDaGxULM5BfaBlUlyP9KBswJCCBa9xtQAGJr2h6P0DGIUr5cVqHwHvaf3R88953rb1ehyphenhyphenmjcA-b7Pu8GWlmxgqfISyO3otfKGr21XsdYY8RBHv_iVc5c_5u4DHIH4QknBsndZmZu590Ib/s1600/f%25C3%25B6rsta+laget+1919+ur+historik+1949.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1170" data-original-width="1463" height="255" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmDaGxULM5BfaBlUlyP9KBswJCCBa9xtQAGJr2h6P0DGIUr5cVqHwHvaf3R88953rb1ehyphenhyphenmjcA-b7Pu8GWlmxgqfISyO3otfKGr21XsdYY8RBHv_iVc5c_5u4DHIH4QknBsndZmZu590Ib/s320/f%25C3%25B6rsta+laget+1919+ur+historik+1949.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Klubbens första fotbollslag avbildat i jubileumsskriften från 1949. <br />Gustaf Ahlborg som kunde betala bollskorna själv längst till vänster i främre raden.</td></tr>
</tbody></table>
</o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Det första klubben satsade på var att få till en fotbollsmatch
mot Söderhamns, Ljusnes eller Skärgårdens lag. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Om det lyckades skulle man
köpa en ny boll. Dessutom hade man beställt bollskor, men hur skulle de
betalas? En av spelarna, G Ahlborg, förklarade att han kunde betala sina skor
men klubbens beslut blev att var och en skulle betala vad den klarade
ekonomiskt. Klubben skulle senare återbetala pengarna till spelarna. Det
förutsatte förstås att klubben fick in pengar genom medlemsavgifter,
biljettförsäljning och andra arrangemang. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgB44T5q9EH72OMRVpBHQy6Hm4WZTo691gewx15heF458WcZPCdZr2S4YdFvdTaFBiWi_7d3kt1NcvBx1htyWTCgHq-txgXrgiEFLL5X7ojWzXI-WgFNefM4jtdV-QQ3FfATqsMoUeY8ot7/s1600/141.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="659" data-original-width="492" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgB44T5q9EH72OMRVpBHQy6Hm4WZTo691gewx15heF458WcZPCdZr2S4YdFvdTaFBiWi_7d3kt1NcvBx1htyWTCgHq-txgXrgiEFLL5X7ojWzXI-WgFNefM4jtdV-QQ3FfATqsMoUeY8ot7/s320/141.jpg" width="238" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">För att få in pengar ordnade klubben tidigt olika arrangemang. <br />Affisch från 1925 ur arkivet från Stugsunds IK i Arkiv Gävleborg.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Redan 1920 gick klubben med i seriesystemet och hade en stabilare
organisation. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Planfrågan stod högt på dagordningen. Var skulle laget träna och
spela? Vid årsmötet i april 1920 föreslog någon att laget skulle träna
inne i Söderhamn, men ”Herr Andersson” protesterade, han tyckte att laget lika gärna
kunde träna på ”Leran” i Stugsund. Där fanns visserligen bara ett mål men det
borde gå ändå, tyckte han. Resultatet blev en kompromiss, laget tränade på ”Leran”
och man åkte in till den större planen i stan var fjortonde dag.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Klubbens verksamhet växte snabbt. Redan 1920 hade den ett andra
fotbollslag och snart omfattande verksamheten även skidor, simning och flera andra
idrottsgrenar. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Ulla Ejemar</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Här berättar vi mer om Stugsunds IK och Ullbackabadet:</div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p><a href="http://arkivgavleborg.blogspot.com/2012/06/simsommaren-1934.html">http://arkivgavleborg.blogspot.com/2012/06/simsommaren-1934.html</a></div>
<div class="MsoNormal">
Och här om Stugsunds IK:s första match i ishockey: </div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p><a href="http://arkivgavleborg.blogspot.com/2013/03/mera-cirkus-hockey-ishockeyn-i.html">http://arkivgavleborg.blogspot.com/2013/03/mera-cirkus-hockey-ishockeyn-i.html</a></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Unknownnoreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-58428850539343055452019-05-31T11:10:00.001+02:002019-05-31T11:18:53.293+02:00Lite fotbollshistoria inför Dam VM<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9vr6T_cjYXJs1iAppgeystp1NN7eDfg7i12fg5osTopDoQOVZQ2uzqkFzk2kOqecBKFRaAGjeP3D0ifk3goqn0kBZBdZcCsh-XGJp5Dc3-aQj8bbzY1jnI7GDzHYhMMJUDvQ1zOC3rG48/s1600/damlag+fotboll+IFK+G%25C3%25A4vle+1921.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1103" data-original-width="1600" height="275" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9vr6T_cjYXJs1iAppgeystp1NN7eDfg7i12fg5osTopDoQOVZQ2uzqkFzk2kOqecBKFRaAGjeP3D0ifk3goqn0kBZBdZcCsh-XGJp5Dc3-aQj8bbzY1jnI7GDzHYhMMJUDvQ1zOC3rG48/s400/damlag+fotboll+IFK+G%25C3%25A4vle+1921.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Idrottsföreningen Kamraterna i Gävles damlag. Fotot finns i Arkiv Gävleborg. </td></tr>
</tbody></table>
<br />
I juni spelas den åttonde upplagan av Dam VM i fotboll och Sveriges landslag är ett av 24 som kvalificerat sig. Damfotbollens historia är intressant. Dokument i arkiven visar att det fanns aktiva damlag i Gävleborgs län redan i slutet på 1910-talet och in på 20-talet. Troligen tidigare än så. Foton finns bevarade, några med lagen uppställda på traditionellt vis och även bilder tagna under match.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIPt2O0pfAD3xl2cPqJ136oLl0NAt6GSQkuqYbZyjuGjt-6C6pX72mA_DKs8WDwRKRQVGQ6gVVMrdfNoibW0YDOp-dtgS4QJRa-fUUl9W2sOzNpCOXhLPNxHoyEn87ZAtZxvWf2gA-9x9B/s1600/Kotorget+ca+1920+1800.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1216" data-original-width="1600" height="303" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIPt2O0pfAD3xl2cPqJ136oLl0NAt6GSQkuqYbZyjuGjt-6C6pX72mA_DKs8WDwRKRQVGQ6gVVMrdfNoibW0YDOp-dtgS4QJRa-fUUl9W2sOzNpCOXhLPNxHoyEn87ZAtZxvWf2gA-9x9B/s400/Kotorget+ca+1920+1800.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Två damlag möts i en match på Kotorget i Hudiksvall omkring år 1920. En manliga domare i keps syns i bild och ett stort antal åskådare har samlats runt planen. Foto: Arkiv Gävleborg.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Spår av den tidiga damfotbollen syns också i idrottsföreningarnas protokoll. Som till exempel i augusti 1917 när hela damlaget i fotboll deltar på ett styrelsemöte i Brynäs Idrottsförening och diskuterar vilka resurser de behöver för att kunna fortsätta spela. De kräver bättre ordning på dem som leder träningarna och bestämda träningskvällar.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiv_Vi2QRLqVu9k7h9F2yZmkxk8xCO4H3kLT2-S5NCqGVQOi8CU3OQyhRcl-BhLh5WbWOCWzsDnSOBSpgTmcwxjctMz8UgqsVK3WypvPzDfgfmGXWBk0UkzEQIp7vVDxrEhW1fL_idJrsxI/s1600/Damer_fotboll_Bryn%25C3%25A4sprotokoll.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1036" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiv_Vi2QRLqVu9k7h9F2yZmkxk8xCO4H3kLT2-S5NCqGVQOi8CU3OQyhRcl-BhLh5WbWOCWzsDnSOBSpgTmcwxjctMz8UgqsVK3WypvPzDfgfmGXWBk0UkzEQIp7vVDxrEhW1fL_idJrsxI/s400/Damer_fotboll_Bryn%25C3%25A4sprotokoll.jpg" width="258" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Klicka på dokumentet så öppnas det i ett nytt fönster och kan läsas. I paragraf 5 i protokollet förklarar damerna vad de behöver för att kunna fortsätta spela fotboll i föreningen. Ur Brynäs IF:s arkiv i Arkiv Gävleborg.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj-CTmrJxiLlyhapvcHXuJwM2VpeMchIU3M9bH3CFafT17RpUtcF4ox6euHdvR6ByPheDrTNT_Dm2mIxuT2vSE2QPBIp-1VIbjCIp7LaBWKDB-zjEIVv6zi9aKOV-yFciQQDCB0dTub2b53/s1600/Marma+IF+damer+1799.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1136" data-original-width="1600" height="283" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj-CTmrJxiLlyhapvcHXuJwM2VpeMchIU3M9bH3CFafT17RpUtcF4ox6euHdvR6ByPheDrTNT_Dm2mIxuT2vSE2QPBIp-1VIbjCIp7LaBWKDB-zjEIVv6zi9aKOV-yFciQQDCB0dTub2b53/s400/Marma+IF+damer+1799.