Barnbespisningen lindrade nöden

Under kristiden i Sverige 1917 och framåt var bristen på livsmedel stor och i Gävleborg liksom i resten av landet led folk av hunger. Höstens dåliga väder och en kall vinter hade gjort potatis till en bristvara. När sedan ransoneringskort på kaffe, socker, mjöl och bröd infördes blev situationen allvarlig och ledde till protester och hungerdemonstrationer.     

Ett standar som tillverkades till protesterna och användes av kvinnor i Strömsbro, Gävle under hungerdemonstrationer 1917

I stadsdelen Bomhus i Gävle ordnades en barnbespisning i Föreningshuset Kastet för att lindra nöden. Där arbetade Vira Mattsson och Mildred Sundin åren 1918 och 1919. Räkningar visar att lönerna till föreståndarinnan och biträdena betalades ut av Gefle Stads Lifsmedelsnämnds Understödsbyrå. Föreståndarinnan fick 3 kronor i lön per dag, vilket motsvarar cirka 57 kronor idag, och biträdena 2.50.

I den fina inventarieförteckningen nedan har Maria Nordlund antecknat alla saker som fanns på barnbespisningen: 61 knivar och 64 gafflar, 107 tallrikar, 10 baljor, 3 kopparkittlar, 1 rivjärn..

Inventarieförteckning för barnbespisningen vid Kaset.

Med hjälp av räkningar och kvitton på varor som kom till barnbespisningen växer en bild fram av vilka matvaror som tillagades och serverades till barnen i Kastet.

    

 

Det var torkad frukt, potatis, hushållsfett, fläsk, sagogryn, falukorv, rismjöl, ärtmjöl, köttfärs, lök, stek, korngryn, söt mjölk och fläskkorv.

Vilka barnen var som åt på barnbespisningen säger inte arkivmaterialet något om. Men troligen hjälpte verksamheten både barn och föräldrar när tiderna var svåra.  

Camilla Larsson