tisdag 29 augusti 2017

En bil med något speciellt

Aga-Baltics speciella radiobil. Foto Carl Larsson ur arkivet från Gefle IF.
Bilen med registreringsnummer X 502 står parkerad utanför Strömvallen i Gävle. Värt att notera är den blygsamma anordningen på taket, bilen är försedd med en kortvågssändare.  

Det är Aga-Baltics ”radioreportagebil”.  Via den sändes rapporter från stadsloppet ”Gävle runt” den 23 maj 1937. Det är möjligt att detta var en av de första sändningarna av den här typen från ett idrottsevenemang i Sverige.  ”Kortvågssändningen lyckades över förväntan och endast en gång under loppet var störningarna så starka att man måste använda telefonrapport” får vi veta.

Fotot återfinns i arkivet från Gefle idrottsförening som tillsammans med tidningen Gefle-Posten anordnade det publikdragande stadsloppet under många år.
 E Björklund i Gefle IF:s lag 1 lämnar stafettpinnen till Sture Öiving vid järnvägen på Kaserngatan. Foto Carl Larsson ur arkivet från Gefle IF.
Vid det här tillfället kördes loppet för 13:e gången. 19 tiomannalag deltog.  Flera av lagen kom från Gävleklubbar, lag kom dessutom från Falun, Uppsala och klubbar i Hälsingland. Ljusne och Vallvik kunde båda ställa upp med de tio löpare som krävdes.

Stadsloppet gick i form av en stafett runt stan med start och mål på Strömvallen. De tio sträckorna gick över kolstybb, asfalt, sten och grus. Sträckorna var olika långa, den kortaste 250 meter, den längsta 1,9 kilometer. Segrare i det totalt 8,5 kilometer långa loppet blev ett av Gefle IF:s lag med tiden 23 minuter och 47 sekunder. 
Gefle IF:s vinnande lag med Torkel Lundqvist, Stig Johansson, Rune Olsson, Olle Olsson, Arne Karlsson, Erik Björklund, Gunnar Johansson, Sigfrid Eklund, Bertil Larsson och Erik Brunnkvist. Foto Carl Larsson ur arkivet från Gefle IF.
”Stadsloppet, som efter några års vila i år återupptogs, formade sig till en vacker victoria för våra löpare” konstaterade Gefle IF i sitt medlemsblad.
Ulla Ejemar 




fredag 25 augusti 2017

I svamp- och bärplockartider

Lingonplockning med fotografering i Grängsjö, Nordanstigs kommun. 

Hösten 1912 är Dagmar och Augusta längst till höger i bild ute med Grängsjö baptistförsamling och plockar korgarna fulla med lingon. Pastor Öberg syns längst bak i ljus hatt. Enligt en anteckning på baksidan av fotografiet skulle församlingen skicka lingonen till Betelseminariet.

Att rensa stora mängder bär och svamp är väl plockningens baksida. 1953 presenteras den här lingon- och blåbärsrensningsmaskinen på Bollnäsutställningen. Kanske låg den i teknikens framkant då.

En besökare tittar på transportörer och en bärrensningsmaskin på Bollnäsutställningen. Fotot finns i Centerns ungdomsförbunds Gävleborgsdistrikts arkiv. 

Traditionen att plocka och äta svamp kom sent till de nordiska länderna jämfört med i Syd- och Östeuropa. Allmänheten ansåg att svamp möjligen kunde ätas av kreatur, men absolut inte dög som människoföda. De första planscherna och böckerna om nordiska svampar togs emot med skepsis. Så var det när pastor Nils Gustav Strömbom först gav ut "Våra vanligaste svenska svampar" 1881. Men med missväxt, matbrist och sämre tider under beredskap och krig ökar intresset för svamp som livsmedel.

I bokens förord poängterar Strömbom att "ingen menniska i Sveriges rike någonsin behöfde svälta, om vårt folk kände och använde de vigtigaste bland de matnyttige svamparne!"

Boken innehåller ett fint dubbeluppslag med tecknade svampar i färg och detaljerade beskrivningar av olika svampar, giftiga som ätliga. Det finns också recept och förslag på hur de olika svamparna bäst tillagas, till exempel genom torkning, insaltning och inläggning i ättika.

Strömboms Våra vanligaste svenska svampar. Boken ingår i Gävleborgs läns hushållningssällskaps arkiv.

Idag både odlas och säljs svamp kommersiellt. Intresset för svampplockning, kurser och böcker är stort och svamp anses ha ett högt kulinariskt värde i matlagning.

Läs mer om Bollnäsutställningen i en tidigare blogg.
Camilla Larsson