 |
| Förslag till utformning av övervåningen på herrgården i Kungsgården från 1869. |
Kungsgården i Ovansjö socken har anor. Den har ägts av
präster, bönder, kronan och även Hofors bruk. I arkivet från Kungsgården kan man hitta den fina akvarellen här ovan. Den är från 1869 och visar ett förslag
till nya fönster på ovanvåningen på Kungsgårdens herrgård. Vi vet inte om de
snirkliga takkuporna byggdes, de ser åtminstone inte ut så idag.
Kungsgården var i vilket fall sedan länge en väl bebyggd gård.
Det framgår tydligt av ett annat viktigt dokument, brandförsäkringshandlingen
från 1858. Huvudbyggnaden var vit, uppförd i sten med tak av ”jernplåt”. Alla
hus på gården bedömdes vara i god kondition. Här fanns bland annat flygelbyggnader,
vagnslider, brygghus, fähus och spannmålsmagasin. Till gården hörde också en
inspektorsbostad i Hillsta där det fanns ett oxstall och en klensmedja.
Försäkringen tecknades i ”Brandstodsbolaget å landet inom
Gefleborgs län”. För den som forskar om hembygden eller släkten kan brandförsäkringshandlingar
vara en värdefull källa.
 |
| Brandförsäkringen från 1858. Huvudbyggnaden, flyglarna och flera andra hus var av sten. Ur arkivet från Hofors bruk. |
Handlar det som här om ett bruk finns fler intressanta
källor att ösa ur.
För att hålla igång verksamheten i Kungsgården krävdes många
människors arbete. I bevarade avlöningsböcker kommer vi närmare de som
jobbade här och det liv de levde. Avlöningsböckerna listar vilka som arbetade
där, vad de gjorde och hur de fick betalt.
 |
| Avlöningsbok från Kungsgården. Ur arkivet från Kungsgården. |
Listan från januari 1883 upptar 34 personer. På Kungsgården arbetade en hel drös med ”dagakarlar”. Så här mitt i
vintern arbetade de med hästskötsel, vedhuggning och timmerlastning. Förutom
dagakarlarna listas bland andra en skogvaktare, en rättare, en trädgårdsmästare
och en stalldräng.
Två kvinnor finns med, ladugårdspigorna Karin Östberg
och Stina Hybert. Båda hade arbetat hela månaden och tjänat ihop 23 kr och 25
öre. Karin hade dessutom hämtat post och gjort en liten extraförtjänst
på det. Avlöningsboken finns i arkivet från Kungsgården, ett av de 27 arkiv som deponerats i Arkiv Gävleborg av Hofors bruk/Ovako.
Ulla Ejemar
Om jag minns rätt så har ni bland fastighetshandlingar eller ämnesordnade handlingar en 1600-talsavskrift av en gränsreglering och kyrkoinventarium i Hofors bruksarkiv.
SvaraRaderaVarför har ni det jo för att ägarna till underlydande egendomen Kungsgården ofta var i luven på sina närmaste rågrannar i det fallet Ovansjö prästbord. Kungsgården benämndes Vi eller Vibol i latinsk form, moderniserad stavning och rågrannen var det som senare fick benämningen Ovansjö prästbord men då 1293 benämnt Grimstad eller på latin Grimstadom. Gissar att det är bland det äldsta, kanske allra äldsta information som finns i Arkiv Gävleborg, icke original men en av de få avskrifterna som är bevarade av detta dokument. Övriga avskrifter finns bl a i Landsarkivet i Härnösand åtminstone i kyrkoarkivet och även i domstolsarkiv.
I Svenskt Diplomatarium anges ytterligare eftermedeltida källor.
Kungsgården i Ovansjö, i ett av Gästriklands forna heliga Vi, där känner man hur det susar av historiens vingslag.
Hej Bosse, visst har vi handlingar rörande den tvisten, en långdragen historia. Intressant det du skriver om den äldre historien kring gården, det finns mycket, mycket mer i arkiven om Kungsgården. Hos oss finns ju också arkivet från Hushållningssällskapet som också ägt och drivit Kungsgården. I dag är den i privat ägo.
SvaraRadera