tisdag 30 december 2014

Gott nytt år anno 1948

Nyårsrevy i Strömsbro
Platsen är Ordenshuset i Strömsbro. Året 1948.
Hela gänget står på scenen när det är dags för årets nyårsrevy. De kallar den ”Sensation” så självförtroendet verkar det inte vara något fel på.

Nyårsrevyer som fenomen har funnits i mer än 150 år. Den första svenska nyårsrevyn lär ha satts upp i Stockholm 1845, August Blanche hämtade inspiration från Paris där man tidigare börjat att i underhållande former kommentera året som gått.

I Ordenshuset 1948 är det ett 30-tal medlemmar i Strömsbros socialdemokratiska ungdomsklubb som står på scenen. Bilder och programblad från kvällen finns sparade här i Arkiv Gävleborg.
Entrén kostade 2 kronor för vuxna och 1 krona för barn - om det nu kom några barn för föreställningen började först kl 21.

”En Tryckfelsnisse, ett 100-årigt fruntimmer, baletthoppor, militärer av alla kulörer, negrer, italienare, yankes, kineser, ”ett par glada mopsar”, pin up-girls, lucior och en massa andra underliga figurer” utlovades i förhandsreklamen.
Revyn följde upplägget i en dagstidning. Inslagen började med en sketch inspirerad av ledarsidan och tog sig genom nyheter, kultur och nöje vidare till seriernas värld med en parodi på August och Lotta, en då populär serie.
Upplägget är inte förvånande om man vet att bland de som stod bakom uppsättningen fanns Inga och Ewert Söderberg. Båda var skribenter och han blev senare chefredaktör på Arbetarbladet i Gävle.
Ulla Ejemar


Programblad/biljett från revyn.

tisdag 23 december 2014

God Jul med fotbollsnytta


Gefle IF:s egen jultidning
Chansen att få folk att öppna plånboken är väl inte större än vid jultid? Så resonerade de kanske inom Gefle IF när de bestämde sig för att satsa på en jultidning i ett försök att stärka klubbens kassa.  ”Idrottarnas jultidning” från 1910 och 1911 finns bevarad i Arkiv Gävleborg .

Tomtarna får man leta efter, däremot ges en rejäl tillbakablick över idrottsåren inte bara för Gefle Idrottsförenings del utan också för IFK Gävle, Sandvikens gymnastikklubb, Tobo idrottsförening med flera.  Det finns dessutom en och annan upplyftande historia. ”Nyttan af fotboll” visar att undrens tid inte är förbi. Läs den här intill.
 
Fotboll kan göra underverk.
Till de roande inslagen hör också karikatyrer med verser om klubbens mer framträdande namn som B Modin. Om vi förstått det rätt var han inte bara en stöttepelare i fotbollslaget, utan även fotbollssektionens ordförande och med i klubbens gymnastiktrupp. 

"Brolle" Modin i tecknad form.

Lagbild från 1910. "Brolle" längst till höger i mittenraden.

”Idrottarnas jultidning” innehåller rikligt med annonser från Gävlefirmor.  Skoglund&Olsson gjorde reklam för sina kokspisar, P Åberg & Co för ”pjexor och gymnastikskor” och A W Nordström& Co för ”1:ma Punsch”.  Trots alla annonserna verkar utgivningen inte ha blivit någon kassasuccé, troligen blev det bara dessa två årgångar av ”Idrottarnas jultidning”.
Ulla Ejemar 

Annonsens två tomtar är enda julinslaget. 

Bättre med en god bok än brännvin till jul

Inför julen 1912 gjorde två föreningar i Kilafors gemensam sak med en affisch med budskapet "Köp ej Julbränvin!"

Det var den socialdemokratiska ungdomsklubben tillsammans med nykterhetsföreningen Kilafors Framtid som ville få folk att avstå från julbrännvin.


Enligt affischen är det bättre att lägga hårt förvärvade pengar på en god bok eller två istället för att gynna krögare och rusdrycksintressenter genom att köpa julbrännvin.

Föreningarna menar också att boken, till skillnad från brännvinet, kan bli som en god vän som räcker länge. Och dessutom ger bokläsning ädlare tankar.

Julen 1999 var boken årets julklapp, och visst känns det fortfarande som en bra idé att läsa en spännande bok - bara för nöjes skull!

Camilla Larsson

torsdag 18 december 2014

Månkarbogumman botade sjuka

En måndag i slutet av december 1901 lät Johanna Persson i Månkarbo döpa sig och blev medlem i Tierps Södra Baptistförsamling. Då var hon 37 år gammal.

Medlemsmatrikeln för 1887-1949 i Tierps Södra Baptistförsamling där Johanna Persson i Månkarbo finns med. 