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Marma Idrottsförenings damlag 1923. Stående från vänster: Rut Hägglund, Elsa Steen, Syster Ekström, Signe Linder, Hanna Lagerqvist, Kata Sandin, Olga Wallin och Märta Sommar. Knästående från vänster: Gunhild Engström, Märta Westlund och Alfhild Löfgren. Foto: Marma idrottsförening i Arkiv Gävleborg.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Under en period var det vanligt med jippobetonade fotbollsmatcher mellan dam- och herrlag vid festligheter. Det framgår av bevarade affischer. Mer om det finns att läsa i en tidigare blogg: <a href="http://arkivgavleborg.blogspot.com/2013/05/damer-mot-gubbar-i-halsingefotbollen.html" target="_blank">Damer mot gubbar i hälsingefotbollen</a>.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQ2Zxz2Fo2ueoP1qUxJg2zkpAyBAWKmHkj80XcXJTdhCN6am0LC_s8bb0nizjzlXcN4PCs8yACEFq5iAIt-Sf8SB8YGigk503hLsz40iUGb7YOS03cJ4JBsbhfIMtnwMk3sjNL1Wy4kvvo/s1600/244.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="733" data-original-width="493" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQ2Zxz2Fo2ueoP1qUxJg2zkpAyBAWKmHkj80XcXJTdhCN6am0LC_s8bb0nizjzlXcN4PCs8yACEFq5iAIt-Sf8SB8YGigk503hLsz40iUGb7YOS03cJ4JBsbhfIMtnwMk3sjNL1Wy4kvvo/s400/244.jpg" width="267" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">När Valbo AIF arrangerade en fest på nya Åbyvallen i augusti 1925 var en punkt i programmet en fotbollsmatch mellan "gubblag och damlag", som det står på affischen. </td></tr>
</tbody></table>
<br />
På slutet av 1920-talet hände något märkligt - damerna försvinner från fotbollshistorien och våra idrottsföreningars arkiv. En teori är att när ett förbud införs i England 1921 mot att låta damlag spela på fotbollsplanerna av resursskäl så påverkas även svensk damfotboll. Förbudet i England kom att gälla fram till 1971.<br />
<br />
I Umeå gjordes försök med seriespel för damer på 50-talet, men först på 70-talet kom det igång på allvar. Idag är 100 000 damfotbollsspelare registrerade i Sverige och landslaget rankas som nummer sju i världen, enligt FIFA.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZFEcTnC0aOGzG3K_5vKvvNRbw03esoARS95J1xP6T2pOu3cTkxTe8XsxSiInfriNVWxsoO1ANIxt_HseYXVGxuKHN_SFPhoUMZDdnta_DuE7Wk3nIfhtL-aohtbwIP8fEzqujIOnbSuN6/s1600/H%25C3%25A4lsinglands+fotbollf%25C3%25B6rbund+1996.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="810" data-original-width="1600" height="201" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZFEcTnC0aOGzG3K_5vKvvNRbw03esoARS95J1xP6T2pOu3cTkxTe8XsxSiInfriNVWxsoO1ANIxt_HseYXVGxuKHN_SFPhoUMZDdnta_DuE7Wk3nIfhtL-aohtbwIP8fEzqujIOnbSuN6/s400/H%25C3%25A4lsinglands+fotbollf%25C3%25B6rbund+1996.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Foto från Hälsinglands Fotbollförbunds Halmstadsläger 1996. Ledarna Margareta Bergqvist och Dick Moberg är namngivna. Albumet ingår i Fotbollförbundets arkiv i Arkiv Gävleborg. </td></tr>
</tbody></table>
Camilla LarssonUnknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-91160264993965671392019-05-21T11:54:00.004+02:002019-05-21T11:54:39.215+02:00Gävleborna väcktes av ett dån<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyPJ63X7Mayh6VhRLOUf5rtHTIPUM6FmmvW0cLNJMPtPqTpit-OXzt4JfxLx8YY2tDfckGtIkgD4j2CXlMZB1betDDqomQ7uq8wrDFMRR1-PwoQuYEM7IMBwLb4DNZCy_DduxR91FXPLlu/s1600/IMG_5196.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="890" data-original-width="1600" height="178" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyPJ63X7Mayh6VhRLOUf5rtHTIPUM6FmmvW0cLNJMPtPqTpit-OXzt4JfxLx8YY2tDfckGtIkgD4j2CXlMZB1betDDqomQ7uq8wrDFMRR1-PwoQuYEM7IMBwLb4DNZCy_DduxR91FXPLlu/s320/IMG_5196.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Brädbiten med meddelandet från 1911. </td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="MsoNormal">
I juni 1911 skriver en byggnadsarbetare på en brädbit en
hälsning till framtiden: ”Dra ända in i hälvite med hela posthuset för här är det så
jäfla fuskat så det är frågan om det står medan jag är här 1911 den 2/6
