Hungerdemonstration i Söderhamn 11 april 1917. Foto i privat ägo. |
Onsdag 11 april 1917 tågar 200 kvinnor till Rådhustorget i
Söderhamn. Kvinnorna är desperata, hur ska de få mat på bordet till sina
familjer?
Demonstrationen är en av de första i en rad av
hungerdemonstrationer och hungerupplopp den här våren. Det är krig i Europa och
extrem brist på mat i Sverige. Basvaror som mjöl, potatis, socker och kaffe är
ransonerade. När också grynen till gröten ska ransoneras tryter tålamodet.
12 april skriver Hälsinglands Folkblad om demonstrationen. |
Om denna första spontana demonstration i Söderhamn kan vi
läsa i Hälsinglands Folkblad 12 april 1917. Karin Östlund från Lervik, Anna Jonsson från
Långrör, Anna Sjögren från Grundvik och Hilma Pettersson från Sandarne går i spetsen
för kvinnorna in till Rådhuset. Där överlämnar de en skrivelse till brödbyråns
ordförande, kronolänsman R Didriksson.
”Undertecknade husmödrar från Söderhamns skärgård få härmed
uttala våra allvarliga betänkligheter mot den utfärdade förordningen om
försäljning av gryn mot kort på nu gällande villkor” skriver de.
”Vi vädja därför till vederbörande att åtgärder snarast
möjligt vidtagas för att bereda lindring i nu rådande olidliga förhållanden”.
Dagen därpå hålls ett stort möte i Lerviks Folkets hus. Där
antas en resolution med varningen: ”blir det ej bättre förhållanden så måste vi
taga saken i egna händer och skrida till handling”.
Sågverksarbetare från Sandarne, Källskär, Långrör och Åsbacka på väg att besöka traktens bönder. Foto i Arkiv Gävleborg. |
Lördag 5 maj gör de det. Ett stort antal sågverksarbetare tar sig ledigt från jobbet,
samlas vid Lerviks Folkets hus och tågar iväg för att söka upp bönder i Östansjö. I täten bär de en svart fana med en knuten
hand och texten ”Tänk dig själv dess mening!”. Bilden finns i Arkiv Gävleborg, fanans
öde är okänt.
Arbetarna uppvaktar flera namngivna bönder. De kräver att få
kontrollera böndernas lager av bröd och potatis. De begär att priserna på mjölk, bröd och
potatis ska sänkas. Enligt Söderhamns Tidning är uppvaktningen hotfull, men arbetarna
påstår motsatsen i Hälsinglands Folkblad.
”Visst kunde orden vara skarpa ibland men vi bestrida att det
låg något hotfullt i vårt uppträdande”.
Ulla Ejemar
Läs mer om hungeråret 1917: Barnbespisningen lindrade nöden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar