Hur gick det för Anna Pettersson?

Högs baptistförsamling i början på 1900-talet.

Visst ser de både glada och lite allvarsamma ut? Det är Högs baptister som fotograferats ute i det fria i början av 1900-talet. Den lille pojken är Bertil, han sitter mellan sin mor Brita och far Per Eriksson som leder församlingen. Vilka de andra är vet vi inte.

Den frikyrkliga väckelsen erbjöd ett alternativ till en som många tyckte stelnad och auktoritär statskyrka. Men samhörigheten i församlingarna var inte villkorslös. Protokoll och matriklar från tidiga 1900-talet berättar om sång, bibelläsning, trevliga utflykter och insamlingar till missionärer, men också om uteslutningar för ”avfall” och ”syndafall”.

Medlemsmatrikel från Högs baptistförsamling. Klicka på bilden för större format.

Precis som i statskyrkan förväntades man som troende flitigt delta i möten och gudstjänster och helst avhålla sig från kortspel och annat ”lättfärdigt”.  

Anna Pettersson diskuterades tre gånger under våren 1901 i Högsförsamlingen. Hon hade inlett ”bekantskap med en otrogen”.  Hur skulle man göra om en medlem ville ingå äktenskap med en otrogen, en som inte tillhörde baptistförsamlingen?

Ordförande Per Eriksson läste upp olika bibelställen och kom fram till att det var ”af Gud strängeligen förbjudet”. Två församlingsmedlemmar sökte upp Anna för att tala henne till rätta. Anna var inte beredd att ge upp sin kärlek och förklarade att hon fortfarande hade frid med Gud. Detta ledde till att Anna blev utesluten för syndafall.

Protokollsutdrag från 1901. Församlingen beslöt att Anna skulle uteslutas eftersom hon inte hörsammat uppmaningen att inte gifta sig med en "otrogen".

Hon var inte ensam, varken i Högs baptistförsamling eller inom väckelserörelsen överlag. Klara Kalsson fick till exempel lämna församlingen sedan den nåtts av ryktet att hon efter sin flytt till Hudiksvall ”ej har lefvat som sig bör af en kristen bland de ogudaktiga”

Agerandet baserades på en strikt tolkning utifrån Bibeln och då särskilt en passus i Matteusevangeliets kapitel 18: ”Men om din broder syndar mot dig, så gå och tillrättavisa honom mellan dig och honom allena. Om han hör dig, så har du vunnit din broder. Men om han icke hör dig, så tag med dig ännu en eller två, på att hvar sak må bestämmas efter två eller tre vittnens utsago. Men hör han dem icke, så säg det till församlingen. Hör han icke heller församlingen, så vare han för dig såsom hedningen och publikanen.”

Medlemsmatriklar och protokoll visar också att den som ångrade sig eller bättrade sig kunde återupptas i församlingen. Hur det gick för Anna och Klara vet vi inte.

Ulla Ejemar