Bygnassnickare”</div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Brädbiten är inget riktigt arkivdokument, den får ändå plats
i vår lilla samling av föremål för den berättar en speciell historia. Bakgrunden
är dramatisk:<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Vid halvtvåtiden natten mot måndag 18 december 1910 väcktes Gävleborna
av ett dån. När dammet började lägga sig kunde de som rusat ut på Nygatan se vad som hänt: Stora delar av
det pågående bygget av nya post- och telegrafhuset hade rasat. Tack
vare att raset skedde nattetid skadades ingen person.<o:p></o:p></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwwUGaBW5xd3EqsUh9F973JENhE1Xrr7WYdAR0SSwcZnKtgQkcXtRnCZpgsBNA8_Dsq-HmOBVlQbRVBpGSmDy3IWTNx5NmJQG0dwHo8qAxERE544luonDpqKSpsXzj24lK_60n17SmF2XJ/s1600/XLM.D146.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="944" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwwUGaBW5xd3EqsUh9F973JENhE1Xrr7WYdAR0SSwcZnKtgQkcXtRnCZpgsBNA8_Dsq-HmOBVlQbRVBpGSmDy3IWTNx5NmJQG0dwHo8qAxERE544luonDpqKSpsXzj24lK_60n17SmF2XJ/s320/XLM.D146.jpg" width="251" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Förödelsen dagen efter. Foto Carl Larsson/Länsmuseet Gävleborg. </td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
I tidningarnas artiklar spekulerades i att bygget hetsats fram alldeles för fort, att cementen inte
fått brinna färdigt och att det var därför bjälklagen till den stora
apparatsalen högst upp i byggnaden gav vika. Bilder var sällsynta i tidningarna
vid den här tiden, Norrlandsposten och Arbetarbladet hade långa referat utan bilder. Gefle Dagblad slog däremot till med en extra utgåva med bilder på
förödelsen.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEioiYUi1dlDS6Z7OQo3CdOiqGKomKUoVINsqAY_DYxy1nR9YqdbQBM9FG4ebATVUAIqe2t9Xdll0TKaane1eFVmSPC2ooHyvCdZmvnySBXmhJATAKycb0d7rEEskp9Iy_tLBMJ1lqTqQ8sW/s1600/IMG_5211.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="1600" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEioiYUi1dlDS6Z7OQo3CdOiqGKomKUoVINsqAY_DYxy1nR9YqdbQBM9FG4ebATVUAIqe2t9Xdll0TKaane1eFVmSPC2ooHyvCdZmvnySBXmhJATAKycb0d7rEEskp9Iy_tLBMJ1lqTqQ8sW/s320/IMG_5211.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Gefle Dagblads specialutgåva. 19 december 1910.</td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcvwrPfCPdoloE7got3TkRhmG4eT8G-PXWOAvl6D4VsrKOXXAPVL7nfwV8UQrQnkyR9girRUfkUdEv4vwtZM1AOT0AJQynkQvE7cIH_IwCgbmv1NQtPA2TcoYCr_2dmSX40RZonVwQxIXN/s1600/IMG_5207.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="676" data-original-width="984" height="219" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcvwrPfCPdoloE7got3TkRhmG4eT8G-PXWOAvl6D4VsrKOXXAPVL7nfwV8UQrQnkyR9girRUfkUdEv4vwtZM1AOT0AJQynkQvE7cIH_IwCgbmv1NQtPA2TcoYCr_2dmSX40RZonVwQxIXN/s320/IMG_5207.JPG" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Norrlandspostens rubrik 19 december. </td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Redan någon dag efter raset var man igång med de riskabla röjningsarbetet. Nya
byggnadsställningar restes, arbetare plockade ner muren mot
Kopparslagargatan sten för sten. 21 december rapporterade Norrlandsposten att
de jobbade även nattetid i skenet av ”luxlampor”.</div>
<div class="MsoNormal">
<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Snickarens meddelande vittnar om att alla inte
kände sig trygga med arbetsmiljön när bygget fortskred. I våra arkiv hittar vi däremot inga spår av oron. Byggnadsarbetarna
i Gävle har inget arkiv bevarat från tiden, först 1913 verkar de ha repat sig efter
det stora medlemstappet i samband med storstrejken och återupptagit det fackliga
arbetet.</div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Murareförbundet avdelning 15 i Gävle har handlingar bevarade
från tiden, men i protokollen syns inget spår av det katastrofala raset. De berättar däremot att posthuset var ett av få byggen som var igång denna vinter.
Elva-tolv murare jobbade där, nio av dem var organiserade i facket. Den stora oron då gällde den omfattande arbetslösheten. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9qMKE1qVIaKM2K6QJXkGtpZM3mBynnG2Pzw7VqkPqpD67hwf6ZVHKrfYwsE7WnE-IVMtmH-e5RkBdIGRknzfqFU0skuvwDR9CZpt8E5275Vx6Gi1xynu0p2FxDTdfdvYZAVwIGNKy-fvC/s1600/Bild1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="938" data-original-width="1308" height="229" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9qMKE1qVIaKM2K6QJXkGtpZM3mBynnG2Pzw7VqkPqpD67hwf6ZVHKrfYwsE7WnE-IVMtmH-e5RkBdIGRknzfqFU0skuvwDR9CZpt8E5275Vx6Gi1xynu0p2FxDTdfdvYZAVwIGNKy-fvC/s320/Bild1.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">När huset stod klart flyttade telefonisterna in i den stora salen högst upp.<br />Foto ur arkivet från Kvinnliga Telefontjänstemannaförbundet avd 15, Gävle </td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
1913 var det dags att inviga post- och telegrafhuset. De
tunga växelborden och telefonisterna kunde flytta över från Centralpalatset
till den stora salen högst upp.<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>Det blev till slut ett stabilt bygge, det står kvar
än i dag. Brädbiten kom fram i samband med någon av alla de renoveringar som
gjorts under åren.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Ulla Ejemar<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-37347480934014868902019-04-16T10:09:00.000+02:002019-04-16T10:09:17.051+02:00Sångarna drog till Copacabana<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwG4xIaOQVtpBTwGtbd_jyZWJpVyPwuPxutKROF8jxcdqGEJc-X7UMXg25PdNuEQzitJa__RTi97L2_N6hSN84GAY70uP23pLQnrK2cXQr-5wGI8tZ7kpn-ccT3_XTO1UUdBUpslOVIq_D/s1600/s%25C3%25A5ngarf%25C3%25B6rbund+meny+sid+1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1132" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwG4xIaOQVtpBTwGtbd_jyZWJpVyPwuPxutKROF8jxcdqGEJc-X7UMXg25PdNuEQzitJa__RTi97L2_N6hSN84GAY70uP23pLQnrK2cXQr-5wGI8tZ7kpn-ccT3_XTO1UUdBUpslOVIq_D/s320/s%25C3%25A5ngarf%25C3%25B6rbund+meny+sid+1.jpg" width="226" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Den påkostade menyn som sångarna tog med sig hem. <br />
Ur arkivet från Norrlands Sångarförbund.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
I föreningsarkiv kan man göra oväntade fynd, som detta. En meny
från legendariska Copacabana i New York. Snyggt omslag, tjockt papper och A3-format.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Norrlandskören gjorde en turné i USA 1962 och i New York besökte
den tydligen nattklubben, enligt reklamen ”den hetaste norr om Kuba”.
Där uppträdde på 50- och 60-talen artister som Sammy
Davis Jr, Sam Cooke och Dean Martin. Klubben finns än i
dag, men på en annan adress än när Norrlandskören besökte den. Menyn återfinns i arkivet från Norrlands Sångarförbund, där
Norrlandskören ingick.<br />
<br />
Av körens sparade programblad från hösten 1962 framgår att sångarna kom från hela Norrland, från Ljusne, Jädraås, Gävle, Härnösand och många andra platser. Turnén gick i svenskbygderna i USA och i Detroit hade kören sångerskan Harriet Forsells om solist.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjrv23buECKJwLBDwjTo-VxkuYEKcDO4EfNn139p3k7O6sX1kWpcPIU4ANK5DRCxuNp8sO59DRtlh7Umxb4YCbeXy1sVPvkc7RgxCJR4FcbIt_mJGefEEoSmbGnO6c1TrLa8UO9-qUPyT2/s1600/SKM_C224e19041207380.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1192" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjrv23buECKJwLBDwjTo-VxkuYEKcDO4EfNn139p3k7O6sX1kWpcPIU4ANK5DRCxuNp8sO59DRtlh7Umxb4YCbeXy1sVPvkc7RgxCJR4FcbIt_mJGefEEoSmbGnO6c1TrLa8UO9-qUPyT2/s320/SKM_C224e19041207380.jpg" width="238" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Programblad från turnén hösten 1962 med namn på alla medverkande körsångare. <br />
Klicka på bilden för att få den större!</td></tr>
</tbody></table>
</div>
