Fanan - en samlande symbol

Detalj av baksidan med tallar och en gran . 

Ibland är baksidan mer intressant än framsidan. Så är det med fanan från Torsåkers arbetarkommun. Där stiger solen upp över tall och gran. Barrträd tillhör annars  inte det vanligaste på fanor och standar, olivkvistar och ekblad är däremot återkommande symboler. 

Att ha ett eget tecken att samlas kring har varit viktigt inom folkrörelserna. Det är svårt att tänka sig ett 1 maj-tåg utan röda fanor. Dagen firas som arbetarrörelsens internationella högtidsdag sedan 1890. I Sverige blev den helgdag 1939.

Det är inte osannolikt att det var just den dagen fanan från Torsåker kom ut i friska luften första gången.

Den är i gott skick och har en rad klassiska symboler: arbetaren med spaden, olivkvisten för fred, den uppåtgående solen för visionerna och en ljus framtid. På baksidan finns devisen ”Upplysning är makt”. Och barrträden förstås.

Framsidan, något beskuren. 1919 bildades arbetarekommunen.

I arkivet från Torsåkers arbetarkommun kan man följa hur det gick till när fanan köptes.

12 oktober 1938 fattas beslutet att skaffa en fana till 20-årsjubileet. Pengar skulle samlas in på frivillig väg. Det gick tydligen snabbt, redan i januari 1939 skickades beställning till Örebro och firma Viktor Lindblad som var specialiserad på fanor och standar till folkrörelserna.

Kvittot är bevarat, fanan kostade 205 kronor.

Vid 20-årsfesten 9 april 1939 invigdes fanan.  Men kom den då till användning 1 maj 1939?

Av ett protokoll framgår att Tage Jönsson och Rune Sundberg utsågs till fanbärare och att man eventuellt skulle ansluta sig till ett tåg i Storvik. Hur det blev med tåget i Storvik berättar tyvärr inte handlingarna.

Fanan är bara en av alla i Arkiv Gävleborgs stora samling. Databasen med bilder på fanor, standar och banderoller har nyligen utökats med nya bilder. Ta chansen att botanisera bland dem här https://arkivgavleborg.positionett.se/fanor.php

Ulla Ejemar

Det kom ett telegram

Förra seklet, före e-postens och sms:ens tid, var det vanligt att skicka telegram med meddelanden och kortfattad information. Ett standardtelegram från Kungliga Telegrafverket kunde se ut så här.

Kort och koncist meddelande från Pehrsson i Stockholm till Tideman i Gävle 1918. 

Såväl företag och myndigheter som privatpersoner använde tjänsten. Med telegrafi kunde telegrammen skickas snabbt och över stora avstånd. På så vis blev tjänsten mer användbar än att skicka kort och brev med posten. En variant, lyxtelegram, skickades med hälsningar och gratulationer till högtidliga tillfällen och finns kvar idag, numer som en privat tjänst.  

En hälsning från Bollnäs till Baptistförsamlingen i Torsåker 1927.

Många av telegrammen i våra arkiv är färgglatt illustrerade och utsmyckade. Några är humoristiska och andra vackra som konstverk. 

Gratulationer till 25-årsjubilerande Bollnäs Arbetarekommun 1929.

En hälsning från Insjön till Ockelbo Missionsförsamling 1961.

Vanligtvis är telegrammen daterade och de korta meddelandena ger oss en ögonblicksbild från olika situationer. Som det här, ett telegram skickat kl 9 söndagen den 11 juli 1869 som rymmer stor dramatik.

"Först nu hafva sansade underrättelser ingått från Gefle: större delen af staden norr om Gefle-ån har nedbrunnit i alla riktningar. Kyrkan står kvar oskadad. Rådhuset ännu brinnande. Elden till hufvudsaklig del dämpad. Jernvägsstationen räddad. Tusentals menniskor husvilla." Sjökapten Nils Gustaf Emil Fogelqvists arkiv.

Camilla Larsson

Ett bad i veckan rekommenderas!

På 30-talet kom frågan om hälsa, hygien och renlighet i blickfånget. Inte minns genom Lubbe Nordströms uppmärksammade radioreportage och skrift om Lort-Sverige. Badhusföreningar bildades för att "befrämja ett allmänt och flitigt användande av bad". Möjligheten att tvätta sig var ju ofta begränsad i de svenska hemmen.

1936 bildades Torsåkers Badhusförening för att bygga ett inomhusbad på Brobacken i Fors by vid Hoån. Vid den här tiden fanns närmsta allmänna bad i Hofors och en mindre bastu i Hästbo. Svenska föreningen för folkbad stod för ritningar till badhuset av Svärdsjötyp nr 2 och de höll även med de här badreglerna:

Även i andra föreningar, som Röda Korset och inom idrottsrörelsen, drevs frågor som rörde bad och bastubad, hygien och hälsa. Badpropagandan här intill är ett exempel från Röda Korset i Forsa med mottot: "Bad varje vecka åt varje svensk!".

Fler badhusföreningar hittar du i vårt arkiv från Varva-Hillebyn, Åmot, Friggesund, Nybo och Hennan.

Camilla Larsson