En lite ovanlig medlem i baptistförsamlingen blev hon kanske, Johanna Persson. För enligt församlingens medlemsmatrikel uteslöts hon den 23 februari 1914. Orsaken till det var spådom.


Vem var hon? Vad hade hon egentligen gjort för att bli utesluten ur baptistförsamlingen efter 13 år som medlem? Och vad innebar brottet spådom?

Protokollsböckerna från tiden när Johanna Persson var medlem i församlingen saknas, så där finns inga svar att hämta.

Släktforskarresultat visar att Johanna Jansdotter, som hon hette som flicka, föddes 1864 i Vendels socken. Hon överlevde två äkta män och fick tre barn, två flickor och en pojke. 1926 dog Johanna Persson, 62 år gammal.

Men i folkmun kallades hon för "Månkarbogumman". Hon var vida känd i trakterna som helbrägdagörare och välbesökt av människor som behövde goda råd och bot mot besvär och sjukdomar.

Om Johanna Perssons förmåga att bota människor och djur finns nog inte mycket nedtecknat och bevarat i skrift. Men det kanske var den verksamheten som var orsaken till att hon blev utesluten ur baptistförsamlingen.

Camilla Larsson

torsdag 4 december 2014

En valkamp i konkurrens med fotbolls-VM

Under 1900-talet har vi haft tre extra val i Sverige, det sista 1958. Då var orsaken att riksdagen inte godtog den Socialdemokratiska regeringens lagförslag om allmän tilläggspension (ATP).

Valbroschyrer 1958. Folkpartiet, Socialdemokraterna och Högern.

Borgerliga försök gjordes att bilda regering, men de misslyckades. Förhandlingar över blockgränserna misslyckades också. I april upplöstes så riksdagen och extra val utlystes till två månader senare, söndagen den 1 juni. Det blev en kort valkampanj, precis som det kommer att bli den här gången.
Valaffisch från 1958.
Valdeltagandet 1958 blev bra, 77,4% jämfört med 79,8% vid ordinarie val två år tidigare. Viss oro fanns att valdeltagandet skulle bli lågt, kanske inte minst på grund av stundande fotbolls-VM som Sverige arrangerade.

Den gången vann det borgerliga blocket, men statsminister Tage Erlander och Socialdemokraterna kunde sitta kvar i regeringsställning tack vare samarbete med Centern.

Morgon-Tidningen presenterar den nyvalda riksdagen och mandatfördelningen i andra kammaren.
Välkommen att boka Arkiv Gävleborgs specialvisningar om valrörelser och de politiska partiernas historia inför extra valet 2015!

Camilla Larsson

onsdag 3 december 2014

Ett kärvt julbudskap i Winnipeg

Jultidningen gavs ut i Kanada. 
Den är grå och svart, inte riktigt som man tänker sig en jultidning. Utgivarna ursäktar sig för att de inte haft tillräckligt med ”penningar” men de vill ”Återuppliva vår vackra svenska sed att till julen hafva någon speciel jullektyr.”.

Nordisk Jul kom ut 1911 och utgivare var godtemplarlogerna Framtidens hopp och Elfdrottningen, båda organiserade svenska immigranter i Winnipeg, Kanadas största ”svenskstad”.
På omslaget en brasa och en rykande grötgryta. Motivet skulle väcka ljusa minnen från hemlandet. Annonserna i tidningen visar att Kanada-svenskarna höll hårt i traditionerna hemifrån. Sill, lutfisk och knäckebröd fanns att köpa på flera ställen, inte minst på Logan Avenue.  Gatan kallades ”Snuff street” (Snusgatan) eftersom det fanns så många svenska butiker och kaféer där.
Julbordets klassiska rätter fanns att köpa.
Nordisk Jul gavs ut av nykterhetsvänner och syftet var att sprida budskapet. Innehållet är inte gladare än omslaget. Här finns flera berättelser om brännvinets fördärv, om söner, fäder och företagare som förstör för sig själva och sina familjer. Men också en uppbygglig text om en nykter familjefar som satsar på familjens trygghet och IOGT-logen. Plus några roliga historier.
Utgivarna kände nog på sig att det blev lite grått: ”Vi hoppas dock att nästa jul … kunna framkomma till täflan med de svenska julpublikationer som i Sverige utgivas.” 

I Sverige fanns redan flera framgångsrika, färgglada jultidningar, Godtemplarnas ”Vid Julbrasan” var en av de första. 
Den kanske äldsta som ännu ges ut är Julstämning. Den startades 1906 av Erik Åkerlund, Ockelbobördig entreprenör som var med och startade förlaget Åhlén&Åkerlund. Han tänkte sig redan från start att den färgglada tidningen skulle bli populär i  Sverige och bland svenskar i Nordamerika.
Ulla Ejemar

En sorglustig historia ur Nordisk Jul.