<div class="MsoNormal">
Sångarförbundet och kören bildades 1897 i Stockholm. Då
hölls där den första stora ”sångarfesten” i Sverige efter mönster från bland
annat Tyskland och Schweiz där manskörer redan i början på 1800-talet samlats
för att sjunga mäktig stämsång. Denna första svenska sångarfest arrangerades
som en hyllning till kung Oscar II som då suttit 25 år på Sveriges tron.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbb4_RjUuVtgZU7FheFb-UAuSUrezLce1piCHsaMu69xn7YrTjuNTS9YcLg2y6CpnjBMpeVrQQnis4QLogDTAt-bx0QDvwET7SyXFwv5KAhTJHV32s5zTRPM0j5yeW8pu0VNfr3ffcaJwj/s1600/SKM_C224e19041015150.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="748" data-original-width="1600" height="149" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbb4_RjUuVtgZU7FheFb-UAuSUrezLce1piCHsaMu69xn7YrTjuNTS9YcLg2y6CpnjBMpeVrQQnis4QLogDTAt-bx0QDvwET7SyXFwv5KAhTJHV32s5zTRPM0j5yeW8pu0VNfr3ffcaJwj/s320/SKM_C224e19041015150.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Sångarfesterna hade sin storhetstid i början på 1900-talet. <br />
Bild från festen 1910 i Östersund. Foto Oscar Olsson.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
De nationella sångarfesterna hölls i fortsättningen med
några års mellanrum på olika platser i Sverige. 1901 hölls den nationella festen i Gävle , 1907 i Söderhamn och 1913 i Hudiksvall. Årtalen finns inskrivna med guldbokstäver på baksidan av
standaret från Norrlands Sångarförbund.<o:p></o:p></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOHeHcqn5Hc8nBkWdMsr82OQnzr6VSqOIGRE_8taY7trFodk9nEhmdxmh2PnVNLWwLZfS7FAVHmnYFTz_qkxjUvPY3Kcxq3qEfINsDfKtx_d-iLHY5f1yJ2H5ADa_tO5HQ5pf_MrjE9gtK/s1600/715F.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="947" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOHeHcqn5Hc8nBkWdMsr82OQnzr6VSqOIGRE_8taY7trFodk9nEhmdxmh2PnVNLWwLZfS7FAVHmnYFTz_qkxjUvPY3Kcxq3qEfINsDfKtx_d-iLHY5f1yJ2H5ADa_tO5HQ5pf_MrjE9gtK/s400/715F.jpg" width="236" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Sångarförbundets slitna standar från 1897. <br />
Det finns bevarat i Arkiv Gävleborg.</td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2x2JoPQub8c6nvilvaFCPoWce_D-DgQi3Ndr3fKZOz9pz7DJlZ-beBj_oEh6H51_UDUpd_GdZda-X4Ss_Pi2RHvkx7MLCW1aWUvbmws9ld6GMmSbfDfeKm6ZPbIKBlWOi2VT8YO5_n1Gh/s1600/715B.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1523" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2x2JoPQub8c6nvilvaFCPoWce_D-DgQi3Ndr3fKZOz9pz7DJlZ-beBj_oEh6H51_UDUpd_GdZda-X4Ss_Pi2RHvkx7MLCW1aWUvbmws9ld6GMmSbfDfeKm6ZPbIKBlWOi2VT8YO5_n1Gh/s320/715B.jpg" width="304" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Baksidan med årtal och plats för nationella sångarfesterna. <br />
Den sista som nämns är Gävle 1946.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Det fanns ett antal sångarförbund runt om i landet. De nationella sångarfesterna var höjdpunkter, men körer ur förbunden brukade också representera Sverige utomlands, precis som Norrlandskören gjorde i USA 1962. Norrlands sångarförbund uppgick 1998 i Sveriges sångarförbund och Sveriges körförbund.</div>
<div class="MsoNormal">
Ulla Ejemar</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-37140406661098382042019-04-10T13:43:00.000+02:002019-04-10T13:43:43.783+02:00En norrländsk vulkan?<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvihYQqLDcEh2pFDk75nKqIoqrQq1RKll9Ywktq9toHuzz665EoQgGZ9hpasqogTlpQMY_vQsA5B2gjPm0EBYPx-Za-xD-1NlqhyphenhyphenR11cTD4qjDkKKTV6XPZFmCOBTfoiTruNVKUPV9cvwU/s1600/3434.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1176" data-original-width="1600" height="293" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvihYQqLDcEh2pFDk75nKqIoqrQq1RKll9Ywktq9toHuzz665EoQgGZ9hpasqogTlpQMY_vQsA5B2gjPm0EBYPx-Za-xD-1NlqhyphenhyphenR11cTD4qjDkKKTV6XPZFmCOBTfoiTruNVKUPV9cvwU/s400/3434.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Fotografiet ingår i IOGT logen Norrlands Vulcans arkiv som bevaras hos oss på Arkiv Gävleborg. </td></tr>
