onsdag 27 mars 2013

Nyårsrevy i Hofors - lagom till påsk

Söndagen den 23 mars 1986 var det premiär för Hofors Revysällskaps Tänt var´e här... igen. Tanken var från början, och det framgår ju också av affischen, att föreställningen skulle spelas som nyårsrevy.

Men vid årsskiftet 1985/86 återstod fortfarande en hel del arbete med att få i ordning Hofors Folkets Hus efter den brand som hade härjat i lokalerna några år tidigare. Och eftersom det var på Folkan som sällskapet ville spela så var det bara för Hoforsborna att ge sig till tåls. Lagom till påsk skulle de få sin efterlängtade nyårsrevy.

Förutom Hofors Revysällskap finns drygt en handfull renodlade amatörteaterföreningar representerade i arkivet. Teater har dessutom ingått som en viktig beståndsdel inom flera av de stora folkrörelserna, inte minst inom nykterhetsrörelsen och bildningsförbunden.
Jörgen Björk

tisdag 19 mars 2013

På Rio i Ockelbo: Lill-Babs och Thore Skogman i högform



Det var de lokala Godtemplarnas byggnadsförening som såg till att Ockelbo fick sin första stationära biograf 1915. Namnet var till en början Amor men ändrades senare till Rio. Bion finns kvar än idag och drivs fortfarande av Godtemplarrörelsen.

Genom åren har en hel drös kritikerrosade filmer kunnat ses på Godtemplargården (vanligen kallad Gotan) där bion är inrymd. En av 1960-talets stora succéer var den svenska komedin Pang i bygget med bland andra Thore Skogman, Lill-Babs och Gävlebördige Åke Fridell på rollistan. Den 16 februari 1966 gick filmen upp för första gången på Rio och visades sedan vid ytterligare två tillfällen.

En titt i byggnadsföreningens kassabok ger vid handen att biljetter för sammanlagt 1020 kronor och 50 öre såldes till de tre föreställningarna. Styckepriset låg på drygt 3 kronor varför man kan sluta sig till att över 300 Ockelbobor tog tillfället i akt att se och kanske framför allt höra duon Lill-Babs och Skogman i högform.
Jörgen Björk

tisdag 12 mars 2013

Forsbackaborna demonstrerar...

...för allmän rösträtt och 8-timmars arbetsdag och det är våren 1909.

Demonstrationsaffischen från 1909. Klicka för att se en större bild.
Den unga arbetarrörelsen kavlar upp ärmarna och vill se samhällsförändring. De sju föreningarna som räknas upp på affischen grundades samtliga mellan åren 1905-1907. Socialdemokratiska ungdomsklubben var först på plan 1905, året därpå organiserades arbetarekommunen, NOV-logen Proletären, Järn- och metallarbetarefackföreningen och slutligen 1907 var det dags för lantarbetarna och kvinnorna att sluta sig samman.

Samtliga, förutom lantarbetarfackföreningen, kom att bestå under många år framöver och medverka till att bruksorten Forsbacka utvecklades från ett patriarkaliskt styrt samhälle till ett mer demokratiskt. I samband med Storstrejken 1909 utsattes lantarbetarna för svåra påfrestningar. I de sista protokollen kämpar de kvarvarande medlemmarna mot strejkbrytare, bolagets ogillande och förbundets önskan om betalning – och kassan är tom. På sommaren 1910 upphör all verksamhet och avdelning 155 går i graven.

1919 beslutar riksdagen om åttatimmarsdagen och den allmänna rösträttens införande men det dröjer till 1921 innan kvinnorna får möjlighet att delta i valet till andra kammaren. Forsbackademonstrationen var en av tusen pusselbitar i kampen.
Barbro Eriksson

tisdag 5 mars 2013

"Mera cirkus än hockey" - ishockeyn i Hälsingland 75 år


Hälsingepremiär för ishockey. "Då såväl Stugsunds som Söderhamns spelare ha legat i en intensiv träning för denna match, blir det intressant att se den första uppgörelsen" skrev Söderhamnskuriren dagen innan. Matchen blev både fiasko och succé.

Under 1920- och 30-talen lanserades ishockey i Sverige som ett modernt, temperamentsfullt och billigt alternativ till bandy. Billigt? Jo, det var kostsamt med bandyns stora planer och många klubbar slutade med bandyn av just ekonomiska skäl.

Ishockeypropagandan når även Hälsingland och 6 mars 1938 är det dags för premiär. Man väljer att lansera sporten vid ett av länets största idrottsevenemang, Stugsundsstafetten på skidor. Programbladet förklarar ishockeyns fördelar och berättar om hur det halvt okända spelet går till, om centerforwards och perioder och avbytare. Läs "Något om ishockey" som PDF!

På urusel is och i hård blåst genomfördes matchen mellan Stugsunds IK och Söderhamns IF. ”Spelarna stodo i allmänhet stilla i snösörjan och hade svårt att få iväg pucken. Den talrika publiken hade roligt åt matchen”. Det blev bara två perioder, sedan gav man upp.

Precis som som isen i Stugsund var ishockeyns start i Hälsingland trög och ojämn. Elbelysning och sarger rapporteras från Strands IF och Iggesunds IK 1940, men 1944 var man nere på endast 4 klubbar med ishockey på programmet. Bland dessa fanns dock en ren ishockeyklubb, IK Warpen (senare Bollnäs IS). 1946 kunde man bilda Hälsinglands ishockeyförbund och 10 år senare fanns nästan 30 föreningar som spelade ishockey. Hälsingland hade klarat något ovanligt: Ishockeyn hade blivit en populär sport samtidigt som bandyn levde kvar och frodades.

Matchen då? Den slutade 2 - 0 till Stugsund efter två bedrövliga perioder. Söderhamnskuriren noterar dock ett starkt hockeyintresse i Stugsund i sitt reportage om Stugsundsstafetten. ”Vi råkade nämligen fråga en yngre korvförsäljare vad han tyckte om dagens skidtävlingar och genast kom svaret: Stugsund vann med 2-0!”
Lisa Engström
Källorna till Hälsinglands ishockeyhistoria finns välbevarad i klubbarkiven, bl a Stugsunds IKs arkiv, samt Hälsinglands idrottsförbund och Hälsinglands ishockeyförbunds arkiv.

Laguppställning, men också en pedagogisk skiss över hur spelet går till. Klicka för en större bild! Alla dokument är hämtade ur Stugsunds IKs fantastiska arkiv

En mycket suddig bild på Stugsunds IKs lag vid premiärmatchen mot Söderhamns IF

Söderhamns tidning och Idrottsbladet rapporterar från matchen. Klicka för större bilder!