 |
| Gävle efter branden. Foto Carl Larsson/Länsmuseet Gävleborg. |
Lördag 10 juli 1869 brinner Gävle. Uppåt två tredjedelar av
de cirka 13 000 invånarna förlorar sina hem när staden norr om ån slukas
av lågorna. Nyheten sprider sig över landet nästan lika snabbt som branden. Redan samma dag delades extrablad med nyheten ut i Stockholm.
I Gävle hade folk fullt upp med att rädda sina liv och sina
tillhörigheter. Ingen kunde undgå att det brunnit, men vad skulle hända sedan? Här
kom Gefle-Posten att spela en viktig roll. Den andra tidningen i staden,
Norrlandsposten, drabbades av branden och kom inte ut igen förrän efter ett par
veckor. Gefle-Posten klarade sig och gav även ut extranummer.
 |
| Gefle-Posten kom normalt inte ut varje dag. På grund av branden gavs extranummer, som här onsdag 14 juli . |
I Gefle-Posten annonserade drabbade företag om var de inrättat
sin tillfälliga butik eller sitt tillfälliga kontor. Privatpersoner efterlyste tillhörigheter
som försvunnit i kaoset. Andra sökte ägare till upphittade saker. Brandförsäkringsbolag
efterlyste rapporter från dem som hade hus och ägodelar försäkrade. Kungörelser
från det i all hast upprättade Nödhjälpskontoret var också viktiga.
 |
| Av kungörelsen framgår att det även gick att få understöd till resa om man hittade tak över huvudet på annan ort. |
 |
| En vecka efter branden uppmanades Gävleborna att stå i kö om de ville ha hjälp. Texten är tryckt i tysk frakturstil och lyder: "De hjelpbehöfwande underrättas att från och med i dag (den 17) skall iakttagas, att de skola intaga ställning i dubbel wäntnings-grupp (queue), så att de till Byrån först ankommande stadna närmast dörren, och de öfriga, efter som de anlända, bilda en dubbel kedja, hwarifrån då 2 och 2 insläppas, de efterföljande i samma ordning efterträda, och få inträde. Derigenom besparas tid, eller hwar och en får företräda, efter som han kommit och queuen (läs köen) öfverwakar sjelf, att ingen bryter denna ordning. Den som lemnar denna plats, för att utom ordningen nå inträdet, förlorar sin plats och förwisas till slutet af queuen, att der wänta på sin sålunda sjelfförwålladt försämrade tur" |
Gefle-Posten från sommaren 1869 är en av få källor från branden som finns i Arkiv Gävleborg, fler finns i bland annat kommunala och statliga arkiv.
En sån här händelse gjorde givetvis stort avtryck, så dokument kan dyka upp på oväntade ställen. Som i gårdsarkivet från Hamsas i Jäderfors som återfinns i Arkiv Gävleborg. Det är en uppmaning till byamännen i några byar i Ovansjö att samla in matvaror och penningar till Gävles nödställda. Insamlingar pågick över hela landet och hjälp kom från många håll, även från utlandet.
 |
| Den 25 juli 1869 beslutar kommunalstämman i Ovansjö att be byarna att samla in pengar och mat - bröd, ost och torrkött. 9 augusti skulle hjälpen lämnas in i Skolhuset vid kyrkan för vidare transport till Gävle. Hur det gick med insamlingen i Ovansjö framgår inte av handlingen i gårdsarkivet från Jäderfors. |
Ett av alla telegram som skrevs samma dag som branden hittar
vi också i Arkiv Gävleborg, i ett personarkiv efter sjökaptenen Nils Gustaf Emil Fogelkvist.
Varifrån han fick det vet vi inte, inte heller om det är han själv som antecknat med penna på telegrammet. Den tryckta versionen från kl 9 på söndagsmorgonen talar om att man nu fått "sansade underrättelser" från Gävle. De handskrivna noteringarna berättar att elden fortsatte rasa: "Nu kl 1 kom nytt telegram att elden tagit upp, och kastat sig öfver ån, så nu brinner på Söder, ty vinden har kastat branden. Arma meniskor. Kl 5 går ett tåg, nu skola vi till och packa ihop bröd och hvad vi kunna åt de olyckliga".
 |
| Telegrammet ur Nils Gufstav Emil Fogelkvists arkiv. Den tryckta texten lyder "Först nu hafva sansade underrättelser ingått från Gefle: större delen af staden norr om Gefle-ån har nedbrunnit i alla riktningar. Kyrkan står kvar oskadad. Rådhuset ännu brinnande. Elden till hufvudsaklig del dämpad. Jernvägsstationen räddad. Tusentals menniskor husvilla." |
Ulla Ejemar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar