fredag 31 maj 2019

Lite fotbollshistoria inför Dam VM

Idrottsföreningen Kamraterna i Gävles damlag. Fotot finns i Arkiv Gävleborg. 

I juni spelas den åttonde upplagan av Dam VM i fotboll och Sveriges landslag är ett av 24 som kvalificerat sig. Damfotbollens historia är intressant. Dokument i arkiven visar att det fanns aktiva damlag i Gävleborgs län redan i slutet på 1910-talet och in på 20-talet. Troligen tidigare än så. Foton finns bevarade, några med lagen uppställda på traditionellt vis och även bilder tagna under match.

Två damlag möts i en match på Kotorget i Hudiksvall omkring år 1920. En manliga domare i keps syns i bild och ett stort antal åskådare har samlats runt planen. Foto: Arkiv Gävleborg.

Spår av den tidiga damfotbollen syns också i idrottsföreningarnas protokoll. Som till exempel i augusti 1917 när hela damlaget i fotboll deltar på ett styrelsemöte i Brynäs Idrottsförening och diskuterar vilka resurser de behöver för att kunna fortsätta spela. De kräver bättre ordning på dem som leder träningarna och bestämda träningskvällar.

Klicka på dokumentet så öppnas det i ett nytt fönster och kan läsas. I paragraf 5 i protokollet förklarar damerna vad de behöver för att kunna fortsätta spela fotboll i föreningen. Ur Brynäs IF:s arkiv i Arkiv Gävleborg.

Marma Idrottsförenings damlag 1923. Stående från vänster: Rut Hägglund, Elsa Steen, Syster Ekström, Signe Linder, Hanna Lagerqvist, Kata Sandin, Olga Wallin och Märta Sommar. Knästående från vänster: Gunhild Engström, Märta Westlund och Alfhild Löfgren. Foto: Marma idrottsförening i Arkiv Gävleborg.

Under en period var det vanligt med jippobetonade fotbollsmatcher mellan dam- och herrlag vid festligheter. Det framgår av bevarade affischer. Mer om det finns att läsa i en tidigare blogg: Damer mot gubbar i hälsingefotbollen.

När Valbo AIF arrangerade en fest på nya Åbyvallen i augusti 1925 var en punkt i programmet en fotbollsmatch mellan "gubblag och damlag", som det står på affischen. 

På slutet av 1920-talet hände något märkligt - damerna försvinner från fotbollshistorien och våra idrottsföreningars arkiv. En teori är att när ett förbud införs i England 1921 mot att låta damlag spela på fotbollsplanerna av resursskäl så påverkas även svensk damfotboll. Förbudet i England kom att gälla fram till 1971.

I Umeå gjordes försök med seriespel för damer på 50-talet, men först på 70-talet kom det igång på allvar. Idag är 100 000 damfotbollsspelare registrerade i Sverige och landslaget rankas som nummer sju i världen, enligt FIFA.

Foto från Hälsinglands Fotbollförbunds Halmstadsläger 1996. Ledarna Margareta Bergqvist och Dick Moberg är namngivna. Albumet ingår i Fotbollförbundets arkiv i Arkiv Gävleborg.  
Camilla Larsson

tisdag 21 maj 2019

Gävleborna väcktes av ett dån

Brädbiten med meddelandet från 1911. 

I juni 1911 skriver en byggnadsarbetare på en brädbit en hälsning till framtiden: ”Dra ända in i hälvite med hela posthuset för här är det så jäfla fuskat så det är frågan om det står medan jag är här 1911 den 2/6 Bygnassnickare”

Brädbiten är inget riktigt arkivdokument, den får ändå plats i vår lilla samling av föremål för den berättar en speciell historia. Bakgrunden är dramatisk:

Vid halvtvåtiden natten mot måndag 18 december 1910 väcktes Gävleborna av ett dån. När dammet började lägga sig kunde de som rusat ut på Nygatan se vad som hänt: Stora delar av det pågående bygget av nya post- och telegrafhuset hade rasat. Tack vare att raset skedde nattetid skadades ingen person.
Förödelsen dagen efter. Foto Carl Larsson/Länsmuseet Gävleborg. 
I tidningarnas artiklar spekulerades i att bygget hetsats fram alldeles för fort, att cementen inte fått brinna färdigt och att det var därför bjälklagen till den stora apparatsalen högst upp i byggnaden gav vika. Bilder var sällsynta i tidningarna vid den här tiden, Norrlandsposten och Arbetarbladet hade långa referat utan bilder. Gefle Dagblad slog däremot till med en extra utgåva med bilder på förödelsen.

