torsdag 30 oktober 2014

Eldfesterna på Strömvallen

Eldfest på Strömvallen 1930
Den 3 juni 1923 invigdes Strömvallen, en för sin tid toppmodern idrottsanläggning nästan i klass med Olympiastadion i Stockholm. Men arenan har varit skådeplats för mycket annat än bara sportevenemang. Med start på 1920-talet ordnades exempelvis den så kallade Eldfesten tidigt på hösten varje år. Eldfesterna kunde visserligen innehålla inslag av någorlunda seriöst tävlingsidrottande. Men artistiska, gärna humoristiska, uppträdanden av olika slag dominerade. Allra mest krut (i dubbel bemärkelse) lades på den stora avslutande fyrverkerishowen.

1930 års upplaga verkar ha varit särskilt ambitiös. Huvudnumret bar titeln Jorden runt på 80 minuter och var naturligtvis inspirerat av Jules Vernes romanklassiker. För att ge ett hum om hur mycket tid och resurser som rimligen lades ner på scenerierna kan bara nämnas att Phileas Fogg bland annat hinner besöka pyramiderna, en japansk trädgård, den nordamerikanska prärien och Hawaii. Han sammanstrålar med midsommarfirande svenska folkdansare, bjuds på te av geishor och blir jagad av indianer. Bland palmerna på Hawaii springer han dessutom oförhappandes på 20 bastkjolsklädda flickor som utför en balett. Norrlands-Posten sammanfattar evenemanget som "överträffande alla sina föregående i festlighet och prakt". Klicka här för att läsa ett par pressklipp rörande Eldfesten 1930.

Eldfest på Strömvallen, 1920-tal.
Eldfest på Strömvallen, 1920-tal.
Det var Sällskapet Strömvallens vänner (bildat 1926) som låg bakom Eldfesten. Det ursprungliga syftet var att samla ihop pengar till avbetalning på det lån som hade finansierat byggandet av Strömvallen i början av 1920-talet.
Jörgen Björk

fredag 24 oktober 2014

Röda korset och tandvärken i Ljusdal

Redovisning över skoltandvården i Ljusdals köping 1933. 102 undersökta barn varav 83 behandlade. 172 plomberingar och 64 extraktioner. Källa: Röda korsets Ljusdalskrets verksamhetsberättelser.
Våren 1929 gjorde överlärare Westergård en egen undersökning av skolbarnens munnar i Ljusdals köping och konstaterade att 90% var i behov av tandvård. Tillsammans med Röda korset drog han igång skoltandvården i Ljusdal under hösten.

Röda korset var på många platser en helt avgörande faktor för att skolbarn fick tillgång till tandvård före riksdagens beslut om folktandvård 1938. Ljusdal är ett sådant exempel. Överläraren skickade ut en förfrågan till alla föräldrar i Ljusdals socken och köping, om de ville få sina barns tänder lagade. 400 anmälde sitt intresse och hälften kunde tänka sig att betala lite.

Röda korset stod under 1930-talet för ungefär en tredjedel av finansieringen av skoltandvården i Ljusdal. Skoldistriktet och föräldrarna bidrog med resten. Pengarna drog Röda korset bland annat in på aftonunderhållningar, som 1936 när man hade Delsbostintan Ida Gawell-Blumenthal och Lillstintan Birgit Wiklander på besök och fick in 388 kr och 31 öre till tandvården.

Rapporterna från skoltandvården visar år från år hur många barn som undersökts, behandlats och antalet plomberingar och "extraktioner", alltså utdragna tänder. Siffrorna är svindlande höga till en början. Rapporten från 1934 visar en flicka på Gryttjesbo skola som får 15 tänder lagade och 4 utdragna. Man förstår att behoven var stora och engagemanget likaså. Här kan du läsa den fantastiska och rörande årsberättelsen från Röda korset 1929 om hur allt startade!
Och här läser du en sammanställning över Skoltandvården i Ljusdals köping 1929 - 1940!
Lisa Engström
Även efter Folktandvårdens införande har mycket av arbetet kring tandhälsan varit ideell. Här ett brevmärke som såldes till förmån för "Tandvärnet", som bl a distribuerade den norska filmen Karius och Baktus. Ur Rengsjö Husmodersförenings arkiv.

måndag 20 oktober 2014

Före fluortanternas och tandsmyckenas tid

En torsdag i oktober 1906 samlas flera av Gävles tandläkare, däribland Erik Ohlsson och Sigurd Wallberg, på Grand Hotell och bildar Gefle Tandläkareförening för att "afhandla gemensamma angelägenheter".

Redan på det första mötet enades tandläkarna om en gemensam prislista. I listan står det om konstgjorda tänder i kautschuksplåt, en slags vulkansierat gummi, och tandfyllningar i sex olika material, där guld var det dyraste och cement och amalgam de billigaste.
Gävle Tandläkarförenings prislista 1906. Klicka för större bild.
Tekniska demonstrationer var återkommande inslag på föreningens möten. Som när tandläkare Åhman demonstrerade en käkfraktur han behandlat 1927, eller när tandläkare Didner "demonstrerar en överkäksbrygga med bl a påbränd tandköttsersättning" på ett möte 1928.

En annan lista som diskuterades på tandläkarföreningens möten var den "svarta listan". En lista i alfabetisk ordning på personer som stod i skuld till tandläkare i föreningen och därför skulle nekas behandling om de dök upp hos en kollega. Men "möjligen med undantag av akuta fall", står det i protokollet. På mötet utsågs tandläkare Berggren till svarta listans redaktör, och skulle uppdatera den en gång i månaden.
Ur protokollet från 6 februari 1928. Klicka för större bild.
Förutom heta diskussioner om prispolitiken, så återkommer vissa frågor under hela 1920-talet i föreningen. Som att ha jourverksamhet, vilket de kom igång med 1926, och den omstridda frågan om att öppna klinikverksamhet. Dels för att förbättra skoltandvården och för att nå mindre bemedlade personer. Debatterna om privat tandvård och folktandvård blir många.

Utvecklingen syns i tandläkarföreningens årsmötesprotokoll. 1930 öppnar Gävles första skoltandklinik i lokaler på Islandsskolan. 1938 fattar riksdagen beslut om allmän folktandvård, och i februari 1940 öppnar så Gävle stads folktandvårdspoliklinik.  

Klicka här om du vill läsa Gävle Tandläkarförenings årsmötesprotokoll i sin helhet: Årsmötesprotokoll 1930Årsmötesprotokoll 1940
Camilla Larsson

tisdag 14 oktober 2014

En festlig dag vid Kungsgården 1951

Kungsgårdens herrgård i Gästrikland arrenderades ut till Hushållningssällskapet 1949. Sedan byggde man ett undervisningscentrum. 1951 invigdes det med tal och uppvisningar av nya odlingsmaskiner. Det hade samlats en stor mängd besökare för att lyssna på tal från Gunnar Ernest, Landshövding Elon Andersson, Sten Söderhjelm med flera. Man hade byggt om en skördetröska till ett podium. Svenska flaggan hissades och en orkester spelade. Sedan blev det paus då man kunde gå runt och skåda de olika demonstrationerna av förbättringar inom odling som Hushållningssällskapet planerade att införa. Efter pausen så hölls ytterligare två föredrag med fler uppvisningar av maskiner. 
Under åren som kom så hölls mängder med kurser för länets invånare på Kungsgården som gav människor många viktiga nya kunskaper.
Christoffer Mårtensson
Raden av parkerade bilar blev lång

Det var många som kom och såg på invigningen

När flaggan hissades så var det sång och glädje
Sten Söderhjelm talar från en modifierad skördetröska

Landshövding Elon Andersson samtalar med kungsgårdens ägare Fröken Hedvig Ulfsparre

När det var rundvandring så fick man prova en del av det som tidigare demonstrerats
Alla bilder ur Gävleborgs läns hushållningssällskaps arkiv!

fredag 10 oktober 2014

Med bärkorgen mot kristiden

Lingonutflykt 1941. Foto i Arkiv Gävleborg.

Året är 1941. Tio kvinnor med korgar är redo att stiga på tåget i Sandarne. De har köpt särskilda ”bärbiljetter” för det är kristid och Statens Järnvägar säljer billigare biljetter till dem som bidrar till folkförsörjningen  genom att ta vara på frukt och bär.
 
Kvinnorna tillhör Skärgårdens socialdemokratiska kvinnoklubb. I Sandarne  finns en speciell bärkommitté som uppmuntrar till bärplockning och ser till att det finns avsättning för de bär som hushållen inte själva gör av med.
Det är inte bara här det plockas. I Europa rasar det stora kriget. Där svårt – och dyrt – att få in exportvaror till Sverige, det är brist på allt från apelsiner till bensin.
I stora kampanjer försöker Statens livmedelskommission förmå svenska folket att hushålla och ta vara på det som finns i trädgårdar och natur. Politiska kvinno- och ungdomsorganisationer, handeln, jordbrukarna, hushållningssällskapen – alla ska engageras. Framför kvinnorna.
I Ala socialdemokratiska kvinnoklubbs protokollsbok kan man läsa att de vanliga symötena ställs in på grund av ransoneringen, istället hänvisas till kurser i stoppning, lagning och kurser med namn som ”Kosten och krisen”.
Statens livmedelskommission ordnar tävlingar  som  ”Bästa vinterförrådet” och skickar ut recept. Nypon och hjortron anses extra värdefulla för sitt c-vitamininnehåll, rotfrukter, lingon, blåbär och äpplen för att de går att lagra länge. Fallfrukt  av äpplen kan man till exempel ångkoka till mos, helst utan bristvaran socker. För bättre hållbarhet tipsas husmödrarna om att man kan täcka moset med lingonsylt!
Att säkra matförrådet är kvinnornas huvuduppgift. Statens kampanj uppmuntrar också kvinnorna att ta jobb i jordbruk och industri eftersom många män ligger inkallade.
 
350 liter lingon kommer de tio kvinnorna hem med, berättar tidningen Morgonbris där bilden här ovan först publiceras. Skärgårdens socialdemokratiska kvinnoklubb bildades 1931, den bytte senare namn till Sandarne socialdemokratiska kvinnoklubb och lades ner 1972.
Ulla Ejemar

Livsmedelkommissionens blad med tips om hur man lägger upp vinterförråd.
Kvinnorna är målgrupp när staten informerar.

torsdag 2 oktober 2014

Kunglig glans över traktorkursen

Hushållningssällskapets kvinnliga traktorkurs i juni 1955. Karin Hermansson demonstrerar. Fotot ur Gävleborgs läns hushållningssällskaps arkiv.
Kung Gustav VI Adolf besöker Kungsgården den 20 juni 1955. På Studiegården vid Kungsgårdens herrgård pågår en kvinnlig traktorförarkurs som kungen får den stora äran att inspektera. Äran att demonstrera traktorn får Karin Hermansson.
Det var Gävleborgs läns hushållningssällskap som drev Studiegården, vilken startade sin verksamhet vid Kungsgårdens herrgård 1951. Att utbilda inom hushållning hade varit centralt för sällskapet sedan 1800-talet, med olika typer av konsulenter, lantbruksskolor och kurser. 1951 kunde man samla en stor del av verksamheten till ändamålsenliga lokaler i Kungsgården, där man hade tillgång till maskinhallar, djur och jordbruk.
Innehållet i kvinnliga traktorkursen 1957 ("Vid bråda tider inom jordbruket måste kvinnorna ofta rycka in som förare") samt detalj ur det fint illustrerade kursprogrammet på studiegården 1955/1956. Klicka för en större bild!
Särskilt på 1950- och 60-talet är kurserna väldokumenterade med program och deltagarlistor. I kursutbudet ser man de moderna vindarna som blåser med traktormekanik, besprutningskurser och infrysning av mat. Hemvård och heminredning kommer stort. Gamla bondkök står inte högt i kurs, det ska vara praktiskt och effektivt. Som nedan, där vi ser deltagarna i "Det moderna hemmets maskiner" 1958. Det omfångsrika kursprogrammet läser du här!
Lisa Engström
Deltagarna vid kursen "Det moderna hemmets maskiner" 1958. Klicka för en större bild!