fredag 13 juli 2018

Sommarcafé i Trödje bönhus

Trödje bönhus byggt 1883.

Två veckor i juli driver eldsjälarna i Hille missionsförsamling loppis och café i Trödje bönhus. I år för sextonde året i rad. Onsdag till lördag vecka 29 och 30 mellan 11 och 16 strömmar besökare till bönhuset för att göra loppisfynd i ladan och ta en gofika i björkarnas skugga. Det är fler än sju sorters kakor som bjuds!

I medlemsmatrikeln är de första medlemmarna i församlingen i Trödje inskrivna, med information om var de bodde, var födda och när de gick med i församlingen.

Bönhuset i Trödje byggdes av byborna och stod klart hösten 1883. Före det hölls söndagsskola och annan verksamhet hemma hos olika medlemmar, som till exempel J. Jonson d.ä. Fasta predikanter fanns inte på plats till en början. De kom tillresta för att hålla andakter och gudstjänster.

På 1920-talet byggdes bönhuset ut och målades om. 1948 lades nytt plåttak, och eftersom bönhuset stod utan laglig ägare beslutade medlemmarna att det skulle lämnas över till Hille missionsförsamling.

Karta över bönhusfastigheten i Trödje från 1943. 

De första dagarna av 2018 års bönhuscafé har dragit 240-400 gäster per dag. Mer information om caféet hittar du på Trödje bönhuscafé.

Hille missionsförsamlings fina arkiv från 1879 bevaras hos oss på Arkiv Gävleborg. Välkommen hit! Vi har semesterstängt 16-20 juli, därefter öppet vardagar kl 8.30-16.

Camilla Larsson (boende i Trödje som älskar småkakor)

måndag 9 juli 2018

Trender i hemmet 1923

Gefle Stads Gasverk visar upp bakning i ett modernt kök med gasspis och ugn.

I oktober 1923 hölls en hemutställning i Stadshuset i Gävle som lockade 50 utställare och 8 000 besökare. Gävle Husmodersförening var arrangör och bland de lokala utställarna fanns förutom gasverket Fajansfabriken, Maria Forsmark, Skoglund & Olson och Makaroni- fabriken.

Stora salen i Stadshuset strax innan utställningen invigdes kl 12 den 18 oktober 1923. Den pågick till den 30 oktober och besökarna erbjöds även föreläsningar om mat, hem och heminredning. 

Många företag utifrån deltog, som Nadco hemfärger, Barnängen, Åtvidabergsfabriker, Mustad & Son, Sundsvalls förenade verkstäder, Djulstedts bosättningsfirma och Örebro kexfabrik.

En konstutställning fanns på utställningsområdet liksom ett kafé med livemusik. I två lyckohjul kunde besökarna tävla om fina vinster som symaskiner, elektriska bordslampor och strykjärn.  

Under utställningen lanserade Elof Malmberg sin nya lunch-box "Kompis" för besökarna, som var en stående termosflaska.


Ingenjör Gidoff från Solberga visade upp sin elektriska stek- och bakugn med hjälp av fru Gidoff, som demonstrerade ugnen med provsmakning av nybakade wienerbröd som gräddats i 8-10 minuter. 

Den elektriska stek- och bakugnen "Piff" tar liten plats och är lätt att installera i vanliga belysningskontakter.      

Det fanns mycket att titta på och provsmaka, berättar dagstidningarna på plats. Mustads margarinfabrik visade sina produkters breda användningsområden, husmödrarna hade en konservmonter med inkokning av frukt och grönsaker och Barnängen visade fläckbort- tagning. Wikman & Widlund hade konstnärliga tennsaker, Singer symaskiner och Eskilstunaboden kokkärl av olika slag. Hemslöjd, parfymeri, konfektyr, möbelsnickerier och Campbells soppa fanns också på plats.

Gävle Husmodersförening startades 1922, bara ett år innan det stora arrangemanget som deras första hemutställning måste ha varit. På Arkiv Gävleborg har vi handlingar från 13 husmodersföreningar i länet, till exempel från Ockelbo, Hudiksvall och Segersta.

Camilla Larsson



måndag 25 juni 2018

Ungerska fotbollshjältar i Sandviken


Det ungerska VM-laget mötte press och allmänhet i Stadshotellets trädgård. Här är det stjärnmålvakten Grosics som skriver autografer. Foto: Lennart Olofsson
Under några år på 1950-talet hörde Ungern till världens främsta fotbollsnationer. Framgångarna på planen var ett av få glädjeämnen i en tid av stalinistiskt förtryck. Ungern var en sovjetisk satellitstat, formellt självständigt men i praktiken kontrollerat av Moskva. Det var egentligen bara i idrottssammanhang som ungrarna hade någon chans att ge uttryck för nationell stolthet - den kommunistiska diktaturen slog ner på varje patriotisk impuls.

Motsättningarna mellan det ungerska folket och Sovjet kulminerade i Ungernrevolten 1956, som också markerar slutet på landets storhetstid på fotbollsarenorna. I kölvattnet av den blodiga hösten 1956 skingrades spelarna. Det var alltså inte ett lag av yppersta världsklass som Ungern skickade till VM i Sverige 1958. Men i Sandviken, där ungrarna hade sin bas under turnéringen, togs "de magiska magyarerna" emot som hjältar. Och några storstjärnor från det tidiga 1950-talet fanns trots allt fortfarande med i truppen.

Dagarna före VM-starten spelade Ungern träningsmatch mot bland andra Högbo (bilden) och Årsunda inför storpublik. Foto: Lennart Olofsson
 Jörgen Björk

tisdag 5 juni 2018

I skuggan av historiens hemskaste krig

Bild från ett reportage om de danska flyktingarna i Furuvik 1943. Foto Carl Larsson/Länsmuseet Gävleborg.

Danska flyktingar sätter kläder på dockor som kanske ska säljas i Furuviksparken. Året är 1943 och parken är förläggning för just danska flyktingar.

Fredsföreningen i Älvkarleby är en av dem som engagerar sig i att hjälpa flyktingarna. Den ordnar tillsammans med Baptistförsamlingen i Älvkarleby ett möte i Betelkapellet som inbringar 155 kronor, låter inte mycket men motsvarar i dagens penningvärde mer än 3 000 kronor.

Trots framgången med mötet är tonen dyster när föreningen summerar året. ”Vi nödgas än en gång samlas till årsmöte i skuggan av historiens hemskaste krig” skriver man i årsberättelsen.  Ett år senare skulle det se ljusare ut men vem kunde veta det då? Dessutom anade föreningen att även freden skulle bli en utmaning för ett sargat Europa.  

Världsläget präglar årsberättelsen från fredsföreningen. Klicka här för att läsa hela.
Eller här för att läsa en lättläst version.

I Arkiv Gävleborg finns material från många fredsorganisationer. Älvkarleby fredsförening, som lika ofta kallade sig Älvkarleö fredsförening, bildades 1929 och var liksom de flesta en lokalförening inom Svenska Freds- och skiljedomsföreningen. Under några år hade Älvkarlebyföreningen till och med en egen kvinnogrupp, Fredsfacklorna. Många av fredsföreningarna startades på 1920- och 1930-talet, en del blev kortlivade men Älvkarlebys fredsförening var aktiv så sent som 1979. 

 Standarinvigning  med Rickard Sjöberg, Emil Andersson och E A Lindblom.
Riksorganisationen Svenska Freds- och skiljedomsföreningen har fortfarande ett antal lokal- och intresseföreningar. Det lär vara världens äldsta i sitt slag, bildad 1883, och samlar cirka 7 000 medlemmar.  

Ulla Ejemar



tisdag 22 maj 2018

Solvarma jordgubbar från Bergsjö

Tre okända damer i Bergsjö har precis köpt jordgubbar hos jordgubbsodlareföreningen. Foto: Sockenbilder/Bergsjö hembygdsförening

Jordgubbar hör sommaren till och många har njutit av de söta bären från Bergsjö. Under gynnsamma somrar skördades så stora mängder Bergsjöjordgubbar att de såldes i både norra och södra Sverige. 1945 ska ha varit ett rekordår när över en miljon liter bär från Bergsjö såldes.

Det norrländska klimatet med svala nätter och långa dagar ger jordgubbarna fin smak. Det är jordbruksverkets förklaring till att Bergsjö blev ett framgångsrikt odlingsdistrikt som stod sig väl i konkurrensen med odlingarna söderut.

För att ta tillvara sina ekonomiska intressen startade odlarna i Bergsjö en förening. Varje medlem skulle leverera "friska, rena och nyplockade bär i fulla mått i rena starka lådor om 30 st 1-liters förpackningar", enligt stadgarna.

Förutom stadgarna från 1940 finns kvittoblock och årsredovisningar av levererade bär i Bergsjö Jordgubbsodlareförenings arkiv.  

Till en början levererade odlarna själva sina bär med häst och vagn till ett magasin vid järnvägsstationen. Därifrån fraktades jordgubbarna på järnväg via Harmånger och vidare ut i landet för försäljning.

Per Ed, John Ward och Einar Sjöman håller fram bärkartonger i jordgubbsmagasinet i Kyrkbyn. Foto: Sockenbilder/Bergsjö hembygdsförening

1951 hade jordgubbsodlareföreningen drygt tusen medlemmar från norra Hälsingland fördelade på sex kretsar: Bergsjö, Gnarp-Jättendal, Harmånger-Ilsbo, Hassela, Hudiksvall och Dellen. Bär som inte kunde säljas färska tog Bergsjö Fruktindustri hand om. På 1960-talet minskade odlingarna och föreningen lades så småningom ner.

Håller värmen i sig får vi säkert njuta av fina jordgubbar från Jättendal nu i sommar. Jordgubbssugna med spring i benen kan anmäla sig till Jordgubbsloppet den 14 juli 2018 med start och mål vid Fröstunaskolan. Ett motionslopp som sedan många år arrangeras av Jättendals IF och lokala jordgubbsodlare som bjuder alla deltagare på jordgubbar.   

Rudolf Engström i Högen plockar jordgubbar med Kerstin Larsson-Thelberg 1965. Foto: Sockenbilder/Bergsjö hembygdsförening. Rudolf Engström levererade under många år jordgubbar till odlarföreningen och hans personarkiv finns bevarat på Arkiv Gävleborg. 
Camilla Larsson