Laget som reste Staffans kyrka

Arbetslaget samlat i vårsolen framför bygget. Foto: Göran Rosenblom.

I Arkiv Gävleborg finns intressanta foton som berättar om hur det gick till när Staffans kyrka byggdes på Brynäs i Gävle. 

Göran Rosenblom, född 1895 och död 1967, bodde en tid i närheten av bygget på dåvarande Holmsundsgatan. Med din bälgkamera följde han arbetet från starten 1930 till invigningen två år senare.  Bilderna har skänkts till arkivet av sonen, fotograf Lars Rosenblom.

Det framgår med all tydlighet att det krävdes hårt kroppsarbete av dem som byggde kyrkan. Arbetsmetoderna var fortfarande traditionella och hjälpmedlen få. Tegelbärarnas slit blev tuffare ju närmare himlen helgedomen reste sig. 

 Tre av de fyra tegelbärarna med den för yrket typiska slokhatten, "femman", som skyddade nacken.

Vi har namnen på några av arbetarna. Martin Walund, Eskil Gävert, Oskar Olsson, Oskar Sundin, Oskar Möllebo, Robert Olsson, Konrad Petterson, Harald Enqvist och Kalle Texas återfinns alla på den stora bilden är ovan. Det gör också den då 14-årige Erik Sundin, som senare blev fackordförande för murarna. Det här vet vi tack vare att ett gäng murare ordnade en studiecirkel. De läste gamla protokoll, intervjuade äldre murare och sammanställde en liten skrift till murarfackets 100-årsjubileum 1986.

Stadsdelen Brynäs befolkning växte snabbt under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Redan 1916 bildades därför Staffans församling, men någon egen kyrka hade den inte. Den fick nöja sig med sitt församlingshus. 

Kyrkoherden Paulus Holmgren drömde om ett tempel på krönet av Brynäsgatan, men platsen som till slut valdes blev alltså en annan. På Steneberget fick han och församlingen till slut sitt tempel, ritat av arkitekten Knut Nordenskiöld och byggt av murare, timmermän, snickare och tegelbärare.

Ulla Ejemar 

Grundläggningen påbörjad på Steneberget 1930.

 Flaggor och krans berättar att man nyligen hållit taklagsfest.

Tornet under byggnad.

Invigningen 1932. Mannen i skägg är kyrkoherde Paulus Holmgren.