tisdag 5 juni 2018

I skuggan av historiens hemskaste krig

Bild från ett reportage om de danska flyktingarna i Furuvik 1943. Foto Carl Larsson/Länsmuseet Gävleborg.

Danska flyktingar sätter kläder på dockor som kanske ska säljas i Furuviksparken. Året är 1943 och parken är förläggning för just danska flyktingar.

Fredsföreningen i Älvkarleby är en av dem som engagerar sig i att hjälpa flyktingarna. Den ordnar tillsammans med Baptistförsamlingen i Älvkarleby ett möte i Betelkapellet som inbringar 155 kronor, låter inte mycket men motsvarar i dagens penningvärde mer än 3 000 kronor.

Trots framgången med mötet är tonen dyster när föreningen summerar året. ”Vi nödgas än en gång samlas till årsmöte i skuggan av historiens hemskaste krig” skriver man i årsberättelsen.  Ett år senare skulle det se ljusare ut men vem kunde veta det då? Dessutom anade föreningen att även freden skulle bli en utmaning för ett sargat Europa.  

Världsläget präglar årsberättelsen från fredsföreningen. Klicka här för att läsa hela.
Eller här för att läsa en lättläst version.

I Arkiv Gävleborg finns material från många fredsorganisationer. Älvkarleby fredsförening, som lika ofta kallade sig Älvkarleö fredsförening, bildades 1929 och var liksom de flesta en lokalförening inom Svenska Freds- och skiljedomsföreningen. Under några år hade Älvkarlebyföreningen till och med en egen kvinnogrupp, Fredsfacklorna. Många av fredsföreningarna startades på 1920- och 1930-talet, en del blev kortlivade men Älvkarlebys fredsförening var aktiv så sent som 1979. 

 Standarinvigning  med Rickard Sjöberg, Emil Andersson och E A Lindblom.
Riksorganisationen Svenska Freds- och skiljedomsföreningen har fortfarande ett antal lokal- och intresseföreningar. Det lär vara världens äldsta i sitt slag, bildad 1883, och samlar cirka 7 000 medlemmar.  

Ulla Ejemar



tisdag 22 maj 2018

Solvarma jordgubbar från Bergsjö

Tre okända damer i Bergsjö har precis köpt jordgubbar hos jordgubbsodlareföreningen. Foto: Sockenbilder/Bergsjö hembygdsförening

Jordgubbar hör sommaren till och många har njutit av de söta bären från Bergsjö. Under gynnsamma somrar skördades så stora mängder Bergsjöjordgubbar att de såldes i både norra och södra Sverige. 1945 ska ha varit ett rekordår när över en miljon liter bär från Bergsjö såldes.

Det norrländska klimatet med svala nätter och långa dagar ger jordgubbarna fin smak. Det är jordbruksverkets förklaring till att Bergsjö blev ett framgångsrikt odlingsdistrikt som stod sig väl i konkurrensen med odlingarna söderut.

För att ta tillvara sina ekonomiska intressen startade odlarna i Bergsjö en förening. Varje medlem skulle leverera "friska, rena och nyplockade bär i fulla mått i rena starka lådor om 30 st 1-liters förpackningar", enligt stadgarna.

Förutom stadgarna från 1940 finns kvittoblock och årsredovisningar av levererade bär i Bergsjö Jordgubbsodlareförenings arkiv.  

Till en början levererade odlarna själva sina bär med häst och vagn till ett magasin vid järnvägsstationen. Därifrån fraktades jordgubbarna på järnväg via Harmånger och vidare ut i landet för försäljning.

Per Ed, John Ward och Einar Sjöman håller fram bärkartonger i jordgubbsmagasinet i Kyrkbyn. Foto: Sockenbilder/Bergsjö hembygdsförening

1951 hade jordgubbsodlareföreningen drygt tusen medlemmar från norra Hälsingland fördelade på sex kretsar: Bergsjö, Gnarp-Jättendal, Harmånger-Ilsbo, Hassela, Hudiksvall och Dellen. Bär som inte kunde säljas färska tog Bergsjö Fruktindustri hand om. På 1960-talet minskade odlingarna och föreningen lades så småningom ner.

Håller värmen i sig får vi säkert njuta av fina jordgubbar från Jättendal nu i sommar. Jordgubbssugna med spring i benen kan anmäla sig till Jordgubbsloppet den 14 juli 2018 med start och mål vid Fröstunaskolan. Ett motionslopp som sedan många år arrangeras av Jättendals IF och lokala jordgubbsodlare som bjuder alla deltagare på jordgubbar.   

Rudolf Engström i Högen plockar jordgubbar med Kerstin Larsson-Thelberg 1965. Foto: Sockenbilder/Bergsjö hembygdsförening. Rudolf Engström levererade under många år jordgubbar till odlarföreningen och hans personarkiv finns bevarat på Arkiv Gävleborg. 
Camilla Larsson

torsdag 17 maj 2018

Gunder Hägg - en löpande goodwill-ambassadör

Gefle IF:s Gunder Hägg var under några år på 1940-talet världens överlägset bäste medeldistanslöpare. Totalt slog han 16 världsrekord, en bedrift som väl säger det mesta. Tack vare radions genomslagskraft blev Hägg också en av Sveriges första riktiga sportkändisar, och som sådan fyllde han en viktig funktion även utanför idrottsarenorna.

Gunder Hägg packar inför avresan till USA sommaren 1943.
Foto: Lundhs Foto Magasin & Atelier
Mitt under brinnande världskrig, på sommaren 1943, gav sig Hägg ut på en turné i USA. Huvudsyftet med resan var att skapa goodwill för Sverige. Det började vid det här laget stå klart att de allierade skulle gå segrande ur andra världskriget. Att upprätta goda relationer med USA fick plötsligt högsta prioritet.

Kort efter hemkomsten till Sverige bjuds Hägg in till Gävle Rotaryklubb för att hålla ett föredrag om sin Amerikaresa. Han berättar om hur han lyckades besegra "den oslagbare" Greg Rice på 5000 meter och om upplevelsen att representera, inte bara en klubb, utan hela Sverige "som per radio följde loppet". Han har också hunnit besöka Hollywood där han träffade stjärnor som Ingrid Bergman, Gary Cooper och Signe Hasso. Det är tydligt att Hägg tar sitt ambassadörskap på största allvar. Möjligen har han gett en överdrivet positiv bild av Sverige, medger han.

Utställning om Gunder Häggs Amerikaresa. Intresset bland allmänheten var stort, för såväl Gunder Hägg som för det stora landet i väst. Foto ur Gefle IF:s arkiv.
Båt var fortfarande det normala färdmedlet mellan Europa och Amerika. Resan kunde ta flera veckor. Men nu randades en ny tid för den transatlantiska samfärdseln. Gunder Hägg berättar att han tog flyget tillbaks hem till Sverige. Sträckan Amerika-England avverkades på 36 timmar, får vi veta. Bekvämt, bra och "utan mankemang". Avståndet till USA var på väg att krympa avsevärt.

Här kan du läsa ett referat av Gunder Häggs Rotaryföreläsning som PDF.

Jörgen Björk

onsdag 9 maj 2018

Kyrkobyggnader från förr

Nu i helgen hålls 2018 års Kyrkokonferens i Gävle som Betlehemskyrkan arrangerar. Konferensen kommer att hållas på Gavlehov. Vi uppmärksammar evenemanget med tre fotografier på kyrkor som länge var en del av Gävles stadsbebyggelse och börjar med Betlehemskapellet.

Betlehemskapellet hade en församlingssal som rymde 2 500 personer. Fotots år och fotograf okänt.

Dagens Betlehemskyrka invigdes 1976 på Waldenströmsplan 1 och är uppförd på samma plats som det ursprungliga Betlehemskapellet, ritad av församlingsmedlem E.A. Hedin och invigd 1880. Kapellet byggdes till i omgångar och kallades så småningom Betlehemskyrkan. På 1970-talet upplevdes kyrkan som otidsenlig och Gävle Missionsförsamling tog beslut om att riva kyrkan 1972.


