tisdag 30 december 2014

Gott nytt år anno 1948

Nyårsrevy i Strömsbro
Platsen är Ordenshuset i Strömsbro. Året 1948.
Hela gänget står på scenen när det är dags för årets nyårsrevy. De kallar den ”Sensation” så självförtroendet verkar det inte vara något fel på.

Nyårsrevyer som fenomen har funnits i mer än 150 år. Den första svenska nyårsrevyn lär ha satts upp i Stockholm 1845, August Blanche hämtade inspiration från Paris där man tidigare börjat att i underhållande former kommentera året som gått.

I Ordenshuset 1948 är det ett 30-tal medlemmar i Strömsbros socialdemokratiska ungdomsklubb som står på scenen. Bilder och programblad från kvällen finns sparade här i Arkiv Gävleborg.
Entrén kostade 2 kronor för vuxna och 1 krona för barn - om det nu kom några barn för föreställningen började först kl 21.

”En Tryckfelsnisse, ett 100-årigt fruntimmer, baletthoppor, militärer av alla kulörer, negrer, italienare, yankes, kineser, ”ett par glada mopsar”, pin up-girls, lucior och en massa andra underliga figurer” utlovades i förhandsreklamen.
Revyn följde upplägget i en dagstidning. Inslagen började med en sketch inspirerad av ledarsidan och tog sig genom nyheter, kultur och nöje vidare till seriernas värld med en parodi på August och Lotta, en då populär serie.
Upplägget är inte förvånande om man vet att bland de som stod bakom uppsättningen fanns Inga och Ewert Söderberg. Båda var skribenter och han blev senare chefredaktör på Arbetarbladet i Gävle.
Ulla Ejemar


Programblad/biljett från revyn.

tisdag 23 december 2014

God Jul med fotbollsnytta


Gefle IF:s egen jultidning
Chansen att få folk att öppna plånboken är väl inte större än vid jultid? Så resonerade de kanske inom Gefle IF när de bestämde sig för att satsa på en jultidning i ett försök att stärka klubbens kassa.  ”Idrottarnas jultidning” från 1910 och 1911 finns bevarad i Arkiv Gävleborg .

Tomtarna får man leta efter, däremot ges en rejäl tillbakablick över idrottsåren inte bara för Gefle Idrottsförenings del utan också för IFK Gävle, Sandvikens gymnastikklubb, Tobo idrottsförening med flera.  Det finns dessutom en och annan upplyftande historia. ”Nyttan af fotboll” visar att undrens tid inte är förbi. Läs den här intill.
 
Fotboll kan göra underverk.
Till de roande inslagen hör också karikatyrer med verser om klubbens mer framträdande namn som B Modin. Om vi förstått det rätt var han inte bara en stöttepelare i fotbollslaget, utan även fotbollssektionens ordförande och med i klubbens gymnastiktrupp. 

"Brolle" Modin i tecknad form.

Lagbild från 1910. "Brolle" längst till höger i mittenraden.

”Idrottarnas jultidning” innehåller rikligt med annonser från Gävlefirmor.  Skoglund&Olsson gjorde reklam för sina kokspisar, P Åberg & Co för ”pjexor och gymnastikskor” och A W Nordström& Co för ”1:ma Punsch”.  Trots alla annonserna verkar utgivningen inte ha blivit någon kassasuccé, troligen blev det bara dessa två årgångar av ”Idrottarnas jultidning”.
Ulla Ejemar 

Annonsens två tomtar är enda julinslaget. 

Bättre med en god bok än brännvin till jul

Inför julen 1912 gjorde två föreningar i Kilafors gemensam sak med en affisch med budskapet "Köp ej Julbränvin!"

Det var den socialdemokratiska ungdomsklubben tillsammans med nykterhetsföreningen Kilafors Framtid som ville få folk att avstå från julbrännvin.


Enligt affischen är det bättre att lägga hårt förvärvade pengar på en god bok eller två istället för att gynna krögare och rusdrycksintressenter genom att köpa julbrännvin.

Föreningarna menar också att boken, till skillnad från brännvinet, kan bli som en god vän som räcker länge. Och dessutom ger bokläsning ädlare tankar.

Julen 1999 var boken årets julklapp, och visst känns det fortfarande som en bra idé att läsa en spännande bok - bara för nöjes skull!

Camilla Larsson

torsdag 18 december 2014

Månkarbogumman botade sjuka

En måndag i slutet av december 1901 lät Johanna Persson i Månkarbo döpa sig och blev medlem i Tierps Södra Baptistförsamling. Då var hon 37 år gammal.

