Gävle joggade 6,5 jordvarv

Affisch bevarad i arkivet från Gästriklands friidrottsförbund. 

I år är det 30 år sedan Gävleborna skulle snöra på sig springskorna och ”jogga jorden runt”.  Friluftsfrämjandet, Korpen och Gävle kommun ville få folk att röra på sig. Uno Andersson fungerade som ”general”.

I februari 1989 berättade Gefle Dagblad om  "motionsfestivalen".

För att höja motivationen påminde arrangörerna om Gävles stolta historia med Gefle IF:s framgångsrika löpare och den framsynta satsningen på Hemlingby, friluftsområdet som var först i Sverige med ett elbelyst motionsspår.

1989 kanske inte känns så avlägset men marknadsföringen berättar ändå att tiden gått. Alla resultat skulle sparas i ”datan” och evenemanget skulle videofilmas.

Företag ställde upp både som sponsorer och tävlande med egna lag. Det fanns särskilda tävlingar för skolklasser och alla vanliga motionärer var givetvis välkomna. Varje dag hölls en ”jogginghour” då det som sökt sig till Hemlingby kunde förvänta sig olika jippon, det kunde vara prisutdelningar eller uppträdanden av artister.

Deltagarkort bevarat från Bo Brügge, en profil inom Gävleidrotten. 

Målet var att Gävleborna tillsammans skulle springa åtminstone motsvarande ett varv runt jorden. Resultatet blev över förväntan. Det blev 6,5 varv runt jorden. 19 686 personer deltog på något sätt. Efter succén - som skrevs in i Guiness rekordbok - blev det självklart att arrangemanget skulle genomföras hösten 1990 och flera höstar till.

Ulla Ejemar

Klipp ur Arbetarbladet 18 september 1989  

Barnhem för flickor i Hamre

Barnhemmet Sparvboet stod klart på nuvarande Hamrevägen 38 och invigdes i september 1906. Foto: Arkiv Gävleborg

Att det fanns många flickor i Bollnäs som for illa och var i behov av hjälp insåg några aktiva kvinnor i frikyrko- och föreningslivet vid sekelskiftet 1900. De träffades för att göra något "för de mest vanvårdade barnen inom Bollnäs samhälle".

Ester Brateen, lärarinna i Bollnäs, håller i det första mötet hemma hos Lisa Modén när barnhemmet bildades. Det är också hon som har skrivit protokollet. Flera av kvinnorna var aktiva i Bollnäs Missionsförsamling. Årsmötes- och styrelseprotokoll från Barnhemmet Sparvboet finns bevarade i Bollnäs Missionsförsamlings arkiv här hos oss på Arkiv Gävleborg.   

För- och nackdelar med att placera barnen i familjer kontra att öppna ett barnhem diskuterades. Sparvboet startades och i maj 1903 flyttade de tre första barnen in.

Maria Carlgren anställdes för att sköta den dagliga verksamheten som föreståndarinna. Så småningom ersattes hon av Nelly Nylander. Ruth Persson arbetade också under flera år på barnhemmet. Omsättningen på personal var låg.

Föreningen Sparvboets Vänner drev verksamheten, till en början enbart med hjälp av frivilliga donationer, Lindbomska fonden, gåvor i natura som livsmedel, kläder och filtar och frivillig arbetskraft för att bygga och sköta fastigheten. Från 1919 tillkom stats- och underhållssbidrag.   

"I denna börs var barnhemmets första kassa - några få slantar förvarade", står det bland annat skrivet på den gulnande lappen ihopvikt och nedstucken i den röda tygportmonnän. Den ingår i Barnhemmet Sparvboets arkiv. 

För att bo på barnhemmet skulle flickorna vara äldre än ett år och från Bollnäs socken. Ett friskhetsintyg från en läkare krävdes. Orsakerna till att flickorna behövde hjälp varierade. I inskrivningsböckerna syns livssituationer som: "modern död, fadern supig, häftigt lynne", "fadern död, många syskon, dålig ekonomi", "fadern okänd, modern omgift och nya barn" och "modern ogift, lider av difteri".

Förteckningarna över barn som bodde på Sparvboet innehåller till exempel information om barnens föräldrar, när de kom till barnhemmet, vem som överlämnade dem, deras hemförhållanden och hälsotillstånd. 

I medeltal bodde tio flickor på Sparvboet per år, men antalet varierade. I 25-årsberättelsen beskrivs helt kort hur det har gått för några av flickorna. Två dog, några fick arbete som hembiträden och andra gifte sig. En flicka blev lärarinna och en annan reste som missionär till Kina.

Barn och vuxna utanför Sparvboet omkring 1920. Foto: Arkiv Gävleborg

På 1930-talet togs flera pojkar emot på barnhemmet. Efterfrågan på vårdplatser minskade och Föreningen Sparvboets Vänner bestämde sig för att avveckla verksamheten 1939. De tre barnen som bodde där fick flytta till det kommunala barnhemmet i Sävstaås och huset hyrdes ut. 1941 upplöstes föreningen. Så småningom övertogs egendomen av Bollnäs Missionsförsamling.

I Hälsingerunor 2011 har Eva Jernqvist, pastor i Bollnäs Missionskyrka, skrivit om flickan som bodde på Sparvboet och senare blev missionär i Kina, Berta Flodberg.  

Camilla Larsson