Gefle Dagblads specialutgåva. 19 december 1910.
Norrlandspostens rubrik 19 december. 
Redan någon dag efter raset var man igång med de riskabla röjningsarbetet. Nya byggnadsställningar restes, arbetare plockade ner muren mot Kopparslagargatan sten för sten. 21 december rapporterade Norrlandsposten att de jobbade även nattetid i skenet av ”luxlampor”.
 
Snickarens meddelande vittnar om att alla inte kände sig trygga med arbetsmiljön när bygget fortskred. I våra arkiv hittar vi däremot inga spår av oron. Byggnadsarbetarna i Gävle har inget arkiv bevarat från tiden, först 1913 verkar de ha repat sig efter det stora medlemstappet i samband med storstrejken och återupptagit det fackliga arbetet.

Murareförbundet avdelning 15 i Gävle har handlingar bevarade från tiden, men i protokollen syns inget spår av det katastrofala raset. De berättar däremot att posthuset var ett av få byggen som var igång denna vinter. Elva-tolv murare jobbade där, nio av dem var organiserade i facket. Den stora oron då gällde den omfattande arbetslösheten. 

När huset stod klart flyttade telefonisterna in i den stora salen högst upp.
Foto ur arkivet från Kvinnliga Telefontjänstemannaförbundet avd 15, Gävle 
1913 var det dags att inviga post- och telegrafhuset. De tunga växelborden och telefonisterna kunde flytta över från Centralpalatset till den stora salen högst upp.  Det blev till slut ett stabilt bygge, det står kvar än i dag. Brädbiten kom fram i samband med någon av alla de renoveringar som gjorts under åren.
Ulla Ejemar






tisdag 16 april 2019

Sångarna drog till Copacabana

Den påkostade menyn som sångarna tog med sig hem.
Ur arkivet från  Norrlands Sångarförbund.
I föreningsarkiv kan man göra oväntade fynd, som detta. En meny från legendariska Copacabana i New York. Snyggt omslag, tjockt papper och A3-format.

Norrlandskören gjorde en turné i USA 1962 och i New York besökte den tydligen nattklubben, enligt reklamen ”den hetaste norr om Kuba”.  Där uppträdde på 50- och 60-talen artister som Sammy Davis Jr, Sam Cooke och Dean Martin. Klubben finns än i dag, men på en annan adress än när Norrlandskören besökte den. Menyn återfinns i arkivet från Norrlands Sångarförbund, där Norrlandskören ingick.

Av körens sparade programblad från hösten 1962 framgår att sångarna kom från hela Norrland, från Ljusne, Jädraås,  Gävle, Härnösand och många andra platser. Turnén gick i svenskbygderna i USA och i Detroit hade kören sångerskan Harriet Forsells om solist.

Programblad från turnén hösten 1962 med namn på alla medverkande körsångare.
Klicka på bilden för att få den större!
Sångarförbundet och kören bildades 1897 i Stockholm. Då hölls där den första stora ”sångarfesten” i Sverige efter mönster från bland annat Tyskland och Schweiz där manskörer redan i början på 1800-talet samlats för att sjunga mäktig stämsång. Denna första svenska sångarfest arrangerades som en hyllning till kung Oscar II som då suttit 25 år på Sveriges tron.