Medlemsmatrikeln för 1887-1949 i Tierps Södra Baptistförsamling där Johanna Persson i Månkarbo finns med. 

En lite ovanlig medlem i baptistförsamlingen blev hon kanske, Johanna Persson. För enligt församlingens medlemsmatrikel uteslöts hon den 23 februari 1914. Orsaken till det var spådom.


Vem var hon? Vad hade hon egentligen gjort för att bli utesluten ur baptistförsamlingen efter 13 år som medlem? Och vad innebar brottet spådom?

Protokollsböckerna från tiden när Johanna Persson var medlem i församlingen saknas, så där finns inga svar att hämta.

Släktforskarresultat visar att Johanna Jansdotter, som hon hette som flicka, föddes 1864 i Vendels socken. Hon överlevde två äkta män och fick tre barn, två flickor och en pojke. 1926 dog Johanna Persson, 62 år gammal.

Men i folkmun kallades hon för "Månkarbogumman". Hon var vida känd i trakterna som helbrägdagörare och välbesökt av människor som behövde goda råd och bot mot besvär och sjukdomar.

Om Johanna Perssons förmåga att bota människor och djur finns nog inte mycket nedtecknat och bevarat i skrift. Men det kanske var den verksamheten som var orsaken till att hon blev utesluten ur baptistförsamlingen.

Camilla Larsson

torsdag 4 december 2014

En valkamp i konkurrens med fotbolls-VM

Under 1900-talet har vi haft tre extra val i Sverige, det sista 1958. Då var orsaken att riksdagen inte godtog den Socialdemokratiska regeringens lagförslag om allmän tilläggspension (ATP).

Valbroschyrer 1958. Folkpartiet, Socialdemokraterna och Högern.

Borgerliga försök gjordes att bilda regering, men de misslyckades. Förhandlingar över blockgränserna misslyckades också. I april upplöstes så riksdagen och extra val utlystes till två månader senare, söndagen den 1 juni. Det blev en kort valkampanj, precis som det kommer att bli den här gången.
Valaffisch från 1958.
Valdeltagandet 1958 blev bra, 77,4% jämfört med 79,8% vid ordinarie val två år tidigare. Viss oro fanns att valdeltagandet skulle bli lågt, kanske inte minst på grund av stundande fotbolls-VM som Sverige arrangerade.

Den gången vann det borgerliga blocket, men statsminister Tage Erlander och Socialdemokraterna kunde sitta kvar i regeringsställning tack vare samarbete med Centern.

Morgon-Tidningen presenterar den nyvalda riksdagen och mandatfördelningen i andra kammaren.
Välkommen att boka Arkiv Gävleborgs specialvisningar om valrörelser och de politiska partiernas historia inför extra valet 2015!

Camilla Larsson

onsdag 3 december 2014

Ett kärvt julbudskap i Winnipeg

Jultidningen gavs ut i Kanada. 
Den är grå och svart, inte riktigt som man tänker sig en jultidning. Utgivarna ursäktar sig för att de inte haft tillräckligt med ”penningar” men de vill ”Återuppliva vår vackra svenska sed att till julen hafva någon speciel jullektyr.”.

Nordisk Jul kom ut 1911 och utgivare var godtemplarlogerna Framtidens hopp och Elfdrottningen, båda organiserade svenska immigranter i Winnipeg, Kanadas största ”svenskstad”.
På omslaget en brasa och en rykande grötgryta. Motivet skulle väcka ljusa minnen från hemlandet. Annonserna i tidningen visar att Kanada-svenskarna höll hårt i traditionerna hemifrån. Sill, lutfisk och knäckebröd fanns att köpa på flera ställen, inte minst på Logan Avenue.  Gatan kallades ”Snuff street” (Snusgatan) eftersom det fanns så många svenska butiker och kaféer där.
Julbordets klassiska rätter fanns att köpa.
Nordisk Jul gavs ut av nykterhetsvänner och syftet var att sprida budskapet. Innehållet är inte gladare än omslaget. Här finns flera berättelser om brännvinets fördärv, om söner, fäder och företagare som förstör för sig själva och sina familjer. Men också en uppbygglig text om en nykter familjefar som satsar på familjens trygghet och IOGT-logen. Plus några roliga historier.
Utgivarna kände nog på sig att det blev lite grått: ”Vi hoppas dock att nästa jul … kunna framkomma till täflan med de svenska julpublikationer som i Sverige utgivas.” 

