tisdag 28 april 2015

Kvinnor tränar Ju-jutsu på 50-talet


         Årsmöte i Hofors 1964. Ingrid Lundberg, Hofors och Lilian Ölmefors, Gävle.                                         
En reserv av kvinnlig arbetskraft utbildades till ambulans- och lastbilsförare av Kvinnoföreningarnas beredskapskommittéer under 1939. De behövdes som ersättare för alla chaufförer som inkallades till militärtjänst. De nyutexaminerade förarna i Göteborg startade en bilkår och idén spreds vidare i landet. 1942 bildades Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund och i början av 50-talet hade flera bilkårer startats i Gävleborg.

Bilkårerna hade en mycket omfattande utbildningsverksamhet för sina medlemmar. I Gävle Kvinnliga Bilkår arrangerades biltjänst- och allmän militär utbildning. Kurser i motor och materialvård, sjukvård, pistolskytte, orientering och brandtjänst hölls också, liksom utbildning i att köra tyngre fordon som buss, lastbil med släp och terrängfordon.
Rapport om Skyttekurs 1958-59, en kurs i pistol- och gevärsskjutning.  
Extra intressant är att det hölls kurser i Ju-jutsu som självförsvar för bilkåristerna i Folkets Hus i Gävle med instruktör Uno Söderberg under 1951. Bilkåren betalade Söderberg 1.50:- per elev och varje lektionstillfälle var 2.5 timme långt. 
Deltagarlistor för kursen i Ju-jutsu 1951. 
Kanske inspirerades Uno Söderberg av Ester Cronholm som höll kurser Ju-jutsu som självförsvar för kvinnor i Stockholm redan på 1920-talet. Hon var gift med Viking Cronholm, som introducerade Ju-Jutsu i Sverige. 

Att bilkårernas arbete väckte stort intresse på 50-talet syns i medlemsstatistiken. Gävle Kvinnliga Bilkår hade 79 medlemmar vid starten 1950 och 200 medlemmar fem år senare. Vissa medlemmar deltog som konvojförare vid Röda Korsets och Rädda Barnens hjälpsändningar.

För att samla in pengar till den egna verksamheten arrangerade bilkåren regelbundet basarer och sålde lotter. Hade man turen på sin sida kunde man bli en lycklig vinnare till en mopedcykel i oktober 1953 om man hade köpt rätt lott för en krona.

Camilla Larsson

onsdag 22 april 2015

Tekniken triumferar i Bollnäs

Vid Bollnäsutställningen 1953 hade man välsignats med ett strålande väder. Bilderna ur Centerns ungdomsförbunds Gävleborgsdistrikt.

1953 arrangerade Sveriges Lantbrukarungdom "Bollnäsutställningen" med lantmannaförbundet, hushållningssällskapen och olika maskin- och motorfirmor. Invigningstalaren tackar ungdomarna för det uppfostringsarbete man utför genom att sprida kunskap om den nya tekniken. Med teknikens hjälp skulle det moderna, rationella samhället byggas.

Hästarna är borta och traktorerna har kommit i deras ställe. Men samtidigt som maskinerna förde jordbruket in i framtiden, bar husmodern in vatten från brunnen och värmde det på vedspisen.

Husmodern börjar nu bli synlig även på landsbygden. Framförallt är det viktigt att hålla kvar de unga kvinnorna som i allt högre grad flyttar till städerna. Lösningen tror man finns i att göra tillvaron lättare för dem, det vill säga ge dem mer teknik.

På Bollnäsutställningen är den stora hushållsnyheten torkcentrifugen som ska vara ”hur lämplig som helst” för torkning av hushållstvätt. Där finns också den kombinerade tvättmaskinen och centrifugen ”Combinator”. Frysbox, dammsugare, köksassistent, strykbräde och vattenvärmare är viktiga moderniteter.

I fotoalbumet från Bollnäsutställningen dominerar stora maskiner och blänkande bilar. Man har också dokumenterat tablåunderhållningen "Kvinnan genom tiderna". Där går "hon" från grottkvinna till allt modernare klädsel. Men man ser henne aldrig med en rostfri diskho!
Lisa Engström

Läs också om semesterlagstiftningen och landsbygdens kvinnor i ett tidigare inlägg här!
Om kvinnliga traktorkurser och annat i utbudet på Hushållningssällskapets studiegård läser du här!