</tbody></table>
<br />
Ibland väcker foton vi stöter på i arkiv lite extra intresse. Som det här. Vilka är killarna med fixade frisyrer och glänsande skinnpajar? Var är fotot taget och vad är det som händer?<br />
<br />
I bästa fall finns det anteckningar på baksidan av fotot som ger svar, men ofta finns inget skrivet. Just det här har bara en lila stämpel med texten: "Specialbild. Söderhamn tel 13396-13397. Fotograferar på alla tider, alla dagar och alla platser."<br />
<br />
Men det finns ett annat foto från samma tillfälle taget rakt framifrån. Där ser vi att publiken är stor och i blandade åldrar. Killarna syns några rader ner till höger i bild.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKqx6b2DmF8O-eTsQ0nThjIPJEg-kLoGNXaz6pFdipsR9Hv4ho1tC32-yDrsTBGNOqsYI1OSFG54HMpyPIqcu5NHHmFN2ai9ci3nZeJxZ16CshKq8EnPGCj-CZXdv2wS5Bg5Q6ClLDOLFM/s1600/3442.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1181" data-original-width="1600" height="295" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKqx6b2DmF8O-eTsQ0nThjIPJEg-kLoGNXaz6pFdipsR9Hv4ho1tC32-yDrsTBGNOqsYI1OSFG54HMpyPIqcu5NHHmFN2ai9ci3nZeJxZ16CshKq8EnPGCj-CZXdv2wS5Bg5Q6ClLDOLFM/s400/3442.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Många människor har samlats i en lokal. Var och när är fotot taget och vad är det som ska hända? Norrlands Vulcanas foton tillsammans med drygt 20 000 andra i våra fotosamling finns inlagda och sökbara i en databas och nås via en dator i vår forskarsal. Välkommen hit! </td></tr>
</tbody></table>
<br />
Vad vi däremot vet är att fotografierna ingår i Norrlands Vulcans arkiv, IOGT logen 206 i Hanebo norr om Kilafors. Föreningen har en lång historia. De startade 1882 och i deras handlingar syns många aktiviteter föreningen ordnade, som sommarfester, studiecirklar och en omfattande biblioteksverksamhet. I arkivet finns dessutom ett fint standar.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1x3HhABfDNLjG2y2q2eaCUW9gO0h1uuJI02YdA51qjsFixE9qKfKqBJP2mTNT2k7J8yuVysEc3D7R9Pxl0jndpJyCJfEdTtaTzmtbLGtdNNfjoT_fqhn_oxnqNZrqXMFlEhCyMofwpN7H/s1600/341.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="192" data-original-width="472" height="162" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1x3HhABfDNLjG2y2q2eaCUW9gO0h1uuJI02YdA51qjsFixE9qKfKqBJP2mTNT2k7J8yuVysEc3D7R9Pxl0jndpJyCJfEdTtaTzmtbLGtdNNfjoT_fqhn_oxnqNZrqXMFlEhCyMofwpN7H/s400/341.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Norrlands Vulcans standar är sytt i starka fäger och är ett av de större bland de närmare 800 fanor och standar som förvaras på Arkiv Gävleborg. Det är 120 cm högt och 300 cm brett. Information om när standaret köptes in, vad det kostade och när det invigdes går det ibland att hitta i föreningarnas protokoll och kassaböcker. </td></tr>
</tbody></table>
Camilla LarssonUnknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7813445153601966509.post-10359388282063174992019-03-28T15:37:00.002+01:002019-03-28T15:37:58.565+01:00Gävle joggade 6,5 jordvarv<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwbClShA9Gnaw9Gno7JA0ax3GIsrNvpgWYcexAbjZRv4G1HJajvS2hyphenhyphenJvPc4Bc9XBVZ8swwCv7TqWieAD3_rnrz1i4SaK1f_YXhgFZpLgS4cXKtPpx9XYq7R0BIIvBihduaPa1pTly2BdS/s1600/joggen+affisch.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1132" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwbClShA9Gnaw9Gno7JA0ax3GIsrNvpgWYcexAbjZRv4G1HJajvS2hyphenhyphenJvPc4Bc9XBVZ8swwCv7TqWieAD3_rnrz1i4SaK1f_YXhgFZpLgS4cXKtPpx9XYq7R0BIIvBihduaPa1pTly2BdS/s320/joggen+affisch.jpg" width="226" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Affisch bevarad i arkivet från Gästriklands friidrottsförbund. </td></tr>
</tbody></table>
I år är det 30 år sedan Gävleborna skulle snöra på sig
springskorna och ”jogga jorden runt”.
