|
Paketpapper från manufakturavdelningen. Gissningsvis 1920-tal. |
Decennierna kring mitten av 1800-talet var en tid av industrialisering, modernisering och liberala reformer. När jordbruket rationaliserades försattes många lantarbetare i arbetslöshet och inflyttningen till de framväxande industrisamhällena ökade kraftigt. Den trygghet som bygemenskapen hade erbjudit på landsbygden försvann över en natt för en stor del av Sveriges befolkning.
Det är i det sammanhanget som de tidiga så kallade arbetareföreningarna kommer till. Deras syfte var till stor del att fylla den funktion som kyrkan och byalagen hade haft i det gamla bondesamhället, inte minst genom att fungera som socialt skyddsnät. Folkbildning var också en viktig del av verksamheten. Medlemmarna skulle förberedas för att delta i samhällslivet som "fullvärdiga medborgare", något som blev allt viktigare i takt med att de demokratiska rättigheterna utvidgades. Under nödåren 1867 och 1868 bildades en rad arbetareföreningar som hade till huvuduppgift att driva affärsverksamhet i kooperativ anda. De flesta blev ganska kortvariga. Ett lysande undantag är Ugglebo Arbetareförening som i år fyller 150 år.
|
Kontraktsprosten K. F. Sjöström var initiativtagare till föreningen. |
Det var kontraktsprosten K. F. Sjöström som var den drivande kraften bakom bildandet av Ugglebo Arbetareförening. Sommaren 1867 såg han hur livsmedelsbristen ledde till att handlare kunde ta ut oskäliga vinster medan folk svalt. Något behövde göras för att råda bot på ockret. Ugglebo Arbetareförening skulle genast ta itu med att "inrätta en försäljningslokal där goda livsnödvändigheter m. m. undantagandes brännvin och andra spritdrycker samt lyxartiklar, kunde tillhandahållas till billigaste pris". 1868 bildade föreningen ett aktiebolag för att kunna bedriva handel i större skala (någon möjlighet att starta ekonomiska föreningar fanns inte vid den här tiden). Men det skulle aldrig bli fråga om att göra någon stor vinst utan endast om att "vara människor till gagn och särskilt de ekonomiskt svaga". Av överskottet skänktes till olika ideella ändamål, bland annat gav föreningen bidrag till skolbarnens beklädnad, till sockenbiblioteket och till kyrklig verksamhet av olika slag.
|
Ugglebo blev ICA istället för Konsum - här filialen vid Sundsbron. Ur föreningens jubileumsskrift 1968. |
När Kooperativa Förbundet bildades 1899 var det många konsumtionsföreningar och kooperativa handelsaktiebolag som såg stordriftsfördelar med att ansluta sig till den landsomfattande organisationen. Ugglebo Arbetareförening var riktigt nära att gå med i mitten av 1920-talet men en majoritet av medlemmarna sade ifrån. Att gå med i KF skulle dels vara onödigt, eftersom man redan arbetade efter kooperativa grundsatser, dels farligt eftersom föreningens självständighet kunde hotas. Istället gick Ugglebo in som aktieägare i Hakonbolaget (sedermera ICA) 1933.
Jörgen Björk
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar