tisdag 15 januari 2019

En skidklubb med danspaviljong i Hästbo

Greta Blomkvist-Åsberg i Hästbo Skidklubb. Greta arbetade i många år som lärare i Hästbo. Vem pojken är och vilket år fotot är taget vet vi inte.

Många idrottsintresserade i Hästbo tränade och tävlade för Torsåkers IF på 1920-talet. Inte minst flera duktiga längdåkare. Men så vid en prisutdelning i folkskolan i Hästbo efter en skidtävling våren 1929 bestämde sig Anders Eriksson och några andra för att starta Hästbo Skidklubb. Intresset var stort. Redan första året hade klubben 52 medlemmar.

HSK arrangerade större skid- och orienteringstävlingar. I programmet för DM i skidor 1931 finns 16 anmälda föreningar listade, liksom alla tävlingsdeltagare med startnummer och starttider.  

Att det ordnades skidtävlingar i Hästbo långt före skidklubbens tid visar den här anmälningslistan inför en tävling i mars 1911. Det skulle tävlas i tre klasser: pojkar över 15 år, pojkar under 15 år och flickor. Starten gick vid järnvägsstationen och 7 personer hade anmält sig på listan.

Men det var inte bara skidåkning som gällde i Hästbo SK. De ägnade sig även åt terränglöpning, gång, fotboll, allmän idrott, orientering och ishockey.

För att få in mer pengar till verksamheten köpte skidklubben danspaviljongen på Åsen av Leander Johansson för 2 000 kronor 1931 och byggde en kiosk på marken. I idrottsparken arrangerade klubben större fester med dans som gav mycket goda inkomster. De hyrde även ut paviljongen.

Två kvinnor sitter på räcket till danspaviljongen i Hästbo. Bildkälla: Fotohistoriska 

På 50-talet fick Hästbo SK ekonomiska bidrag för att köpa mark i Bodås och göra i ordning en idrottsplats med bland annat löparbanor och fotbollsplan. Fredagsvallen invigdes i augusti 1954 med ett fotbollsderby mot Torsåkers IF.

En farlig målsituation i en fotbollsmatch på Fredagsvallen. 
Camilla Larsson

onsdag 2 januari 2019

Föreningar bakom Sandvikens folkbibliotek

Här på Sellbergs gård på övervåningen i villan på Baldersgatan 11 låg det tidigaste ABF-biblioteket i Sandviken. 

Våra allmänna bibliotek där alla kan låna böcker känns kanske självklara i dag. Men så har det förstås inte alltid varit. Till en början var det nykterhets- och arbetarföreningar som startade små studiecirkel- bibliotek för sina medlemmar. Sandvikens Arbetares Biblioteksförbund är ett sådant exempel och startades 1903.

Här är stadgarna för Sandvikens arbetares biblioteksförbund från 1909.

Biblioteksförbundet blev så småningom ABF:s studiecirkelbibliotek och där lånade många böcker. Det visar låntagarjournalerna. Det blev vanligt att föreningsbiblioteken även lät andra än sina medlemmar låna böcker och på så vis blev biblioteken mer allmänna. Från 1905 blev det också möjligt att söka statliga bidrag till verksamheten.

Förteckning av låntagarna på ABF:s bibliotek 1923 med adresser och stämplar. Handlingarna finns bevarade i ABF avd 56 Sandviken studiecirkelbiblioteks arkiv.

1916 var låneavgiften på ABF:s bibliotek 5 öre per vecka och bok, enligt stadgarna. Men för medlemmar i studiecirklar var det gratis. Varje person fick max låna två böcker åt gången i längst två veckor, men bibliotekarien kunde göra undantag. Förstördes eller tappades en bok bort var låntagaren skyldig att skaffa ett nytt exemplar eller ersätta dess värde. 

Studiecirkelbibliotekets verksamhet beskrivs även i årsredovisningar. 1931 använde 477 personer möjligheten att låna böcker. Bibliotekarie då var K.F. Öhrman, elektriker till yrket. Öppettiderna var söndagar kl 11-12 och onsdagar och fredagar kl 19-20.

Detaljrika handskrivna och tryckta bokkataloger visar vilka böcker som köptes in och lånades ut. Där finns författare som Charles Dickens, Selma Lagerlöf och Ellen Key.

I författarjournalen från 1920 finns, förutom författare, boktitlar och nummer, information om hur böckerna förvärvades och priset på dem.    

I Sandviken hade fler föreningar jämte ABF bibliotek. Sandvikens Lånebibliotek drevs av Sandvikens Jernverks AB och Kyrkliga Ungdomskretsen hade eget bibliotek, liksom IOGT och NTO. I mars 1938 slogs de fem biblioteken ihop till Sandvikens folkbibliotek. 

I arkivet bevarar vi handlingar från 26 liknande studiecirkelbibliotek i länet, till exempel i Arbrå, Los och Järvsö, liksom i Nordanstig och Ockelbo.

Camilla Larsson