Metallarbetarna skriver till Vita Huset

Vietnamkriget väckte den svenska opinionen i mitten på 1960-talet. Bildkälla: Wikimedia Commons

I Vita huset i Washington heter presidenten Lyndon B Johnson.

I Hofors har Metalls avdelning 169 hela 3 300 medlemmar, en av dem är Algot Sundberg som för övrigt också sitter i fullmäktige och dessutom gillar schack.

Året är 1965 och president Johnson har utökat den militära insatsen i Vietnam från några tusen ”rådgivare” till 200 000 soldater. För Johnson handlar det om att bekämpa det som från amerikanskt håll ses som kommunistisk aggression från Nordvietnams och Kinas sida.

I Hofors, som på flera andra håll i världen, ses USA:s agerande däremot som ett hot mot världsfreden och framför allt som ett övergrepp på ett litet lands folk.

Algot Sundberg. Bildkälla: Hofors hembygdsförening

Protesterna mot kriget är dock ännu blygsamma, men i en tv-intervju har professor Gunnar Myrdal förklarat att ”det enda som kan göra slut på kriget är opinionen mot USA:s politik”. Algot Sundberg, som sett intervjun, bestämmer sig för att föreslå avdelningsmötet att skriva till Lyndon B Johnson och kräva att USA drar tillbaka trupperna och stoppar bombningarna.

Allt det här vet vi för det är redovisat i protokollet från Metalls avdelningsmöte 17 november 1965 under § 11. Mötet tog enhälligt beslut om att skicka brevet. En kopia finns bevarad i avdelningens arkiv i Arkiv Gävleborg. Brevet finns att läsa här nedan.

Protesten mot Vietnamkriget skickades i november 1965. Klicka på bilden  för att läsa i större format.

Brevet till Lyndon B Johnson var startskottet på ett flerårigt engagemang i Vietnamfrågan från metallarnas sida.

1967 skrev de till regeringen och krävde att den och LO skulle ställa sig i spetsen för opinionen mot Vietnamkriget, kräva stopp för bombningarna och att fredsförhandlingar måste inledas. 1969 besökte en representant för den vietnamesiska befrielsefronten FNL:s Stockholmskontor Hofors och berättade om läget i hemlandet.

Metallavdelning i Hofors har en lång historia av engagemang i internationella frågor.

I bloggen har vi tidigare berättat om när den 1933 protesterade mot nazisternas övergrepp i Tyskland. 40 år senare var det militärjuntans övergrepp i Chile som fick dem att agera - det kommer vi också att berätta om här i bloggen. Inlägget om protesten mot nazisterna hittar du här

Ulla Ejemar