onsdag 17 september 2014

De okända krigsbarnen

Ernst Kügler är tredje pojken från vänster. 
Bilden ägs av Forskarföreningen Släkt och Bygd i Bollnäs.
Framför Kallins fäbodstuga i Möckelåsbo i Vallsta har några barn och kvinnor samlats för fotografering. Näverluren är med.
Bilden rymmer mer dramatik än ytan ger sken av.

En av pojkarna heter Ernst Kügler, han är nummer tre från vänster. Han är i Vallsta för att få komma ifrån matbristen och eländet som hängde sig kvar även åren efter första världskrigets slut. Ernst är från Wien, ytterligare två pojkar från Wien kom till byn denna sommar. 

Bilden  ägs av  Forskarföreningen Släkt och Bygd och är en av få vi  hittat på dessa ”krigsbarn”. Många känner till det omfattande mottagandet av finska barn i samband med andra världskriget, färre vet att svenska hem redan 1919-1922 tog emot cirka 17 000 barn som behövde få vila från krigets följder. De flesta barnen kom från Tyskland och Österrike, några från Sovjet och Baltikum.
I Röda korsets handlingar i Arkiv Gävleborg hittar vi lite mer fakta om krigsbarnsverksamheten.  Disponent Carl Gullberg i Gävle fick ansvaret för mottagandet. Röda korset centralt tyckte att familjerna som tog emot barnen skulle stå för reskostnaden, men distriktsstyrelsen protesterade, fosterföräldrarnas uppoffring var stor nog ändå.
1919 kom 419 barn till olika hem runt om i länet, 1920 kom 197 och 1921 40. Barnen kom från Österrike och Tyskland. Både 1920 och 1921 var det barn som inte åkte hem i september utan stannade kvar även över vintern och då rimligen måste ha gått i skolan.

Josef Maule hette en av de andra pojkarna som kom till Vallsta. Han skulle komma att återvända flera gånger som vuxen. Sista gången så sent som 1996 då han var närmare 90 år. Sonja Karlsson i Bollnäs, som träffade honom, berättar att han kunde prata svenska efter sina sex månader i Arbrå.  
Bilden på Ernst togs vid en utflykt till fäbodvallen, berättar Tore Svedlund som donerat kortet till forskarföreningen. Stugan ägdes av paret Kallin som också tog emot en pojke från Wien, men han är inte med här. De andra på bilden  är Karl Rapp, Folke Hamre, Anna Rapp, Lillly Olsson och Anna Lövgren Olsson. Kvinnorna är Gölin Hamre, Nygårds Anna, Kristina Lövgren och Rask Mor Karin Eliasdotter.
Ulla Ejemar

6 kommentarer:

  1. Min farfar, Walter Prybil, (f. 1907) kom 1920 från Wien till Tierp om jag förstått det rätt, till en bagare Johansson (?). Till samma familj kom också Franz Duda, som blev hans vän för livet. Walter och Franz fick så goda intryck av sin vistelse i Sverige att de båda sedermera flyttade till Sverige. Min farfar var guldsmed och bodde på flera ställen, mest i Vingåker i Sörmland, där han hade en guldsmedsaffär med verkstad. Han gifte sig på 1930-talet med Agda Nörstewold som blev min farmor. Walter Prybil skrev om sina upplevelser som krigsbarn i Sverige i en opublicerad självbiografi.

    SvaraRadera
  2. Intressant! Har du självbiografin i behåll?

    SvaraRadera
  3. Maria, jag är också intresserad av biografin, för jag har fått ärva ett smycke som sägs vara tillverkat av Walter i Vingåker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, jag tror inte vi kan få kontakt med henne via bloggkommentaren. mvh Ulla Ejemar/Arkiv Gävleborg

      Radera
  4. Oj, har inte sett detta. Jo jag ska ha den kvar någonstans.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas du hittar den!
      Ulla Ejemar, Arkiv Gävleborg.
      E-post ulla.ejemar@arkivgavleborg.se

      Radera