Friluftsfrämjandet, Korpen och Gävle kommun ville få folk att röra på
sig. Uno Andersson fungerade som ”general”.<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzvu447dMYRJ-mvQdrew1go3_I1tenOAcwMOAse7v0abL0Myoy_tuYysDSXnZ7Bt7UzajNLORo2nC9WSrAz5H0cHZGbmOvGOUN5flIwcbz3tdNh0D6AaRYRhgO5kDYQx0FQIkMjzHkU9Wp/s1600/joggen+gd+februari+1989+-+kort.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1157" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzvu447dMYRJ-mvQdrew1go3_I1tenOAcwMOAse7v0abL0Myoy_tuYysDSXnZ7Bt7UzajNLORo2nC9WSrAz5H0cHZGbmOvGOUN5flIwcbz3tdNh0D6AaRYRhgO5kDYQx0FQIkMjzHkU9Wp/s320/joggen+gd+februari+1989+-+kort.jpg" width="230" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">I februari 1989 berättade Gefle Dagblad om "motionsfestivalen". </td></tr>
</tbody></table>
För att höja motivationen påminde arrangörerna om Gävles
stolta historia med Gefle IF:s framgångsrika löpare och den framsynta
satsningen på Hemlingby, friluftsområdet som var först i Sverige med ett
elbelyst motionsspår.<br />
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
1989 kanske inte känns så avlägset men marknadsföringen
berättar ändå att tiden gått. Alla resultat skulle sparas i ”datan” och
evenemanget skulle videofilmas. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Företag ställde upp både som sponsorer och tävlande med egna
lag. Det fanns särskilda tävlingar för skolklasser och alla vanliga motionärer
var givetvis välkomna. Varje dag hölls en ”jogginghour” då det som sökt sig
till Hemlingby kunde förvänta sig olika jippon, det kunde vara prisutdelningar
eller uppträdanden av artister. <o:p></o:p></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjrAuNc9JhcH09ARKGOSHCotNKyFcAKl80Eefvg6CsoXib_FQ9bycKcGopqRf-Ve5ebFGeNCZqsWLrU5Df0bjEUm8cA3mOMoxJSIb8Sp6vp48aJuKURFWuTctKfQTr_Fb521l2Pe7gHhNW1/s1600/joggen+deltagarkort.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="616" data-original-width="1030" height="191" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjrAuNc9JhcH09ARKGOSHCotNKyFcAKl80Eefvg6CsoXib_FQ9bycKcGopqRf-Ve5ebFGeNCZqsWLrU5Df0bjEUm8cA3mOMoxJSIb8Sp6vp48aJuKURFWuTctKfQTr_Fb521l2Pe7gHhNW1/s320/joggen+deltagarkort.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Deltagarkort bevarat från Bo Brügge, en profil inom Gävleidrotten. </td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
Målet var att Gävleborna tillsammans skulle springa
åtminstone motsvarande ett varv runt jorden. Resultatet blev över
förväntan. Det blev 6,5 varv runt jorden. 19 686 personer deltog på något
sätt. Efter succén - som skrevs in i Guiness rekordbok - blev det självklart
att arrangemanget skulle genomföras hösten 1990 och flera höstar till.</div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Ulla Ejemar</div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjL9AduV9XRqUe4Q_VWZ0g9YX7aSBtbK6u-i1zGXYOzgiumQhh81M2F452TP9dnc7QuedLg_bY8ksS3GYyDDhe5y6iVPgBT9Ae4GsE9TCnXeLMPnSWZU2tw1yGQpZbdZhKrnf10bC2NRbJo/s1600/joggen+ab+sept+1989.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="855" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjL9AduV9XRqUe4Q_VWZ0g9YX7aSBtbK6u-i1zGXYOzgiumQhh81M2F452TP9dnc7QuedLg_bY8ksS3GYyDDhe5y6iVPgBT9Ae4GsE9TCnXeLMPnSWZU2tw1yGQpZbdZhKrnf10bC2NRbJo/s400/joggen+ab+sept+1989.jpg" width="213" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Klipp ur Arbetarbladet 18 september 1989 </td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />Unknownnoreply@blogger.com0