tisdag 18 december 2018

Vallstas tomtar skramlade till julmaten


Vallsta jultomtars listor pryddes av tomtar och troll av en okänd konstnär.
Med den tecknade tomten vädjar Vallsta jultomteförening om ett bidrag. I många år samlade tomteföreningen in pengar som delades ut till behövande strax före jul.

Vallsta jultomteförening startades cirka 1910, exakt startdatum är okänt. Den är en av cirka 25 föreningar som funnits i länet, sju har arkiv bevarade i Arkiv Gävleborg. Äldst är föreningen i Gävle. I Bollnäs kommun har det förutom i Vallsta funnits tomteföreningar i Freluga, Hanebo och Rengsjö.

Tomteföreningarna delade ofta ut kläder och skor till fattiga barn. I Vallsta var det vanligt att familjer fick en kupong som gav rätt att köpa ut varor för 5 kronor eller 10 kronor hos handlaren. 
Femman räckte 1940 till ett halvt kilo köttfärs, 1 bit falukorv, ett halvt kilo stångkorv, lite soppkök och en lök till familjen Olssons julbord, det vet vi eftersom kupongen finns bevarad i arkivet. 

I arkivet från Vallsta kan vi se att många familjer fick stöd av jultomtarna under 1930-talets krisår och under krigsåren på 1940-talet. Prästen i församlingen var en av dem som hade koll på vilka som behövde hjälp. 

Notis från 1940,  möjligen ur tidningen Ljusnan.
Tomteföreningens största inkomstkälla var de årliga julfesterna ett par veckor före julafton.  De drog alltid mycket folk. Där bjöds på musik, föredrag av prästen eller skolläraren och ofta en ”tablå”, en liten teaterföreställning. Besökarna kunde köpa kaffe, gotter, ljus och halmbockar.

Vallsta jultomteförenings protokoll från 1948. 
1948 hade välfärdsstaten börjat byggas upp, styrelsen konstaterade att behovet av tomteföreningen i inte längre var lika stort. Familjerna led inte längre samma nöd eftersom färre var arbetslösa och familjerna hade fått barnbidrag. För de äldre hade pensionerna blivit bättre. 

Verksamheten i Vallsta jultomteförening var i stort sett vilande från 1948 till 1970 när den formellt lades ner.  Lions Club fick de kronor som fanns kvar i kassan. 
Ulla Ejemar

fredag 14 december 2018

Flaggdag hyllar kvinnorna och rösträtten

Här är de - några av alla tusentals kvinnor i länet som kämpade för att få rösträtt. Just de här nio var dessutom nyckelpersoner i sina respektive rösträttsföreningar som ordförande, sekreterare och kassörer. Läs mer om dem i slutet av bloggen.  

Den 17 december 1918 fattade riksdagen beslutet som gav kvinnor i Sverige rösträtt. För att uppmärksamma hundraårsdagen har regeringen infört en tillfällig allmän flaggdag. Den första i sitt slag.

Kampen för allmän rösträtt pågick i många år. Ett steg mot demokrati togs 1907-09 när alla män fick rösträtt. Samma årtionde samlades de som var för kvinnors rösträtt i två riksorganisationer: Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt (FKPR) och Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt (LKPR).

Kvinnorna i Gävleborg var tidigt aktiva och bildade lokala FKPR som arrangerade möten och turnéer med populära rösträttstalare som Kata Dalström och Augusta Tonning. De delade ut flygblad, gav ut tidskrifter, skrev debattartiklar och ordnade namninsamlingar.

En hektisk turnéplan för rösträttstalaren Elin Pålman. Den 10-25 mars 1912 har hon 20 platser inbokade på 25 dagar med start i Gysinge och avslutning i Föne. Besöket i Arbrå fick tydligen ställas in.

FKPR fanns på 18 platser i länet 1913. Kvinnorna i fotokollaget representerar några av dem. Med början till vänster högst upp syns Anna Sahlström i Torsåkers FKPR, Alma Persson i Hudiksvalls FKPR, Gerda Modén och Karolina Själander i Gävle FKPR, Tekla Rehnström i Ljusdals FKPR, Stina Rodenstam i Hudiksvalls FKPR, Maria Qvist i Gävle FKPR, Alma Mickelsson i Färila FKPR och Anna Sundbom i Gävle FKPR. Bildkällor: Fotohistoriska, Gävle kommunarkiv, Rehnströms fotografiska, Helsingebilder och Länsmuseet Gävleborg.

Spåren av rösträttsföreningarna finns i följande arkiv bevarade hos oss: FKPR i Färila, FKPR i Gävle och Gävleborgs läns förbund av föreningen för kvinnans politiska rösträtt.

Camilla Larsson

Mer läsning om kvinnorna och rösträtten finns i tidigare inlägg. Klicka på länkarna:
En skog av vita standar
Vägen till rösträtt för kvinnor
Sånger om rösträtt
Att vara moderat och rösträttskvinna 1917