Grottkvinnan på Bollnäsutställningen. Men 1953 skulle landsbygdskvinnan bli modern med hjälp av den nya hushållstekniken
Olika slags transportörer granskas, samt en rensningsmaskin för lingon och blåbär
Översikt över utställningsområdet.

tisdag 14 april 2015

Kvitton berättar hockeyhistoria


Den första ishockeymatchen i Hofors som ingick i Gästrikeserien spelades på nyårsafton 1939. Affischen trycktes hos Hofors tryckeri som hade så här vackra kvitton. Ur Hofors AIFs ishockeysektions arkiv.
Tidigare har vi skrivit om de första hockeymatcherna i Hälsingland. Nu lite gästrikehockey. De första seriematcherna i Gästrikland spelades månadsskiftet januari/februari 1939. I serien, som inte hann spelas klart, deltog Gefle Sport och Gymnastikförening, IFK Gävle, Sandvikens IF, IK Huge och Strömsbro IF. Spelade gjorde man i Sandviken, Bomhus och på IFKs nya bana i stan, granne med där Arkiv Gävleborg ligger idag.

IFK Gävle fick hyra området i korsningen Bergsgatan/Fältskärsgatan av SJ och låna belysning av ishockeyförbundet. Hade bara vädret varit bättre hade man kunnat tjäna pengar på detta eftersom ”ett enastående intresse för sporten tycktes råda i Gefle”. 750 personer såg premiärmatchen på banan.

Men i västra Gästrikland fanns också ett hockeyintresse, IK Sport tränade redan säsongen 1938/1939. Säsongen efter blev det riktigt fart då även Hofors AIF började, och då båda hoforslagen var med i serien.

Man kan följa den allra första historien via Hofors AIFs kvitton: avgift till Gästrikeserien, resekostnad för domarkurs, danstillställningen som skulle stärka ekonomin. Inköp av 12 hockeyklubbor, 1 målvaktsklubba, 1 par handskar och 4 puckar på Hofors järnhandel. Snart har man också köpt armbågsskydd, byxor, suspensoarer, bröstskydd och benskydd.Premiären skedde på nyårsafton 1939. Kvittot till affischen ser du överst i inlägget.

Vill du läsa om riktigt tidig ishockeyhistoria, rekommenderas inlägget om OS i Antwerpen 1920.
Lisa Engström

Första inköpet av hockeyutrustning 30/11 1939. Ur Hofors AIFs ishockeysektions arkiv. Klicka för en större bild!
Om de första matcherna i Gästrikeserien i ishockey 1939 ur Gefle sport- och gymnastikförenings klippbok. Tyvärr är klippet odaterat. Klicka för en större bild, eller öppna klippet som en PDF här!

onsdag 8 april 2015

Grammofonafton i Långhed

I Godtemplarhuset i Långhed är det grammofonafton med den socialdemokratiska ungdomsklubben. Året är 1932 när Tora Lock, John Norling och Agnes Rosenkvist och de andra ställer upp för fotografering.

Grammofonafton i ordenshuset i Långhed. Foto: Tor-Gunnar Wolker
Vilka skivor de spelade på resegrammofonen vet vi inte. Men kanske var det då populära låtar som "Kan du vissla, Johanna?" med Greta Wassberg, eller "Det ordnar sig alltid" med Erik "Bullen" Berglund.

Under 1930-talet var de socialdemokratiska ungdomsklubbarna i länet mycket aktiva och anordnade olika aktiviteter, utöver ordinarie mötes-, studiecirkels- och agitationsverksamhet. Det beskrivs i deras verksamhetsberättelser.

Ett av många tältläger som ordnades vid Trödjefjärden på 1930-talet
I SSU Hofors och SDUK Bollnäs, till exempel, berättas det om resor, filmkvällar, utflykter, dans, gökottor, tältläger och campingdagar arrangerade av ungdomsklubbarna. Ett rikt utbud och aktivieter som vi idag kanske inte direkt förknippar med politiskt arbete.
Camilla Larsson

SSU Strömsbro utanför Gävle, på turistresa på cykel(!) i Dalarna och Norge 1938.