Vallstas tomtar skramlade till julmaten

Vallsta jultomtars listor pryddes av tomtar och troll av en okänd konstnär.

Med den tecknade tomten vädjar Vallsta jultomteförening om ett bidrag. I många år samlade tomteföreningen in pengar som delades ut till behövande strax före jul.

Vallsta jultomteförening startades cirka 1910, exakt startdatum är okänt. Den är en av cirka 25 föreningar som funnits i länet, sju har arkiv bevarade i Arkiv Gävleborg. Äldst är föreningen i Gävle. I Bollnäs kommun har det förutom i Vallsta funnits tomteföreningar i Freluga, Hanebo och Rengsjö.

Tomteföreningarna delade ofta ut kläder och skor till fattiga barn. I Vallsta var det vanligt att familjer fick en kupong som gav rätt att köpa ut varor för 5 kronor eller 10 kronor hos handlaren. 

Femman räckte 1940 till ett halvt kilo köttfärs, 1 bit falukorv, ett halvt kilo stångkorv, lite soppkök och en lök till familjen Olssons julbord, det vet vi eftersom kupongen finns bevarad i arkivet. 

I arkivet från Vallsta kan vi se att många familjer fick stöd av jultomtarna under 1930-talets krisår och under krigsåren på 1940-talet. Prästen i församlingen var en av dem som hade koll på vilka som behövde hjälp. 

Notis från 1940,  möjligen ur tidningen Ljusnan.

Tomteföreningens största inkomstkälla var de årliga julfesterna ett par veckor före julafton.  De drog alltid mycket folk. Där bjöds på musik, föredrag av prästen eller skolläraren och ofta en ”tablå”, en liten teaterföreställning. Besökarna kunde köpa kaffe, gotter, ljus och halmbockar.

Vallsta jultomteförenings protokoll från 1948. 

1948 hade välfärdsstaten börjat byggas upp, styrelsen konstaterade att behovet av tomteföreningen i inte längre var lika stort. Familjerna led inte längre samma nöd eftersom färre var arbetslösa och familjerna hade fått barnbidrag. För de äldre hade pensionerna blivit bättre. 

Verksamheten i Vallsta jultomteförening var i stort sett vilande från 1948 till 1970 när den formellt lades ner.  Lions Club fick de kronor som fanns kvar i kassan. 

Ulla Ejemar

Från Kongo till Vallsta

En dopceremoni vid en missionsstation i Kongo 1907-1908. August Jansson står med en bok i handen och Hanna Jansson sitter  en bit nedanför trädet med en mörk cape över axlarna. 

1927 flyttar två beresta personer till Vallsta utanför Arbrå: Hanna och August Jansson. Då har de precis gått i pension efter närmare 30 år på missionsuppdrag i Kongo.

Hanna Jansson, född Sandqvist (1866-1947) och August Jansson (1871-1944), båda ursprungligen från Uppsala län.

Den första svenska missionären åkte till Kongo 1881 och fem år senare tog Svenska Missionsförbundet över den engelska missionsstationen Mukimbungu i södra Kongo. August Jansson fick sitt första uppdrag där 1896 och Hanna Sandqvist år 1900. Under en vistelse i Sverige sommaren 1905 gifte sig Hanna och August.

Som mest fanns det sju svenska missionsstationer i södra Kongo. Hanna och August hade under åren flera olika arbetsuppgifter. Hanna undervisade i såväl söndagsskola som ute i byskolor och i kvinnogrupper. Hon hade också hand om sjukvård.

Hanna Jansson utanför kyrkan i Mukimbungu tillsammans med barn från byarna som deltog i södagsskoleundervisningen 1907.

Hanna Jansson med kvinnor och barn i en av kvinnorgrupperna som hon undervisade. Att även kvinnor skulle få skolundervisning var något nytt som mötte visst motstånd i byarna. Missionärerna var därför extra glada när grupper som den här var igång.  

I en anteckningsbok har Hanna med vacker handstil skrivit ner ord, fraser och invecklade grammatikregler på Kifioti, språket Kikongo som talas i Kongo-Kinshasa. Där finns ord som longa som betyder lära, undervisa, lala - sova, lizulu - himmel och tanga - läsa, räkna.

Hanna Sandqvists lilla svarta vaxduksbok med ord och grammatik. På försättsbladet står det skrivet 1899, Kifioti och Hanna Sandqvist. Den första översättningen av hela bibeln till Kikongo blev Karl Edvar Laman, svensk missionär från Dalarna, klar med år 1905. I August Janssons arkiv finns ett fint exemplar av den bibeln bevarad.  

Många föreningar gjorde insamlingar till Kongomissionen. Här är det syföreningen i Mårdäng, norr om Gävle, som syr för Kongo omkring år 1900. 

Hanna och August Janssons engagemang tog inte slut med att de slog sig ner i Vallsta. De deltog i missionsförsamlingens arbete på orten, och August blev känd när han reste runt i Sverige med Missionsförbundets etnografiska vandringsmuseum och höll visningar och föredrag om Kongo, både i församlingar och för skolbarn.

Conrad Brolin var August Janssons chaufför under de långa turnéerna genom Sverige med utställningen på 30-talet. 

Camilla Larsson

Läs om fler missionärer i våra arkiv i äldre bloggar:
Kerstin Larsson i Liberia
Fredrik och Lisa Karlström i Kina