Vinn en vallaburk och fira med en semla!

Fotograf Evert Jäderberg fångade flickan med fettisdagsbullen 1951, men visst verkar det vara snålt med grädde? Foto ur arkivet från J-berg i Arkiv Gävleborg.

Vad ska man göra för att förtjäna sin semla? I många år ansågs fettisdag vara ett utmärkt tillfälle att få skolungdomen att röra på sig. I Gävle, Söderhamn och säkert på fler ställen ordnades skidtävlingar för eleverna, tävlingarna avslutades ofta med just semla och mjölk.

Fettisdagstävlingen 1951 slog rekord med 715 deltagare. Foto: Evert Jäderberg.

I Gävle gick spåren kring Rödjningen och Folkparken i Sätra, det var också där tävlingarna startades i början på 1900-talet. Exakt när vet vi inte, men 1912 donerade läderfabrikören Emil Matton 2000 kronor till Gefle idrottsförening lagom till klubbens 30-årsjubileum. Räntan på kapitalet skulle enligt donationen gå till ordnandet av ”Skolungdomens Fettisdagstäflingar”.  

Donationsbrevet finns i Gefle IF:s arkiv. Där framgår att tävlingarna var avsedda för gossar som fyllt tio men inte fjorton år. I blyerts är senare tillagt att även flickor fick vara med. Ett äldre foto taget vid Rödjningen visar att flickor också skidade, även om fler verkar ha tagit med sig spark.

Äldre foto en fettisdagstävling vid Rödjningen. Foto ur arkivet från Gefle IF:

De 20 bästa skidåkarna i varje klass belönades med en pokal eller något mer praktiskt som en burk valla, en termos, ett par stavar eller vantar.

Gefle IF har sparat prislistorna från tävlingarna. Här en från 1935. 

Emil Matton tänkte sig att Gefle IF kanske inte skulle finnas för evigt. I sitt donationsbrev skrev han att om föreningen skulle läggas ner ville han att räntan från fonden skulle gå till inköp av skidor till Gävles folkskolebarn. 

Ulla Ejemar

Donationsbrevet från Emil A Matton finns bevarat i arkivet.

Artikel i Arbetarbladet från 13 februari 1951.
Bilden nedan bevisar att eleverna kunde få rejält med grädde på bullen. 

En skidklubb med danspaviljong i Hästbo

Greta Blomkvist-Åsberg i Hästbo Skidklubb. Greta arbetade i många år som lärare i Hästbo. Vem pojken är och vilket år fotot är taget vet vi inte.

Många idrottsintresserade i Hästbo tränade och tävlade för Torsåkers IF på 1920-talet. Inte minst flera duktiga längdåkare. Men så vid en prisutdelning i folkskolan i Hästbo efter en skidtävling våren 1929 bestämde sig Anders Eriksson och några andra för att starta Hästbo Skidklubb. Intresset var stort. Redan första året hade klubben 52 medlemmar.

HSK arrangerade större skid- och orienteringstävlingar. I programmet för DM i skidor 1931 finns 16 anmälda föreningar listade, liksom alla tävlingsdeltagare med startnummer och starttider.  

Att det ordnades skidtävlingar i Hästbo långt före skidklubbens tid visar den här anmälningslistan inför en tävling i mars 1911. Det skulle tävlas i tre klasser: pojkar över 15 år, pojkar under 15 år och flickor. Starten gick vid järnvägsstationen och 7 personer hade anmält sig på listan.

Men det var inte bara skidåkning som gällde i Hästbo SK. De ägnade sig även åt terränglöpning, gång, fotboll, allmän idrott, orientering och ishockey.

För att få in mer pengar till verksamheten köpte skidklubben danspaviljongen på Åsen av Leander Johansson för 2 000 kronor 1931 och byggde en kiosk på marken. I idrottsparken arrangerade klubben större fester med dans som gav mycket goda inkomster. De hyrde även ut paviljongen.

Två kvinnor sitter på räcket till danspaviljongen i Hästbo. Bildkälla: Fotohistoriska 

På 50-talet fick Hästbo SK ekonomiska bidrag för att köpa mark i Bodås och göra i ordning en idrottsplats med bland annat löparbanor och fotbollsplan. Fredagsvallen invigdes i augusti 1954 med ett fotbollsderby mot Torsåkers IF.

En farlig målsituation i en fotbollsmatch på Fredagsvallen. 

Camilla Larsson