Sankt Matteus kyrka 1948. Foto: Carl Larsson, Gävle

Sankt Matteus kyrka ritades också av E.A. Hedin och invigdes 1881 på adressen Ruddammsgatan 56 på Öster. Sankt Matteus församling var en metodis- och episkopalförsamling som bildades i Gävle redan 1870. Sankt Matteus kyrka stängdes 1964 när området revs för att ge plats för nya stora bostadshus.

Sankt Petri kyrka 1948. Foto: Carl Larsson, Gävle
Sankt Petri kyrka uppfördes 1895 i korsningen Kaserngatan-Södra Kungsgatan på Söder. Även den ritades av stadsarkitekt E.A. Hedin. Gävle Metodist- och Episkopalförsamling delades upp i två församlingar: Sankt Matteus och Sankt Petri. När gatukorsningen på Söder skulle göras större 1959 revs kyrkan.

Förutom Sankt Matteus och Sankt Petri församlingars arkiv har vi mer än 900 religiösa föreningars historia från länet bevarade hos oss.

Camilla Larsson

tisdag 24 april 2018

Gustavs första seglats kunde blivit den sista

Södra varvet i Gävle som det såg ut när Gustav kom till staden.
Illustration efter Fredrik Dardels teckning 1868.
Ur boken "Drömmen om seglande skepp" av Ingvar Henricson.

På 1870-talet åker 14-årige Gustav Spångberg från Korsnäs i Dalarna till Gävle, ett liv till sjöss lockar. Hamnstaden är inte okänd för honom, familjen bodde här några år när han var mindre och hans pappa arbetade med järnvägsbygget mellan Korsnäs och Gävle. 

Gustav tar hyra som lärjunge på barkskeppet ”Hebe”. Resan börjar i november. Lasten med järn och virke ska till London, därifrån ska de fortsätta till Brasilien.

Det blir en äventyrlig resa i höststormarna.

”En storm från vester hade blåst för två veckor och när vi komma utaf Kanalen syntes det som hela den atlantiska oceanen var färdig att sänka oss”, berättar han sextio år senare i ett brev till Rotaryklubben i Gävle.

”Jag var den yngste af besättningen och derför min plats var på den yttre änden av rån och åtskilliga gånger var jag doppad i vågen, när skeppet lutade öfver på min sida”.

Rotaryklubben i Idaho bad medlemmarna att skriva till klubbar i andra länder.
Gustav valde att skriva till Rotary i Gävle, brevet finns bevarat i klubbens arkiv.
Som om inte stormen skulle räcka förlorar de tunnan med dricksvatten och råkar in i en ”elektrisk storm” innan de anländer till Pernambuco i Brasilien. Där blir alla sjuka i den fruktade sjukdomen gula febern. Gustav minns att nästan hela besättningen dog:

”styrmännerna, kocken, timmermannen och alla matroserna utom en som jag tror hade namnet Bång. Kapen Kramer och jag också undsluppo med lifvet” skriver Gustav.

Kaptenen lyckas rekrytera nytt manskap men Gustav är så sjuk att han ligger nedbäddad under seglatsen hem till Sverige. I Malmö går ”Hebe” in i hamn för att lämna av honom till hospitalet.

1873 är han tillbaka i Gävle, nu blir han filare vid ett ångbåtsvarv. Men han stannar inte länge, han vill vidare och 1881 emigrerar han till Amerika. Där byter han Spångberg till det mer gångbara Spongberg. När Gustav skriver brevet 1929 är han kaffe- och kryddhandlare i Pocatello i Idaho, han är gift och far till sex barn. 1947 avlider han i Los Angeles, 91 år gammal.

Källor från Gävle sjömanshus bekräftar att Gustav Spångberg tog hyra på Hebe 1871 och att han mönstrade av på grund av sjukdom i juli 1872 i Malmö. I husförhörslängden kan vi se att han bodde på Brynäsudden 1874 och källor över emigrationen bekräftar att han avreste till Philadelphia 1881.


Ulla Ejemar