Hedin ritade Brynäs landmärke

Vykort i färg med spatserande Brynäsbor framför Immanuelskyrkan.

Immanuelskyrkan är något av ett landmärke för stadsdelen Brynäs i Gävle. För drygt ett år sedan höll baptistförsamlingen sin sista gudstjänst här, den krympande församlingen orkade inte längre med sitt stora hus.

Ännu vet vi inte vad som ska hända med byggnaden som rymmer mycket historia. Den invigdes 1904, ritad av den kände Gävlearkitekten Erik Alfred Hedin.

Redan 1858 bildade åtta döpta personer Gävle 1:a baptistförsamling, inom något år hade de startat sjukhjälpsförening, fattigkassa och söndagsskola. Församlingen växte och 1873 skaffade den sig ett eget hus, Elimkapellet i hörnet Hantverkargatan/Kopparslagargatan.

Det såldes när den nya kyrkan togs i bruk 1904. Bilderna här intill visar att husets utseende varit sig tämligen likt genom åren, omgivningen har ändrats betydligt mer radikalt.

Baptistförsamlingens 50-årsjubileum 1908 lockade massor av folk.
Tittar man noga på bilden ser man skyltar för Carl Hallins rakstuga och Antons Sjögrens fotoateljé.

Erik Alfred Hedin var något av en expert på att rita just frikyrkor och bönhus, han utformade även typritningar åt Missionsförbundet.

I Gävle står två av hans kyrkor kvar: Immanuelskyrkan och Sjömanskyrkan.

Flera kyrkor är rivna. Som den storslagna Betlehemskyrkan, den rymde 1 300 personer, byggdes 1879 och revs 1975. Samma öde mötte metodistkyrkorna S:t Matteus på Öster och S:t Petri på Söder, båda offrades i mitten på 60-talet.  

I Gävle kommun har det dessutom funnits missionshus uppförda efter hans typritningar både i Holmsund i Bomhus och i Norrsundet, inte heller de finns kvar. I Ockelbo och Torsåker står däremot hus byggda efter typritningarna fortfarande kvar.

Ulla Ejemar 

Kyrkan hade en period en mörkare kulör.
Bilden troligen från 50- eller 60-talen.

Med mjölken för folkhälsan

 Friska ungdomar med starka ben gör reklam för mjölk.

Den är 87 millimeter bred och 107 millimeter hög.  Denna minimala atlas var ett led i en av landets mest framgångsrika lobby- och marknadsföringskampanjer.

Föreningen Mjölkpropagandan bildades 1930, en föregångare sjösattes redan 1923. Syftet var att få svenska folket att dricka mjölk. Kaffet, länge en vanlig frukostdryck även för barn, var huvudfiende till att börja med.

I atlasen varnar Mjölkfrämjandet för kaffet!

"Kaffepojken blir ofta efter både i skolan och livet" står det ordagrant i den lilla atlasen som delades ut till skolbarn.  Den är troligen från 1930-talet och ett typiskt exempel på propagandan.

Bönder, mejerier och politiker var alla överens: Färsk mjölk med sin rikedom på proteiner, vitaminer och mineraler skulle lyfta folkhälsan och skapa ”A-barn”. Broschyrer, affischer, filmer och tävlingar – alla trummade de in budskapet om mjölkens förträfflighet. I folkskolorna fick barnen gratis mjölk på lunchen, på lektionerna uppvaktades de med information och reklam för mjölk.

Baksidan på atlasen som Mjölkpropagandan delade ut.

Tvärt emot vad många tror var mjölk inte något man drack i stora mängder i bondesamhället. Det var det framväxande industrisamhället med separatorn, homogeniseringen och pastöriseringen som utgjorde förutsättningen för den färska mjölkens framgång. För att minska spridningen av tuberkulos blev det 1937 lag på att mejerierna måste pastörisera mjölken. Pastörisering innebär att mjölken hettas upp en kort stund så att bakterier och vissa mikroorganismer dör.

Idag är det Mjölkfrämjandet som tagit på sig rollen att främja mjölkdrickandet.
Ulla Ejemar

Ett spår av Joe Hill

Joel Emanuel Hägglund som ung.

2015 är året som uppmärksammat hundraårsminnet av Joe Hills död.

19 november 1915 avrättades han i Salt Lake City, dömd för ett mord som många tror att han aldrig begick.  Joel Hägglund, som han hette som Gävlepojk, har gått till historien som fackföreningsaktivist, diktare och sångare.

I Gävle finns Joe Hill-gården, vi vet vilka skolor han gick i och en hel del om hans föräldrar och syskon. Källorna om den unge Joe Hill själv är få, däremot har hans syster Ellen berättat en del i intervjuer.

Joe Hill föddes 1879 och växte upp i ett Gävle präglat av nya idéer som bröt mot det gamla: Arbetarrörelsens framväxt och den frikyrkliga väckelsen. Enligt systern Ellen förekom det ändå aldrig diskussioner om politik i hemmet, Joe Hills engagemang ska ha väckts först av erfarenheterna i Amerika. Främmande för facket var han dock inte under tiden i Gävle visar det sig.

