En fallen ängel och en reslig bergsman

Detalj ur IOGT logen 271 Tors Härs standar

IOGT-logen 271 Tors Här i Solberga, Torsåkers socken, grundades den 16 december 1882. Grundare var grosshandlaren och metodistpredikanten Jacob Timotheus Jacobsson från Stockholm, 13 personer avlade nykterhetslöfte och begärde inträde. Logeverksamheten lades ner 1969.

När standaret målades och vem som höll i penseln är idag okänt, ett vanligt fenomen när det gäller lokalt producerade fanor och standar. Motivvalet är annorlunda och väcker mången fråga. I standarets centrum tronar en vältränad mansfigur iförd ett höftskinn – Johannes Döparens attribut men det är knappast denne bibliske man som avporträtterats utan åskguden Tor. Namnet Torsåker knyter an till gammal asatro och att trakten var helgad åt honom. Under artonhundratalets slutskede lyfts han åter fram och nu likt en nykterhetens förkämpe som med sin här av godtemplare går till strid mot det utbredda spritmissbruket. Dryckenskapen representeras av en kristen symbol, en ängel. En fallen ängel med svarta slokande vingar och en röd näsa som krampaktigt knyter handen runt sitt vinglas. Guden poserar segervisst med foten över det nedlagda bytet. Hedendomens segrar över kristendomen?

Vi kanske ska se mannen som en bergman. Torsåkersbygden var känd för sina förmögna bönder som kombinerade jordbruk med järnframställning. Egen malmbrytning och egna hyttor skapade rikedomar som gärna demonstrerades i påkostade gårdar. ”Torsåkershögfärd” sades prägla bygden och lite av detta kan vi ana hos standarets huvudperson.
Barbro Eriksson

Fanor och standar - rena konstverken!

Detalj från standar för Metodisternas söndagsskola i Gävle

IOGT logen Ljus på Heden i
Skogsta, Ljusdal. Detalj från standaret.

På föreningslivets fanor och standar används bilden på flera sätt. Symboler är ett sätt att föra fram eller förstärka ett budskap i form av jordklot, soluppgångar, händer som skakar hand eller fredsduvor.

Man kunde i bild visa dryckenskapens fasor eller helt enkelt den arbetsplats där en fackförening var verksam. Ibland lät man själva föreningsnamnet komma till liv, härintill ser du t ex loge-namnet "Ljus på heden" ta gestalt.

Ett vanligt motiv för en fackförening var att visa de arbetsredskap som används. Murarslevar, hackor och målarpenslar t ex. På bleck- och plåtslagarefackföreningens standar nedan bildar verkstygen ett emblem i mitten, som äldre tiders hantverksorganisationers emblem.
Lisa Engström

Johan Wilhelm och Emma Qvarnström tillverkade det vackra standaret 1898.
Johan Wilhelm målade och hustrun Emma stod för det textila.



Arbetsmiljöbild från Hudiksvalls hamn, med stuveriarbetarnas pråmar intill ett ångfartyg. Detalj från Hudiksvalls stuveriarbetarefackförenings standar.

Skomakare Åsbrinks ko

Källa: Oslättfors bruks arkiv, memorial 1880.  Brukens ekonomi involverar ofta alla boende på en ort. Brukets arkiv är därför en fantastisk källa till Oslättforsbornas liv.

I maj 1880 slaktade skomakare Åsbrink sin ko och sålde den till Oslättfors bruk. Med hjälp av brukets räkenskaper kan vi följa exakt var kossan hamnade, vilka som köpte av framdelen och bakdelen, vilka som delade på räntan (inälvor, huvud, ben t ex) och vem som tog huden och till vilken kostnad.

Den märkliga symbolen som anger vikt är symbolen för skålpund.

Skomakaren köpte själv en fjärdedel av räntan och halva kohuden. Kanske kunde han använda huden i sitt yrke?

Hela uppslaget om kossans väg till konsument läser du här

Aftonskolan i Strömsbro

I januari 1913 gick det ut ett upprop i Strömsbro, utanför Gävle, om startande av en aftonskola "för kunskapstörstande män och kvinnor inom arbetarklassen". Det fanns redan föreläsningsförening, studiecirklar och ett bibliotek i ordenshuset i Strömsbro, så kunskapstörsten var tydlig i detta samhälle där få hade möjlighet till skolgång efter folkskolan.


Närvarolista för elever i elektricitetslära 1918

 Första terminen kunde man erbjuda studier i välskrivning och räkning. Styrelsen för aftonskoleföreningen menar att genom att man bevistar kurserna kan man skaffa sig kunskaper som blir "ett kraftigt vapen i den allt hårdare blivna kampen för tillvaron".

Osökt går tankarna till idag, då vi har en mycket mer omfattande formell utbildning för alla oavsett bakgrund, men där det ändå blir allt viktigare att ha de rätta kunskaperna i kampen om jobben. Då spelar det fortfarande roll vilken bakgrund och klass du kommer ifrån...



Uppropet som kallar till studiearbete! Bildningsrörelsen var stark i Strömsbro, tricotstickerskan Henrietta Nordman, en av de som skrev under uppropet, var t ex en flitig biblioteksbesökare och mycket aktiv i nykterhetslogens studiecirkel.



Gävleskeppen skapar oreda i New York

"Capitainer", fartyg och antal rymlingar redovisas
här noggrant av vicekonsuln i New York. Hela listan
läser du här!

I mars 1843 skriver vicekonsul Zachrisson i New York till kommerskollegium och klagar över de svenska skeppsbefälen och sjömännen. När flera svenska skepp samtidigt ligger i hamn blir konsulatet ”ej annat än en polisbureau”. Värst är fartygen från Gävle.

I klartext skriver Zachrisson att Gävleskepparna måste välja mer exemplariska och moraliska män till kaptener och att förhållandena på skeppen driver manskapet att rymma.

Skepparsocieteten i Gävle sänder ett mångordigt försvarsbrev som också antyder att vicekonsuln inte sköter sitt jobb. Konsuln arbetar ju på den plats på jordklotet där myndigheters ingripande behövs allra mest.

Det är omöjligt för en kapten att upprätthålla ordning och samtidigt vara mänsklig i New Yorks hamn ”der den lägre folkmassan tillegnat sig all myndighet i offentliga angelägenheter der tusen snaror äro vid första inträdet i hamnen utlagda för den lättsinnige och oerfarne sjömannen, och der det vimlar af äfventyrare från alla länder, hvilka till en ordentlig födkrok utbildat konsten att tubba folk från ankommande fartyg”.

Svaret från den förolämpade vicekonsuln är ca 25 sidor långt. Han bifogar en lista över Gävleskepp som kommit till New York under åren 1840 – 1843, deras kaptener och hur många ur manskapet som rymt. Under fyra år har 235 sjömän rymt från sina skepp, fler än från t ex Göteborgsskeppen och de norska skeppen.

Denna tidsbild från 1840-talet finner man bland handlingarna i Gefle Sjökaptensförenings arkiv. Föreningen är Arkiv Gävleborgs äldsta medlem, bildad 1776.