måndag 22 augusti 2016

Gå kurs i höst?

Valpkurs, svetskurs, skrivarkurs, japanska, matlagning, silversmide eller självförsvar? Ja, utbudet är stort nu i höst för den nyfikne. Intresset för att lära sig nya saker genom att gå en kurs är inget nytt fenomen. Våra arkiv berättar om många föreningars kursverksamhet, vissa för egna medlemmar och andra för allmänheten.

ABF i Arbrå annonserade om föredrag och kurs i Esperanto 2 november 1932.
Föreläsningskursen "Bildning och folk" skulle hållas i Föreningshuset i Järvsö i april 1936 i ett samarrangemang av ABF, IOGT-NTO och SLS.
Kursutbudet var varierat och ofta berättar ämnena något om tiden. Redan 1915 arrangerades en föreläsningskurs på fyra tillfällen om Franska revolutionen i Bollnäs. Där gavs också en kurs i socialförsäkringsfrågor 1926. Kurser i barnavård arrangerades av husmodersföreningen.  
Affischen från 1932 gör reklam för en föreläsningsserie med Gunnar Myrdal om den ekonomiska krisen. Kursavgiften var 1 krona för hela kursen, arbetslösa fick gå gratis.  
 Vissa kurser kanske skulle ha lite svårt att locka deltagare idag? 
I Godtemplarlokalen i Röde i Gnarp skulle en kurs i kommunalkunskap hållas. 
Av naturliga skäl finns det många spår av kurser i föreningsteknik i våra arkiv. I slutet av 30-talet hölls en sådan kurs på Stenegård i Järvsö med många deltagare. Den anordnades av Ungsvenska distriktet i Gävleborgs Högerförbund (Moderata ungdomsförbundet, MUF, idag). 

Kurs i föreningsteknik på Stenegård i Järvsö 25-26 mars 1939.
      
Kursdeltagarna på Stenegård i Järvsö 1939. 
Camilla Larsson

onsdag 17 augusti 2016

OS-kanotister från Hofors

Den här veckan avgörs sprinttävlingarna i kanot i OS i Rio. Hofors Kanotklubb har haft framgångsrika landslagskvinnor och män som deltagit i OS. Två av dem är Eva Sisth och Tord Sahlén. 

Trea och fyra från vänster är Eva Sisth och Tord Sahlén efter OS-tävlingarna i Tokyo 1964. Foto: Lennart Wallin

Hofors Kanotklubb (HKK) startade 1943. Från mitten av 50-talet och tre decennier framåt var klubben mycket framgångsrik, både nationellt och internationellt. Under en period hade HKK sex paddlare med i landslaget och klubben tog hem medaljer i VM, EM, NM, SM och även i större juniortävlingar.

I augusti 1955 arrangerades det första kanot-mästerskapet på sjön Hyn utanför Hofors. Jan Eriksson målar skyltarna. Foto: Lennart Wallin

Tord Sahlén var med i kanotlandslaget i 13 år och blev uttagen till flera OS. Den främsta placeringen kom 1968 i OS i Mexico med en fjärdeplats i K-4.

Tord Sahlén, trea från vänster, med klubbkamraterna i HKK på träningspass på Hyn 1964. Foto Lennart Wallin

I juli i år arrangerade Hofors Kanotklubb Sprint-SM på kanotstadion i sjön Tolven utanför Hofors. Tävlingarna hade över 300 deltagare, några av dem OS-kanotister på uppladdning inför Rio.

Camilla Larsson

torsdag 11 augusti 2016

Om kampen för att få älska vem man vill

Affisch från 1948 från RFSU,
Sommarens Pridefestivaler i Gävle, Söderhamn och Stockholm kan tyckas självklara, men det kan vara värt att påminna om bakgrunden: Homosexuella handlingar var olagliga i Sverige ända fram till 1944. Och sjukdomsstämpeln togs bort först 1979!

Mot den bakgrunden är det kanske inte konstigt att det i äldre arkiv saknas dokument som berättar om homo- och bisexuellas och transpersoners kamp för att bli accepterade.

Men några få spår går att hitta. RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, är mest känt för sitt engagemang för legalisering av preventivmedel, rätt till abort och sexualundervisning. Men RFSU agerade också för att homosexualitet skulle avkriminaliseras.

Protokollen från lokalavdelningarna i Gävle och Hofors visar att man diskuterade frågan inför lagändringen 1944.

I Gävle rapporterade den legendariska sexupplysaren Elise Ottesen-Jensen redan 1943 om den planerade nya lagen. Hon betecknade avkriminaliseringen som en framgång av betydelse och fortsatte ”vi har också blivit uppskattade, därom vittnar de tacksägelser vi fått mottaga från de homosexuella”.

I Hofors såg RFSU:arna också avkriminaliseringen som en framgång. Läs mer i protokollet här nedan.
I protokollet från 1944 konstaterar RFSU i Hofors att det gäller att påverka opinionen "så att de homosexuella inte dömes på grund av människors okunnighet, ty föraktet är också en dom som är tung att bära"
Först 1950 bildades RFSL, då uttytt som Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, som sedan dess framgångsrikt drivit kampen för homo- och bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter.
Ulla Ejemar