I Sverige fanns redan flera framgångsrika, färgglada jultidningar, Godtemplarnas ”Vid Julbrasan” var en av de första. 
Den kanske äldsta som ännu ges ut är Julstämning. Den startades 1906 av Erik Åkerlund, Ockelbobördig entreprenör som var med och startade förlaget Åhlén&Åkerlund. Han tänkte sig redan från start att den färgglada tidningen skulle bli populär i  Sverige och bland svenskar i Nordamerika.
Ulla Ejemar

En sorglustig historia ur Nordisk Jul.

torsdag 27 november 2014

Arkivet spisar vinyl

Lika självklart som att använda Spotify för att lyssna på musik i västvärlden idag, blev det med vinylskivor på 1950-talet.

I Valbo Gymnastikförening gjorde medlemmarna husmorsgymnastik till "Lätt fyrtakt" och "Slowfox" av Märta Mellin. En 78-varvare producerad av Kooperativa Förbundet på skivbolaget Cupol.


Riddartemplet Manhem i Gävle har i sitt arkiv en LP-skiva med andliga sånger som producerades av ordernsbröder i Västervik.

I Sandarne protesterade arbetarna på pappersmassafabriken mot hotet om nedläggning med singeln "Pendlaren" och låten "En liten fin fabrik" på B-sidan.  


Singeln "Knackelibang" finns bevarad i Torsåkerungdomens Röda Korsförening och innehåller information om dörrknackningsaktiviteter i en föräldrarkampanj.  

Det kanske är dags att gå hem och damma av den egna vinylsamlingen med Abba, Queen, Kiss, Ebba Grön, Iron Maiden..

Camilla Larsson  

fredag 21 november 2014

Älvkarleby Fredsförening mot vapen i skolan


Under andra världskriget kom det från olika håll förslag på att återinföra värntjänstutbildning i svenska skolor. Pojkar skulle utbildas i att hantera vapen och flickor i hemsjukvård. Förslagen ledde till en statlig offentlig utredning 1940. 

Utredningen konstaterade att pojkar i 11–12-års ålder med fördel kan utbildas i skjutning: korthållsskjutning, skolskjutning och fältmässig skjutning på skjutbana. Med gevär från armén. I flickornas värntjänstutbildning skulle fokus vara på hem- och lägertjänst, hemsjukvård och barnavård. 

En förening som reagerade starkt mot förslaget om allmän värntjänstutbildning i svenska skolor var Älvkarleby Fredsförening som bildades 1929. I början av 40-talet hade föreningen ett 70-tal medlemmar. Föreningen skrev en protest mot värntjänst för skolbarn till ett opinionsmöte: 


I Älvkarleby Fredsförenings fina årsberättelser från början av 40-talet får vi en glimt av hur situationen i världen uppfattades:  


Välkommen till Arkiv Gävleborg för att läsa Älvkarleby Fredsförenings årsberättelser i sin helhet! 

Camilla Larsson

måndag 17 november 2014

En katt med kameraintresse

Ossian Friberg med Kurre
Katter, katter – varför alla dessa katter? Youtube, Facebook och andra sajter svämmar över av katter. Vårt intresse för att dokumentera katter, och hundar med för den delen, är sannerligen inget nytt. Titta in på någon av de sajter som samlat porträttfotografier från tidigt 1900-tal, både hundar och en och annan katt har fått följa med till ateljéfotografen.

Här på Arkiv Gävleborg har vi också kattbilder. Ossian Friberg i Bollnäs har efterlämnat ett omfattande personarkiv. Han skrev flera pärmar fulla med minnesanteckningar och kompletterade med massor av fotografier. Movikens masugn, kyrkbröllop, bygget av Bollnäs sjukhus, IOGT-logen, plåtslagarna i Bergsjö, arbetarna på Barnängens fabrik i Hudiksvall – allt finns på bild. Letande efter bilder på Ossian själv i det digra materialet snubblar jag över Kurre.

Kurre är fotograferad sittande på stolpar och blomkrukor, lapande vatten och vilande i olika knän, klängande på axlar och speglande sig  i vattentunnan.  Kanske har Ossian Friberg svaret bakom floden av kattbilder: ”Kurre var intresserad av kameran”, skriver han. För det kan väl inte vara så att Kurre var en ovanligt älskad katt? 
Ulla Ejemar 
Några av alla foton som finns på Kurre från Bollnäs. 

torsdag 13 november 2014

Tidningen Morgonbris fyller 110 år!

Måndagen den 14 november 1904 gavs det allra första numret av tidningen Morgonbris ut - en tidning för kvinnor av kvinnor.

Oktobernumrets framsida 1916 illustrerar hur mängden livsmedel man kan köpa för en viss summa pengar minskat rejält mellan 1914 och 1916. Klicka för större bild.