J Hägglund står som  tredje namn uppifrån i matrikeln från  Metallindustriarbetareförbundet avd 2 Gävle. Klicka på bilden för större storlek!

I Arkiv Gävleborg finns matrikeln för Jern- och metallarbetareförbundet avdelning 2. Där har Joel Hägglund också en rad. 13 april 1899 skriver han in sig i fackföreningen men redan 1 juli samma år blir han utesluten på grund av bristande betalning, ett vanligt skäl.

Joel Hägglund står som ”filare”.  Av fackföreningens protokoll framgår att man våren 1899 var aktiv med att agitera och värva medlemmar på bland annat Skoglund och Olsson och Gävle Verkstäder. Om Joel Hägglund då jobbade på något av de företagen vet vi däremot inte.  

Via muntliga källor vet vi att han hade många tillfälliga jobb innan han emigrerade. Han ska ha varit eldare, jobbat i repslageri, i hamnen och på lådfabrik. Filare fanns oftast i mekaniska verkstäder. De ”filade till”, finjusterade, delar till exempelvis maskiner eftersom man inte hade tekniken att tillverka delarna med precision direkt.

Ulla Ejemar 

Grytan som kokat i 125 år

Grytan kokar. Året är 1909 och platsen Stockholm. Bild från Frälsningsarméns hemsida.

”Håll grytan kokande” manar Frälsningsarmén inför varje jul. I dag kan en som vill ge en slant swisha en slant till ett konto, men länge var det reda pengar som skulle läggas i gjutjärnsgrytorna. På vakt vid grytorna stod dessutom en uniformerad frälsningssoldat.

Idén föddes redan 1891 i San Francisco. Frälsningskapten Joseph McFee ska ha oroat sig över hur han skulle kunna samla in tillräckligt med pengar för att kunna hjälpa alla fattiga familjer inför julen och kom ihåg att man i Liverpool samlat in pengar i just en gryta vid något tillfälle.

Grytan blev en succé och spred sig över världen. 1907 ställdes den första grytan fram i Sverige och bara något år senare kokade grytorna runt om i landet.

Hudiksvallskåren syförening förde kassabok över grytinsamlingen i början på seklet. 

I Hudiksvall var man igång senast 1911. Frälsningsarméns syförening för i alla fall kassabok från 1911 över grytinsamlingen, den finns bevarad i Arkiv Gävleborg. Det året lyckades man få in 163 kronor och 33 öre, insamlingen pågick bara i tre dagar före julafton.

Pengarna gick till matkorgar som delades ut till fattiga hushåll. Det hände att man också gav andra bidrag, 1912 får en ”fattig kvinna” en krona, ”en sjuk” får 4 kronor till en tågbiljett och 10 kronor delas ut till ”Wimans begravning”.

1913 fick man in 254 kronor. Det räckte till 45 julkorgar, 40 med mat för fem personer och ytterligare fem med mat för åtta personer till stora familjer.

Ulla Ejemar

714 000 kronor till finska barn

Under andra världskriget skickade många finska föräldrar sina barn till Sverige så att de skulle slippa undan de hemska tiderna i Finland. Det var många som ville hjälpa dem som kom och i hela Sverige ordnade Röda korset en vecka, 6-14 maj 1944. De samlade in 35 000 kronor i Gävleborgs län. 

Hemvärnet hjälpte till att sätta upp affischer överallt. I Gävle invigdes Röda korsveckan den 6 maj med att Helsinge regementes musikkår paraderade igenom staden och samma dag så började också ett lotteri med närmare 3 000 lotter och alla blev slutsålda på tre dagar. Senare på kvällen så anordnades en ”vårbal för stadens ungdom” i stadshusets festvåning och det var många som kom. På söndagskvällen höll Märta Badh tal om Röda korset. 
Måndagen den 8 maj var det medlemsvärvningens dag och varje medlem från Röda korset uppmanades att skaffa minst en ny medlem. Det gjorde att nästan 300 nya medlemmar gick med. Onsdagen och torsdagen ägnades åt att gå till fabrikerna som fanns i Gävle och fråga de som jobbade om de ville ge bidrag till insamlingen. Den 14 maj, veckans sista dag, hölls en Röda korshögtid i Staffans kyrka. Det hölls tal och kyrkokören sjöng.

 

Dokumentet visar hur mycket varje ort samlade in till de finska barnen .

Sammanlagt samlade Gävle Röda korskrets in 6 200 kronor. Det motsvarar ungefär varor och tjänster för 126 000 kronor år 2015. I hela Gävleborgs län samlades 35 000 kronor in. Det är ungefär 714 000 kronor i dagens penningvärde. År 2015 gjordes en insamling för Världens barn och i hela Gävleborg fick man ihop 251 000 kronor på två veckor.

Salomon Jonsevall Praoelev

Källor:Gävle röda korskrets Års -och revisionsberättelser 1908-1979, Alfta röda korskrets Inkomna och utgående handlingar 1940-1961 och http://www.historia.se/Jamforelsepris.htm