Sångarfesterna hade sin storhetstid i början på 1900-talet.
Bild från festen 1910 i Östersund. Foto Oscar Olsson.
De nationella sångarfesterna hölls i fortsättningen med några års mellanrum på olika platser i Sverige. 1901 hölls den nationella festen i Gävle , 1907 i Söderhamn och 1913 i Hudiksvall. Årtalen finns inskrivna med guldbokstäver på baksidan av standaret från Norrlands Sångarförbund.
Sångarförbundets slitna standar från 1897.
Det finns bevarat i Arkiv Gävleborg.
Baksidan med årtal och plats för nationella sångarfesterna.
Den sista som nämns är Gävle 1946.
Det fanns ett antal sångarförbund runt om i landet. De nationella sångarfesterna var höjdpunkter, men körer ur förbunden brukade också representera Sverige utomlands, precis som Norrlandskören gjorde i USA 1962. Norrlands sångarförbund uppgick 1998 i Sveriges sångarförbund och Sveriges körförbund.
Ulla Ejemar


onsdag 10 april 2019

En norrländsk vulkan?

Fotografiet ingår i IOGT logen Norrlands Vulcans arkiv som bevaras hos oss på Arkiv Gävleborg. 

Ibland väcker foton vi stöter på i arkiv lite extra intresse. Som det här. Vilka är killarna med fixade frisyrer och glänsande skinnpajar? Var är fotot taget och vad är det som händer?

I bästa fall finns det anteckningar på baksidan av fotot som ger svar, men ofta finns inget skrivet. Just det här har bara en lila stämpel med texten: "Specialbild. Söderhamn tel 13396-13397. Fotograferar på alla tider, alla dagar och alla platser."

Men det finns ett annat foto från samma tillfälle taget rakt framifrån. Där ser vi att publiken är stor och i blandade åldrar. Killarna syns några rader ner till höger i bild.

Många människor har samlats i en lokal. Var och när är fotot taget och vad är det som ska hända? Norrlands Vulcanas foton tillsammans med drygt 20 000 andra i våra fotosamling finns inlagda och sökbara i en databas och nås via en dator i vår forskarsal. Välkommen hit! 

Vad vi däremot vet är att fotografierna ingår i Norrlands Vulcans arkiv, IOGT logen 206 i Hanebo norr om Kilafors. Föreningen har en lång historia. De startade 1882 och i deras handlingar syns många aktiviteter föreningen ordnade, som sommarfester, studiecirklar och en omfattande biblioteksverksamhet. I arkivet finns dessutom ett fint standar.

Norrlands Vulcans standar är sytt i starka fäger och är ett av de större bland de närmare 800 fanor och standar som förvaras på Arkiv Gävleborg. Det är 120 cm högt och 300 cm brett. Information om när standaret köptes in, vad det kostade och när det invigdes går det ibland att hitta i föreningarnas protokoll och kassaböcker.    
Camilla Larsson

torsdag 28 mars 2019

Gävle joggade 6,5 jordvarv

Affisch bevarad i arkivet från Gästriklands friidrottsförbund. 
I år är det 30 år sedan Gävleborna skulle snöra på sig springskorna och ”jogga jorden runt”.  Friluftsfrämjandet, Korpen och Gävle kommun ville få folk att röra på sig. Uno Andersson fungerade som ”general”.
I februari 1989 berättade Gefle Dagblad om  "motionsfestivalen".
För att höja motivationen påminde arrangörerna om Gävles stolta historia med Gefle IF:s framgångsrika löpare och den framsynta satsningen på Hemlingby, friluftsområdet som var först i Sverige med ett elbelyst motionsspår.

1989 kanske inte känns så avlägset men marknadsföringen berättar ändå att tiden gått. Alla resultat skulle sparas i ”datan” och evenemanget skulle videofilmas.

Företag ställde upp både som sponsorer och tävlande med egna lag. Det fanns särskilda tävlingar för skolklasser och alla vanliga motionärer var givetvis välkomna. Varje dag hölls en ”jogginghour” då det som sökt sig till Hemlingby kunde förvänta sig olika jippon, det kunde vara prisutdelningar eller uppträdanden av artister.
Deltagarkort bevarat från Bo Brügge, en profil inom Gävleidrotten. 
Målet var att Gävleborna tillsammans skulle springa åtminstone motsvarande ett varv runt jorden. Resultatet blev över förväntan. Det blev 6,5 varv runt jorden. 19 686 personer deltog på något sätt. Efter succén - som skrevs in i Guiness rekordbok - blev det självklart att arrangemanget skulle genomföras hösten 1990 och flera höstar till.
Ulla Ejemar
Klipp ur Arbetarbladet 18 september 1989