Kvinnornas fackförbund (KvF) startade tidningen, som senare togs över av socialdemokraternas kvinnoförbund.

Morgonbris tog upp dagsaktuella frågor, alltifrån textilarbeterskornas arbetsvillkor och kampen för rösträtt i Storbritannien, till rapporter från lokala kvinnoklubbar runt om i Sverige.

En liten intressant artikel i marsnumret 1915 visar till exempel resultaten av en undersökning om skolbarns frukostvanor. 24.020 barn i Stockholms folkskolor hade under samma dag tillfrågats om vad de ätit till frukost. De flesta barnen hade druckit kaffe och ätit bröd eller smörgås hemma innan de gick till skolan. Den näst vanligaste frukosten var choklad med bröd eller smörgås. 77 av de tillfrågade barnen kom till skolan utan att ha ätit någonting alls.  

En intressant artikel i Morgonbris nr 3 från 1915 beskriver vad skolbarn äter till frukost. Klicka för större bild.

Idag är Morgonbris en medlemstidning för S-kvinnor och utkommer fyra gånger per år. I Arkiv Gävleborgs bibliotek hittar du tidningen Morgonbris från 1915 till 1919.

Camilla Larsson

torsdag 6 november 2014

De vemodiga klockorna i Bergsjö

Bergsjö med kyrkan. Gammalt vykort.
50 år efter första världskrigets utbrott skriver Ossian Friberg i Bollnäs ner sitt minne:
”Då kyrkklockorna i Bergsjö ringde var jag ute på sjön och metade. Aldrig hade jag hört att kyrkklockorna sänt ut ett så vemodigt och beslöjat ljud. Jag trodde att det var en allmän mobilisering och blev så förtvivlad att jag slängde både  maskburk och metspö i sjön.”
Men Ossian Friberg kunde pusta ut för egen del. Den här augustidagen 1914 ringde klockorna inte till allmän mobilisering i Sverige, det var åldersklassen 35-42 år som skulle vara redo. Som yngre malaj blev han mobiliseringsombud i Bergsjö och Hassela. Häst och kusk stod till förfogande. Bilar – och telefoner – var fortfarande sällsynta.  
Han fick kvittera ut två konvolut med inkallelseordrar som han skulle åka ut med till Bergsjö och Hassela, där skulle byombud  i sin tur cykla ut till varje berörd man med inkallelsen.

Oron var stor – både före och efter krigsutbrottet . Skulle Sverige dras in i ett krig?
Han berättar att före kriget kom en svensk ingenjör som arbetat i Tyskland till Bergsjö och visade film som förhärligade den tyska krigsmakten.
”I förtroende berättade ingenjören för mig att det skulle bli ett krig och att Sverige skulle komma med  på Tysklands sida. Ingen människa  hade då hört talas om något krig. Då sade ingenjören:  ”Vi får väl se, Vi får väl se!”

Ingenjörens filmvisning var en del i den hetsiga försvarsdebatten som bland annat resulterade i Bondetåget då uppåt 30 000 samlades utanför Stockholms slott med krav på upprustning.
I Bergsjö skulle de män som deltagit i Bondetåget berätta om Stockholmsäventyret på ett möte ordnat av högern. Mötet tog oväntad vändning sedan Ossian Friberg och några andra Bergsjöbor lyckats med en kupp. Socialdemokratiska agitatorn Kata Dahlström dök upp på mötet!  

Ossian Friberg (1887-1978) var en milt sagt aktiv man, han var plåtslagare i Bergsjö, blev senare maskinist på sjukhuset i Bollnäs, fackligt aktiv, engagerad i IOGT , radioamatör och mycket annat. På ålderns höst sammanfattade han sitt liv och sin tid. Några av berättelserna publicerades i tidningarna i Hälsingland. I dag finns de samlade i tjugo arkivkartonger i Arkiv Gävleborg.  

Läs hans berättelse om mötet med Kata Dahlström och krigsutbrottet. Klicka på länken här.
Ulla Ejemar 
Ossian Friberg 

torsdag 30 oktober 2014

Eldfesterna på Strömvallen

Eldfest på Strömvallen 1930
Den 3 juni 1923 invigdes Strömvallen, en för sin tid toppmodern idrottsanläggning nästan i klass med Olympiastadion i Stockholm. Men arenan har varit skådeplats för mycket annat än bara sportevenemang. Med start på 1920-talet ordnades exempelvis den så kallade Eldfesten tidigt på hösten varje år. Eldfesterna kunde visserligen innehålla inslag av någorlunda seriöst tävlingsidrottande. Men artistiska, gärna humoristiska, uppträdanden av olika slag dominerade. Allra mest krut (i dubbel bemärkelse) lades på den stora avslutande fyrverkerishowen.

1930 års upplaga verkar ha varit särskilt ambitiös. Huvudnumret bar titeln Jorden runt på 80 minuter och var naturligtvis inspirerat av Jules Vernes romanklassiker. För att ge ett hum om hur mycket tid och resurser som rimligen lades ner på scenerierna kan bara nämnas att Phileas Fogg bland annat hinner besöka pyramiderna, en japansk trädgård, den nordamerikanska prärien och Hawaii. Han sammanstrålar med midsommarfirande svenska folkdansare, bjuds på te av geishor och blir jagad av indianer. Bland palmerna på Hawaii springer han dessutom oförhappandes på 20 bastkjolsklädda flickor som utför en balett. Norrlands-Posten sammanfattar evenemanget som "överträffande alla sina föregående i festlighet och prakt". Klicka här för att läsa ett par pressklipp rörande Eldfesten 1930.

Eldfest på Strömvallen, 1920-tal.
Eldfest på Strömvallen, 1920-tal.
Det var Sällskapet Strömvallens vänner (bildat 1926) som låg bakom Eldfesten. Det ursprungliga syftet var att samla ihop pengar till avbetalning på det lån som hade finansierat byggandet av Strömvallen i början av 1920-talet.
Jörgen Björk

fredag 24 oktober 2014

Röda korset och tandvärken i Ljusdal

Redovisning över skoltandvården i Ljusdals köping 1933. 102 undersökta barn varav 83 behandlade. 172 plomberingar och 64 extraktioner. Källa: Röda korsets Ljusdalskrets verksamhetsberättelser.
Våren 1929 gjorde överlärare Westergård en egen undersökning av skolbarnens munnar i Ljusdals köping och konstaterade att 90% var i behov av tandvård. Tillsammans med Röda korset drog han igång skoltandvården i Ljusdal under hösten.

Röda korset var på många platser en helt avgörande faktor för att skolbarn fick tillgång till tandvård före riksdagens beslut om folktandvård 1938. Ljusdal är ett sådant exempel. Överläraren skickade ut en förfrågan till alla föräldrar i Ljusdals socken och köping, om de ville få sina barns tänder lagade. 400 anmälde sitt intresse och hälften kunde tänka sig att betala lite.

Röda korset stod under 1930-talet för ungefär en tredjedel av finansieringen av skoltandvården i Ljusdal. Skoldistriktet och föräldrarna bidrog med resten. Pengarna drog Röda korset bland annat in på aftonunderhållningar, som 1936 när man hade Delsbostintan Ida Gawell-Blumenthal och Lillstintan Birgit Wiklander på besök och fick in 388 kr och 31 öre till tandvården.

Rapporterna från skoltandvården visar år från år hur många barn som undersökts, behandlats och antalet plomberingar och "extraktioner", alltså utdragna tänder. Siffrorna är svindlande höga till en början. Rapporten från 1934 visar en flicka på Gryttjesbo skola som får 15 tänder lagade och 4 utdragna. Man förstår att behoven var stora och engagemanget likaså. Här kan du läsa den fantastiska och rörande årsberättelsen från Röda korset 1929 om hur allt startade!
Och här läser du en sammanställning över Skoltandvården i Ljusdals köping 1929 - 1940!
Lisa Engström
Även efter Folktandvårdens införande har mycket av arbetet kring tandhälsan varit ideell. Här ett brevmärke som såldes till förmån för "Tandvärnet", som bl a distribuerade den norska filmen Karius och Baktus. Ur Rengsjö Husmodersförenings arkiv.

måndag 20 oktober 2014

Före fluortanternas och tandsmyckenas tid

En torsdag i oktober 1906 samlas flera av Gävles tandläkare, däribland Erik Ohlsson och Sigurd Wallberg, på Grand Hotell och bildar Gefle Tandläkareförening för att "afhandla gemensamma angelägenheter".

Redan på det första mötet enades tandläkarna om en gemensam prislista. I listan står det om konstgjorda tänder i kautschuksplåt, en slags vulkansierat gummi, och tandfyllningar i sex olika material, där guld var det dyraste och cement och amalgam de billigaste.
Gävle Tandläkarförenings prislista 1906. Klicka för större bild.
Tekniska demonstrationer var återkommande inslag på föreningens möten. Som när tandläkare Åhman demonstrerade en käkfraktur han behandlat 1927, eller när tandläkare Didner "demonstrerar en överkäksbrygga med bl a påbränd tandköttsersättning" på ett möte 1928.

