 |
| Maria Qvist, tvåa från vänster, är med och startar tjänarinneföreningen i Gävle. Hon var också med i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt, FKPR, och aktiv socialdemokrat. Här fotograferad i SSU 1910. |
En måndagskväll i januari 1908 samlas fjorton kvinnor på Islandsgatan 8 i Gävle för att starta en tjänarinneförening för dem som arbetar som pigor, husjungfrur och hembiträden. Maria Qvist är en av initiativtagarna, med tio års yrkeserfarenhet och ordförande när tjänarinneföreningen i Stockholm startade 1903.
 |
| Ett medlemskort i Gefle Tjänarinneförening. |
Program, stadgar och röda medlemskort trycks upp och 200 exemplar av Tjänarinnebladet beställs till försäljning från Stockholm. Maria Qvist driver frågan om att starta en fackskola för tjänarinnor. Symöten, basarer, fester och föreläsningar ordnas.
En detalj som syns i protokollen är att tjänarinneföreningens möten aldrig startar före kl 21 och ofta pågår fram till midnatt. Antagligen en anpassning till arbetstiderna.
Att höja arbetets ställning både socialt och ekonomiskt är föreningens mål. Rätten till bestämd fritid och att ersätta tjänstehjonsstadgan med skriftliga kontrakt och avtal är andra punkter i programmet.
 |
| Maria Qvist håller ett föredrag om Tjänstehjonsstadgan på en fest, visar protokollet från den 22 februari 1908. |
Tjänstehjonsstadgan, eller legostadgan som den också hette, var regelverket som styrde relationen mellan gårdsägare och anställd, mellan "husbonde och tjänstehjon". Den avskaffades 1926 och från 1944 gällde Hembiträdeslagen för anställning i hushåll.
Maria Qvist blir en av de tre första kvinnorna som väljs in i Gävle stadsfullmäktige 1910, som representant för socialdemokraterna. 1920 flyttar hon och hennes man, Fabian Månsson, till Stockholm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar