Konsten att sälja strömming

Böcklingfärs, panerad och stekt i njurtalg. Se där har vi receptet på ”böcklingkotletter”. Då kanske Norrlandsmusslorna, som mest liknar små pajer med purjo och böckling, känns mer anpassade till dagens matvanor.

Böcklingkotletterna och Norrlandsmusslorna är två av alla de recept som återfinns i Gävlefisks arkiv. 

Recept  från 1944 ur  häftet "Receptsamling för fiskrätter".

Gävlefisk, eller mer korrekt Producentorganisationen Gävlefisk ekonomisk förening, startades formellt 1935. Organisationen har förändrats och bytt namn flera gånger och den omfattar sedan länge inte enbart Gävlekusten utan sträcker sig från Uppland till Västerbotten.

Meningen var – och är – förstås att värna medlemmarnas intressen. Ett sätt att göra det är att uppmuntra oss konsumenter att äta fisk!

I Gävlefisks arkiv finns bland annat receptböcker och tidstypiska annonser. 

Annons från 1943 som pekar på fiskets betydelse i ransoneringstider.

Mitt under brinnande världskrig, 1943,  påminner annonserna om att ”fiskerinäringen är av oskattbart värde för folkförsörjningen”. När många andra varor var ransonerade fanns i alla fall strömmingen att ta till och då var det  en fördel om husmödrarna kunde få tips om hur den skulle varieras.

När kriget tog slut och importen åter tog fart blev det tuffare för fiskeriet och strömmingen,  det gällde att anpassa sig till nya tider. 1955 dyker den frysta fisken upp. I annonser i Gefle Dagblad och Norrlands-Posten lanseras ”maskinrensad” strömming i paket.  

1955 lanserade Gävlefisk fryst strömming.

Reklammaterialet är bara en liten del av Gävlefisks omfattande arkiv. Här finns allt från protokoll som berättar om organisationens historia och ekonomi till utredningar om fisket och detaljer om hur gäddrom ska kläckas och fiskyngel planteras ut.
Arkivet innehåller också foton, som på den snygga firmabilen här nedan fotograferad framför slottet i Uppsala. 
Ulla Ejemar

Gävlefisks bil fotograferad av Östlings foto.