tisdag 22 maj 2018

Solvarma jordgubbar från Bergsjö

Tre okända damer i Bergsjö har precis köpt jordgubbar hos jordgubbsodlareföreningen. Foto: Sockenbilder/Bergsjö hembygdsförening

Jordgubbar hör sommaren till och många har njutit av de söta bären från Bergsjö. Under gynnsamma somrar skördades så stora mängder Bergsjöjordgubbar att de såldes i både norra och södra Sverige. 1945 ska ha varit ett rekordår när över en miljon liter bär från Bergsjö såldes.

Det norrländska klimatet med svala nätter och långa dagar ger jordgubbarna fin smak. Det är jordbruksverkets förklaring till att Bergsjö blev ett framgångsrikt odlingsdistrikt som stod sig väl i konkurrensen med odlingarna söderut.

För att ta tillvara sina ekonomiska intressen startade odlarna i Bergsjö en förening. Varje medlem skulle leverera "friska, rena och nyplockade bär i fulla mått i rena starka lådor om 30 st 1-liters förpackningar", enligt stadgarna.

Förutom stadgarna från 1940 finns kvittoblock och årsredovisningar av levererade bär i Bergsjö Jordgubbsodlareförenings arkiv.  

Till en början levererade odlarna själva sina bär med häst och vagn till ett magasin vid järnvägsstationen. Därifrån fraktades jordgubbarna på järnväg via Harmånger och vidare ut i landet för försäljning.

Per Ed, John Ward och Einar Sjöman håller fram bärkartonger i jordgubbsmagasinet i Kyrkbyn. Foto: Sockenbilder/Bergsjö hembygdsförening

1951 hade jordgubbsodlareföreningen drygt tusen medlemmar från norra Hälsingland fördelade på sex kretsar: Bergsjö, Gnarp-Jättendal, Harmånger-Ilsbo, Hassela, Hudiksvall och Dellen. Bär som inte kunde säljas färska tog Bergsjö Fruktindustri hand om. På 1960-talet minskade odlingarna och föreningen lades så småningom ner.

Håller värmen i sig får vi säkert njuta av fina jordgubbar från Jättendal nu i sommar. Jordgubbssugna med spring i benen kan anmäla sig till Jordgubbsloppet den 14 juli 2018 med start och mål vid Fröstunaskolan. Ett motionslopp som sedan många år arrangeras av Jättendals IF och lokala jordgubbsodlare som bjuder alla deltagare på jordgubbar.   

Rudolf Engström i Högen plockar jordgubbar med Kerstin Larsson-Thelberg 1965. Foto: Sockenbilder/Bergsjö hembygdsförening. Rudolf Engström levererade under många år jordgubbar till odlarföreningen och hans personarkiv finns bevarat på Arkiv Gävleborg. 
Camilla Larsson

torsdag 17 maj 2018

Gunder Hägg - en löpande goodwill-ambassadör

Gefle IF:s Gunder Hägg var under några år på 1940-talet världens överlägset bäste medeldistanslöpare. Totalt slog han 16 världsrekord, en bedrift som väl säger det mesta. Tack vare radions genomslagskraft blev Hägg också en av Sveriges första riktiga sportkändisar, och som sådan fyllde han en viktig funktion även utanför idrottsarenorna.

Gunder Hägg packar inför avresan till USA sommaren 1943.
Foto: Lundhs Foto Magasin & Atelier
Mitt under brinnande världskrig, på sommaren 1943, gav sig Hägg ut på en turné i USA. Huvudsyftet med resan var att skapa goodwill för Sverige. Det började vid det här laget stå klart att de allierade skulle gå segrande ur andra världskriget. Att upprätta goda relationer med USA fick plötsligt högsta prioritet.

Kort efter hemkomsten till Sverige bjuds Hägg in till Gävle Rotaryklubb för att hålla ett föredrag om sin Amerikaresa. Han berättar om hur han lyckades besegra "den oslagbare" Greg Rice på 5000 meter och om upplevelsen att representera, inte bara en klubb, utan hela Sverige "som per radio följde loppet". Han har också hunnit besöka Hollywood där han träffade stjärnor som Ingrid Bergman, Gary Cooper och Signe Hasso. Det är tydligt att Hägg tar sitt ambassadörskap på största allvar. Möjligen har han gett en överdrivet positiv bild av Sverige, medger han.

Utställning om Gunder Häggs Amerikaresa. Intresset bland allmänheten var stort, för såväl Gunder Hägg som för det stora landet i väst. Foto ur Gefle IF:s arkiv.
Båt var fortfarande det normala färdmedlet mellan Europa och Amerika. Resan kunde ta flera veckor. Men nu randades en ny tid för den transatlantiska samfärdseln. Gunder Hägg berättar att han tog flyget tillbaks hem till Sverige. Sträckan Amerika-England avverkades på 36 timmar, får vi veta. Bekvämt, bra och "utan mankemang". Avståndet till USA var på väg att krympa avsevärt.

Här kan du läsa ett referat av Gunder Häggs Rotaryföreläsning som PDF.

Jörgen Björk

onsdag 9 maj 2018

Kyrkobyggnader från förr

Nu i helgen hålls 2018 års Kyrkokonferens i Gävle som Betlehemskyrkan arrangerar. Konferensen kommer att hållas på Gavlehov. Vi uppmärksammar evenemanget med tre fotografier på kyrkor som länge var en del av Gävles stadsbebyggelse och börjar med Betlehemskapellet.

Betlehemskapellet hade en församlingssal som rymde 2 500 personer. Fotots år och fotograf okänt.

Dagens Betlehemskyrka invigdes 1976 på Waldenströmsplan 1 och är uppförd på samma plats som det ursprungliga Betlehemskapellet, ritad av församlingsmedlem E.A. Hedin och invigd 1880. Kapellet byggdes till i omgångar och kallades så småningom Betlehemskyrkan. På 1970-talet upplevdes kyrkan som otidsenlig och Gävle Missionsförsamling tog beslut om att riva kyrkan 1972.


Sankt Matteus kyrka 1948. Foto: Carl Larsson, Gävle

Sankt Matteus kyrka ritades också av E.A. Hedin och invigdes 1881 på adressen Ruddammsgatan 56 på Öster. Sankt Matteus församling var en metodis- och episkopalförsamling som bildades i Gävle redan 1870. Sankt Matteus kyrka stängdes 1964 när området revs för att ge plats för nya stora bostadshus.

Sankt Petri kyrka 1948. Foto: Carl Larsson, Gävle
Sankt Petri kyrka uppfördes 1895 i korsningen Kaserngatan-Södra Kungsgatan på Söder. Även den ritades av stadsarkitekt E.A. Hedin. Gävle Metodist- och Episkopalförsamling delades upp i två församlingar: Sankt Matteus och Sankt Petri. När gatukorsningen på Söder skulle göras större 1959 revs kyrkan.

Förutom Sankt Matteus och Sankt Petri församlingars arkiv har vi mer än 900 religiösa föreningars historia från länet bevarade hos oss.

Camilla Larsson