måndag 16 oktober 2017

Profiler i Järvsö IF i tidningsklipp

Järvsö IF:s ungdomsstafettlag 1965. I mitten längst fram sitter Inger Sköld, Boda, framgångsrik friidrottare i föreningen och landslagsrepresentant 1969-1971. Ingers svenska juniorrekord i diskus höll i fjorton år.  
Många föreningar har dokumenterat sin historia genom att klippa ur och spara tidningsartiklar, bilder och tabeller som rör föreningen i speciella klippböcker och pärmar. Järvsö IF har en stor fin samling tidningsklipp som spänner över femtiofem år, mellan 1955 och 2010.

Olle Arvidsson går igenom träningsprogrammet med Inger Sköld under Sannalägret sommaren 1963. 18 friidrottande ungdomar från 15 år deltog i lägret. Fotot finns bredvid ett urklipp från Ljusdalsposten 21/6 1963.  

Järvsö Idrottsförening startade redan i oktober 1915 på ett möte i "Godtämplarhuset i Öije", som Pehr Norin från Älvsätra och sekreterare de första åren har antecknat i protokollsboken. Trettio personer blev medlemmar direkt och av dem var åtta kvinnor.

Medlemmarna i Järvsö IF den 31 oktober 1915 noggrant nedtecknade med namn och födelsedatum av Pehr Norin.

Föreningens första tävling hålls i skidor i januari 1916 och under hösten samma år hade de friidrottstävlingar på en hyrd idrottsplan. Järvsö IF:s fina historia kan följas i protokoll, årsmöteshandlingar och klippböcker. Numera syns deras aktiviteter även på hemsidan och Facebook.

Camilla Larsson

torsdag 5 oktober 2017

Ett nödrop från kronoskogen i Hamra

Interiör av timmerkoja från 1905, bilden är tagen i Kvarnberget, Los.
Hur bred är sängen därhemma? 90 eller 120 centimeter är vanliga standardmått för en person i dagens Sverige. Hur skulle det vara med 37, 5 centimeter av en träbrits i stället? Det var vad skogsarbetarna i Hamra kunde få nöja sig med efter en dags slit i snö och kyla.

I ett upprop ställt till ”Konungen” i september 1913 berättar arbetarna om förhållanden i skogen. Det är arbetare och bönder från byar som Tandsjö, Sjöändan, Fågelsjö, Lillhamra och Hamra som samlat sig till uppropet. De vänder sig till kungen och regeringen för att det handlar om ”kronoskog”, statligt ägd skog. Därför tycker de att staten har ett särskilt ansvar.
De kritiserar att staten överlåtit avverkningsrätten till bolag som inte alltid anlitar arbetskraft från orten och kräver att de som är ”skattskrivna” på orten ska ha företräde. De klagar också på de låga lönerna och föreslår att staten fastställer en minimilön.

Och de kräver bättre kojor. Kojorna byggs ofta sent på hösten, ibland först när tjälen och snön kommit. Det leder till att timmerstockarna sjunker när det eldas i kojorna och snö och tjäle tinar. Resultatet blir stora glipor mellan stockarna där fukt och kyla tränger in.
En koja är stor som en vanlig enrumslägenhet idag, 39 kvadratmeter eller 6 x 6,5 meter. Kojan är avsedd för 16 arbetare, där ska de laga mat, torka kläder och sova. Enligt uppropet är det dessvärre inte ovanligt att det dubbelt så många karlar bor i kojan, då blir utrymmet på britsen 37,5 centimeter per person.

En del av arbetarna är också bönder och småbrukare, men de som inte har egen jord tvingas gå utan arbete och inkomst när inte skogshuggning eller flottningen ger sysselsättning. Därför föreslår de att staten ska inrätta småbruk i Hamratrakten. ”Då vi tro att det ligger i hela landets inträsse att dessa platser utveckla sig” som de skriver.

 På sista sidan i uppropet sammanfattar undertecknarna sina krav. Listan finns bevarad i Arkiv Gävleborg. Klicka här för att läsa hela uppropet.
Uppropet undertecknades ”underdånigast” av 107 skogsarbetare, 33 jordbrukare och 6 andra personer. När det nådde Stockholm fångades det upp av Dagens Nyheter som uppmärksammade det med en liten notis under rubriken ”Ett nödrop från kronoskogen”.
Ulla Ejemar