En annan lista som diskuterades på tandläkarföreningens möten var den "svarta listan". En lista i alfabetisk ordning på personer som stod i skuld till tandläkare i föreningen och därför skulle nekas behandling om de dök upp hos en kollega. Men "möjligen med undantag av akuta fall", står det i protokollet. På mötet utsågs tandläkare Berggren till svarta listans redaktör, och skulle uppdatera den en gång i månaden.
Ur protokollet från 6 februari 1928. Klicka för större bild.
Förutom heta diskussioner om prispolitiken, så återkommer vissa frågor under hela 1920-talet i föreningen. Som att ha jourverksamhet, vilket de kom igång med 1926, och den omstridda frågan om att öppna klinikverksamhet. Dels för att förbättra skoltandvården och för att nå mindre bemedlade personer. Debatterna om privat tandvård och folktandvård blir många.

Utvecklingen syns i tandläkarföreningens årsmötesprotokoll. 1930 öppnar Gävles första skoltandklinik i lokaler på Islandsskolan. 1938 fattar riksdagen beslut om allmän folktandvård, och i februari 1940 öppnar så Gävle stads folktandvårdspoliklinik.  

Klicka här om du vill läsa Gävle Tandläkarförenings årsmötesprotokoll i sin helhet: Årsmötesprotokoll 1930Årsmötesprotokoll 1940
Camilla Larsson

tisdag 14 oktober 2014

En festlig dag vid Kungsgården 1951

Kungsgårdens herrgård i Gästrikland arrenderades ut till Hushållningssällskapet 1949. Sedan byggde man ett undervisningscentrum. 1951 invigdes det med tal och uppvisningar av nya odlingsmaskiner. Det hade samlats en stor mängd besökare för att lyssna på tal från Gunnar Ernest, Landshövding Elon Andersson, Sten Söderhjelm med flera. Man hade byggt om en skördetröska till ett podium. Svenska flaggan hissades och en orkester spelade. Sedan blev det paus då man kunde gå runt och skåda de olika demonstrationerna av förbättringar inom odling som Hushållningssällskapet planerade att införa. Efter pausen så hölls ytterligare två föredrag med fler uppvisningar av maskiner. 
Under åren som kom så hölls mängder med kurser för länets invånare på Kungsgården som gav människor många viktiga nya kunskaper.
Christoffer Mårtensson
Raden av parkerade bilar blev lång

Det var många som kom och såg på invigningen

När flaggan hissades så var det sång och glädje
Sten Söderhjelm talar från en modifierad skördetröska

Landshövding Elon Andersson samtalar med kungsgårdens ägare Fröken Hedvig Ulfsparre

När det var rundvandring så fick man prova en del av det som tidigare demonstrerats
Alla bilder ur Gävleborgs läns hushållningssällskaps arkiv!

fredag 10 oktober 2014

Med bärkorgen mot kristiden

Lingonutflykt 1941. Foto i Arkiv Gävleborg.

Året är 1941. Tio kvinnor med korgar är redo att stiga på tåget i Sandarne. De har köpt särskilda ”bärbiljetter” för det är kristid och Statens Järnvägar säljer billigare biljetter till dem som bidrar till folkförsörjningen  genom att ta vara på frukt och bär.
 
Kvinnorna tillhör Skärgårdens socialdemokratiska kvinnoklubb. I Sandarne  finns en speciell bärkommitté som uppmuntrar till bärplockning och ser till att det finns avsättning för de bär som hushållen inte själva gör av med.
Det är inte bara här det plockas. I Europa rasar det stora kriget. Där svårt – och dyrt – att få in exportvaror till Sverige, det är brist på allt från apelsiner till bensin.
I stora kampanjer försöker Statens livmedelskommission förmå svenska folket att hushålla och ta vara på det som finns i trädgårdar och natur. Politiska kvinno- och ungdomsorganisationer, handeln, jordbrukarna, hushållningssällskapen – alla ska engageras. Framför kvinnorna.
I Ala socialdemokratiska kvinnoklubbs protokollsbok kan man läsa att de vanliga symötena ställs in på grund av ransoneringen, istället hänvisas till kurser i stoppning, lagning och kurser med namn som ”Kosten och krisen”.
Statens livmedelskommission ordnar tävlingar  som  ”Bästa vinterförrådet” och skickar ut recept. Nypon och hjortron anses extra värdefulla för sitt c-vitamininnehåll, rotfrukter, lingon, blåbär och äpplen för att de går att lagra länge. Fallfrukt  av äpplen kan man till exempel ångkoka till mos, helst utan bristvaran socker. För bättre hållbarhet tipsas husmödrarna om att man kan täcka moset med lingonsylt!
Att säkra matförrådet är kvinnornas huvuduppgift. Statens kampanj uppmuntrar också kvinnorna att ta jobb i jordbruk och industri eftersom många män ligger inkallade.
 
350 liter lingon kommer de tio kvinnorna hem med, berättar tidningen Morgonbris där bilden här ovan först publiceras. Skärgårdens socialdemokratiska kvinnoklubb bildades 1931, den bytte senare namn till Sandarne socialdemokratiska kvinnoklubb och lades ner 1972.
Ulla Ejemar

Livsmedelkommissionens blad med tips om hur man lägger upp vinterförråd.
Kvinnorna är målgrupp när staten informerar.

torsdag 2 oktober 2014

Kunglig glans över traktorkursen

Hushållningssällskapets kvinnliga traktorkurs i juni 1955. Karin Hermansson demonstrerar. Fotot ur Gävleborgs läns hushållningssällskaps arkiv.
Kung Gustav VI Adolf besöker Kungsgården den 20 juni 1955. På Studiegården vid Kungsgårdens herrgård pågår en kvinnlig traktorförarkurs som kungen får den stora äran att inspektera. Äran att demonstrera traktorn får Karin Hermansson.
Det var Gävleborgs läns hushållningssällskap som drev Studiegården, vilken startade sin verksamhet vid Kungsgårdens herrgård 1951. Att utbilda inom hushållning hade varit centralt för sällskapet sedan 1800-talet, med olika typer av konsulenter, lantbruksskolor och kurser. 1951 kunde man samla en stor del av verksamheten till ändamålsenliga lokaler i Kungsgården, där man hade tillgång till maskinhallar, djur och jordbruk.
Innehållet i kvinnliga traktorkursen 1957 ("Vid bråda tider inom jordbruket måste kvinnorna ofta rycka in som förare") samt detalj ur det fint illustrerade kursprogrammet på studiegården 1955/1956. Klicka för en större bild!
Särskilt på 1950- och 60-talet är kurserna väldokumenterade med program och deltagarlistor. I kursutbudet ser man de moderna vindarna som blåser med traktormekanik, besprutningskurser och infrysning av mat. Hemvård och heminredning kommer stort. Gamla bondkök står inte högt i kurs, det ska vara praktiskt och effektivt. Som nedan, där vi ser deltagarna i "Det moderna hemmets maskiner" 1958. Det omfångsrika kursprogrammet läser du här!
Lisa Engström
Deltagarna vid kursen "Det moderna hemmets maskiner" 1958. Klicka för en större bild!

fredag 26 september 2014

Vem vann HAIF-bilen?

När HAIF sålde billotter fick de inte säljas i Gävle stad.
En Volvo PV 444 – för många var det drömbilen 1955.
Volvon var högsta vinsten när Hofors AIF det året ordnade stort lotteri. Inklusive skatt kostade bilen 10 843 kronor och den inhandlades av Henrik Östbloms bilfirma. Två kronor kostade en lott och förutom chansen att kamma hem en bil fanns bland vinsterna moped, el-symaskin och dammsugare liksom en materialsats till en ryamatta från Almas hemslöjd.
 
Lotteriet krävde länsstyrelsens tillstånd, det fick man men vinsterna måste ha tillverkats i Sverige och inga lotter fick säljas inom Gävle stad, varför framgår inte. Däremot fanns vinnare både i Tierp och Morgongåva avslöjar handlingarna i Arkiv Gävleborg. Däremot framgår inte vem som vann bilen.
Billotteriet 1955 gav ett överskott på hela 12 881 kronor och 73 öre så alla sektioner kunde få pengar. Mest gick till fotbollen.
 
10 800 kan tyckas billigt för en ny Volvo men då ska man ha i åtanke att en metallarbetare  tjänade i genomsnitt 4,85 i timmen. I dag är motsvarande timlön 148 kronor.
Uppenbarligen var lotteriet ett lyckokast för 1958 ordnade föreningen ett nytt billotteri, då med en Volvo Amazon som  högsta vinst.
Hofors allmänna idrottsförening grundades formellt 1924 och redan från start ordnades lotterier för att dra in pengar till bland annat till bandyburar och bandyrör. 
Ulla Ejemar
 

 

måndag 22 september 2014

Byggnadsarbetarnas villkor anno 1925


Avtal från maj 1925 mellan byggmästare och Svenska
Byggnadsträarbetareförbundets avdelning 115 i Edsbyn.
Året är 1925 och som byggjobbare i Edsbyn och medlem i fackets avdelning 115 fick du enligt gällande avtal lönen utbetald en gång i veckan, varje helgfri lördag inom 15 minuter efter avslutat arbete. Ja, då jobbades det 48-timmarsvecka, och mellan kl 7 och 13 på lördagar med 30 minuters frukostrast. Timlönen var 1:34:- för yrkesdugliga byggarbetare med 3 års arbetserfarenhet.

