Röda korset och tandvärken i Ljusdal

Redovisning över skoltandvården i Ljusdals köping 1933. 102 undersökta barn varav 83 behandlade. 172 plomberingar och 64 extraktioner. Källa: Röda korsets Ljusdalskrets verksamhetsberättelser.

Våren 1929 gjorde överlärare Westergård en egen undersökning av skolbarnens munnar i Ljusdals köping och konstaterade att 90% var i behov av tandvård. Tillsammans med Röda korset drog han igång skoltandvården i Ljusdal under hösten.

Röda korset var på många platser en helt avgörande faktor för att skolbarn fick tillgång till tandvård före riksdagens beslut om folktandvård 1938. Ljusdal är ett sådant exempel. Överläraren skickade ut en förfrågan till alla föräldrar i Ljusdals socken och köping, om de ville få sina barns tänder lagade. 400 anmälde sitt intresse och hälften kunde tänka sig att betala lite.

Röda korset stod under 1930-talet för ungefär en tredjedel av finansieringen av skoltandvården i Ljusdal. Skoldistriktet och föräldrarna bidrog med resten. Pengarna drog Röda korset bland annat in på aftonunderhållningar, som 1936 när man hade Delsbostintan Ida Gawell-Blumenthal och Lillstintan Birgit Wiklander på besök och fick in 388 kr och 31 öre till tandvården.

Rapporterna från skoltandvården visar år från år hur många barn som undersökts, behandlats och antalet plomberingar och "extraktioner", alltså utdragna tänder. Siffrorna är svindlande höga till en början. Rapporten från 1934 visar en flicka på Gryttjesbo skola som får 15 tänder lagade och 4 utdragna. Man förstår att behoven var stora och engagemanget likaså. Här kan du läsa den fantastiska och rörande årsberättelsen från Röda korset 1929 om hur allt startade!
Och här läser du en sammanställning över Skoltandvården i Ljusdals köping 1929 - 1940!
Lisa Engström

Även efter Folktandvårdens införande har mycket av arbetet kring tandhälsan varit ideell. Här ett brevmärke som såldes till förmån för "Tandvärnet", som bl a distribuerade den norska filmen Karius och Baktus. Ur Rengsjö Husmodersförenings arkiv.