Attentatet mot underkjolarna

När författaren och debattören Frida Stéenhoff, bosatt i Sundsvall kring sekelskiftet 1900, tog upp kvinnans rätt till fri kärlek utan äktenskap, ekonomiskt oberoende och preventivmedel, då tog det hus i helvete bland moralens väktare i samhällets toppskikt.

Frida Stéenhoff, en feministisk pionjär.

Vid samma tid berättar en kort notis i den radikala tidningen "Puck" från 1908 om fyra damer i Paris som arresterats för att de gått klädda utan underkjolar.

Notisen i en klippbok i Gävleborgs läns avdelning av förbundet för kvinnlig politisk rösträtts arkiv. 

Med anledning av det nya vågade klädmodet och Frida Stéenhoffs radikala idéer som hotade sedligheten hölls ett föreningsmöte för kristna unga kvinnor. På mötet debatterade Öfverste Melander utvecklingen och enligt tidningsklippet sa han upprört: "Hvart skall det bära? Snart äro vi vid fikonalöfvet! I moralens namn måste vi säga stopp!"

Öfverste Melander var en av Frida Stéenhoffs livligaste kritiker och han skakades av hennes krav på och skrifter om kvinnors rätt till sexualitet och preventivmedel. Den offentliga debatten som blossade upp kring Stéenhoffs idéer kom att kallas "Den Stéenhoffska striden".

Att Frida Stéenhoff blev en populär och ofta anlitad talare runt om i landet syns i våra arkiv. I flera protokoll från kvinnoföreningar i länet nämns att de bjudit in Stéenhoff för att föreläsa. Om hon sedan kom och talade om kvinnors rättigheter berättar inte de här källorna. Men underkjolarna, de försvann, och idag har kvinnor rätt till både preventivmedel och sex utan äktenskap i Sverige.

Camilla Larsson