Enligt avtalet skulle det finnas tillgång till dricksvatten på arbetsplatsen, och urinkärl på varje våning på nybyggnationer, utom den första!

Under den mörka årstiden arbetades det enligt avtalet så länge det var dagsljus. Men krävdes det på byggena, så var arbetsgivaren skyldig att bekosta och hålla med "konstgjord belysning". Vid "otjänlig väderlek" kunde arbetsgivaren ställa in arbetet. Men vad som räknades som för svårt väder att jobba utomhus i på den tiden säger tyvärr dokumentet ingenting om.

Redan 1925 hade den som jobbade på annan ort enligt avtalet rätt till en slags reseersättning från arbetsgivaren. Då räknades jobb på annan ort som platser 5 km eller längre från Norra Folkskolan i Edsbyn. När allmänna färdmedel saknades för att ta sig till och från jobbet hade man rätt till en så kallad "gångtidsersättning". Den var "3 minuters arbetstid för varje 200 meter tillryggalagd väglängd". Det kan säkert ha varit på trötta ben man vandrade hemåt längs vägen efter en hård dags arbete.  

Vill du läsa mer i avtalet om löner och ackordspriser 1925, öppna dokumentet genom att klicka på länken här! http://arkivgavleborg.se/Content/Download/70189/byggnadstraarbetareforbundet_avd_115_i_edsbyn_avtal_1925.pdf

Camilla Larsson

onsdag 17 september 2014

De okända krigsbarnen

Ernst Kügler är tredje pojken från vänster. 
Bilden ägs av Forskarföreningen Släkt och Bygd i Bollnäs.
Framför Kallins fäbodstuga i Möckelåsbo i Vallsta har några barn och kvinnor samlats för fotografering. Näverluren är med.
Bilden rymmer mer dramatik än ytan ger sken av.

En av pojkarna heter Ernst Kügler, han är nummer tre från vänster. Han är i Vallsta för att få komma ifrån matbristen och eländet som hängde sig kvar även åren efter första världskrigets slut. Ernst är från Wien, ytterligare två pojkar från Wien kom till byn denna sommar. 

Bilden  ägs av  Forskarföreningen Släkt och Bygd och är en av få vi  hittat på dessa ”krigsbarn”. Många känner till det omfattande mottagandet av finska barn i samband med andra världskriget, färre vet att svenska hem redan 1919-1922 tog emot cirka 17 000 barn som behövde få vila från krigets följder. De flesta barnen kom från Tyskland och Österrike, några från Sovjet och Baltikum.
I Röda korsets handlingar i Arkiv Gävleborg hittar vi lite mer fakta om krigsbarnsverksamheten.  Disponent Carl Gullberg i Gävle fick ansvaret för mottagandet. Röda korset centralt tyckte att familjerna som tog emot barnen skulle stå för reskostnaden, men distriktsstyrelsen protesterade, fosterföräldrarnas uppoffring var stor nog ändå.
1919 kom 419 barn till olika hem runt om i länet, 1920 kom 197 och 1921 40. Barnen kom från Österrike och Tyskland. Både 1920 och 1921 var det barn som inte åkte hem i september utan stannade kvar även över vintern och då rimligen måste ha gått i skolan.

Josef Maule hette en av de andra pojkarna som kom till Vallsta. Han skulle komma att återvända flera gånger som vuxen. Sista gången så sent som 1996 då han var närmare 90 år. Sonja Karlsson i Bollnäs, som träffade honom, berättar att han kunde prata svenska efter sina sex månader i Arbrå.  
Bilden på Ernst togs vid en utflykt till fäbodvallen, berättar Tore Svedlund som donerat kortet till forskarföreningen. Stugan ägdes av paret Kallin som också tog emot en pojke från Wien, men han är inte med här. De andra på bilden  är Karl Rapp, Folke Hamre, Anna Rapp, Lillly Olsson och Anna Lövgren Olsson. Kvinnorna är Gölin Hamre, Nygårds Anna, Kristina Lövgren och Rask Mor Karin Eliasdotter.
Ulla Ejemar