onsdag 30 december 2015

Ett spår av Joe Hill

Joel Emanuel Hägglund som ung.
2015 är året som uppmärksammat hundraårsminnet av Joe Hills död.
19 november 1915 avrättades han i Salt Lake City, dömd för ett mord som många tror att han aldrig begick.  Joel Hägglund, som han hette som Gävlepojk, har gått till historien som fackföreningsaktivist, diktare och sångare.
I Gävle finns Joe Hill-gården, vi vet vilka skolor han gick i och en hel del om hans föräldrar och syskon. Källorna om den unge Joe Hill själv är få, däremot har hans syster Ellen berättat en del i intervjuer.

Joe Hill föddes 1879 och växte upp i ett Gävle präglat av nya idéer som bröt mot det gamla: Arbetarrörelsens framväxt och den frikyrkliga väckelsen. Enligt systern Ellen förekom det ändå aldrig diskussioner om politik i hemmet, Joe Hills engagemang ska ha väckts först av erfarenheterna i Amerika. Främmande för facket var han dock inte under tiden i Gävle visar det sig.
J Hägglund står som  tredje namn uppifrån i matrikeln från  Metallindustriarbetareförbundet avd 2 Gävle. Klicka på bilden för större storlek!
I Arkiv Gävleborg finns matrikeln för Jern- och metallarbetareförbundet avdelning 2. Där har Joel Hägglund också en rad. 13 april 1899 skriver han in sig i fackföreningen men redan 1 juli samma år blir han utesluten på grund av bristande betalning, ett vanligt skäl.
Joel Hägglund står som ”filare”.  Av fackföreningens protokoll framgår att man våren 1899 var aktiv med att agitera och värva medlemmar på bland annat Skoglund och Olsson och Gävle Verkstäder. Om Joel Hägglund då jobbade på något av de företagen vet vi däremot inte.  

Via muntliga källor vet vi att han hade många tillfälliga jobb innan han emigrerade. Han ska ha varit eldare, jobbat i repslageri, i hamnen och på lådfabrik. Filare fanns oftast i mekaniska verkstäder. De ”filade till”, finjusterade, delar till exempelvis maskiner eftersom man inte hade tekniken att tillverka delarna med precision direkt.
Ulla Ejemar 

måndag 7 december 2015

Grytan som kokat i 125 år

Grytan kokar. Året är 1909 och platsen Stockholm. Bild från Frälsningsarméns hemsida.
”Håll grytan kokande” manar Frälsningsarmén inför varje jul. I dag kan en som vill ge en slant swisha en slant till ett konto, men länge var det reda pengar som skulle läggas i gjutjärnsgrytorna. På vakt vid grytorna stod dessutom en uniformerad frälsningssoldat.
Idén föddes redan 1891 i San Francisco. Frälsningskapten Joseph McFee ska ha oroat sig över hur han skulle kunna samla in tillräckligt med pengar för att kunna hjälpa alla fattiga familjer inför julen och kom ihåg att man i Liverpool samlat in pengar i just en gryta vid något tillfälle.
Grytan blev en succé och spred sig över världen. 1907 ställdes den första grytan fram i Sverige och bara något år senare kokade grytorna runt om i landet.
Hudiksvallskåren syförening förde kassabok över grytinsamlingen i början på seklet. 
I Hudiksvall var man igång senast 1911. Frälsningsarméns syförening för i alla fall kassabok från 1911 över grytinsamlingen, den finns bevarad i Arkiv Gävleborg. Det året lyckades man få in 163 kronor och 33 öre, insamlingen pågick bara i tre dagar före julafton.
Pengarna gick till matkorgar som delades ut till fattiga hushåll. Det hände att man också gav andra bidrag, 1912 får en ”fattig kvinna” en krona, ”en sjuk” får 4 kronor till en tågbiljett och 10 kronor delas ut till ”Wimans begravning”.
1913 fick man in 254 kronor. Det räckte till 45 julkorgar, 40 med mat för fem personer och ytterligare fem med mat för åtta personer till stora familjer.

Ulla Ejemar

fredag 4 december 2015

714 000 kronor till finska barn

Under andra världskriget skickade många finska föräldrar sina barn till Sverige så att de skulle slippa undan de hemska tiderna i Finland. Det var många som ville hjälpa dem som kom och i hela Sverige ordnade Röda korset en vecka, 6-14 maj 1944. De samlade in 35 000 kronor i Gävleborgs län. 

Hemvärnet hjälpte till att sätta upp affischer överallt. I Gävle invigdes Röda korsveckan den 6 maj med att Helsinge regementes musikkår paraderade igenom staden och samma dag så började också ett lotteri med närmare 3 000 lotter och alla blev slutsålda på tre dagar. Senare på kvällen så anordnades en ”vårbal för stadens ungdom” i stadshusets festvåning och det var många som kom. På söndagskvällen höll Märta Badh tal om Röda korset. 

Måndagen den 8 maj var det medlemsvärvningens dag och varje medlem från Röda korset uppmanades att skaffa minst en ny medlem. Det gjorde att nästan 300 nya medlemmar gick med. Onsdagen och torsdagen ägnades åt att gå till fabrikerna som fanns i Gävle och fråga de som jobbade om de ville ge bidrag till insamlingen. Den 14 maj, veckans sista dag, hölls en Röda korshögtid i Staffans kyrka. Det hölls tal och kyrkokören sjöng.
 
Dokumentet visar hur mycket varje ort samlade in till de finska barnen .
Sammanlagt samlade Gävle Röda korskrets in 6 200 kronor. Det motsvarar ungefär varor och tjänster för 126 000 kronor år 2015. I hela Gävleborgs län samlades 35 000 kronor in. Det är ungefär 714 000 kronor i dagens penningvärde. År 2015 gjordes en insamling för Världens barn och i hela Gävleborg fick man ihop 251 000 kronor på två veckor.

Salomon Jonsevall Praoelev
Källor:Gävle röda korskrets Års -och revisionsberättelser 1908-1979, Alfta röda korskrets Inkomna och utgående handlingar 1940-1961 och http://www.historia.se/Jamforelsepris.htm




onsdag 2 december 2015

En brottslig notis från 1906

Bild från vräkningarna i Mackmyra 1906.
2 december 1766 antogs den svenska tryckfrihetsförordningen, den första i sitt slag i världen.  Det är bakgrunden till att just den här dagen uppmärksammas som tryckfrihetens dag. 
Vad som helst kan man inte påstå ostraffat och var gränsen går har skiftat genom tiderna. 1906 gick gränsen vid att kalla poliser för ”strejkbrytarpoliser” och påstå att de misshandlat en man.

11 augusti 1906 haffade polisen grovarbetaren Carl Boström från Sofiedal i Valbo. Arbetarbladet påstod i sin notis att ”strejkbrytarpolisen” släpat honom till finkan och att han var sönderslagen när han släpptes ut nästa morgon.
Poliserna nämndes inte vid namn i tidningen. Men några dagar senare väckte polismännen Lindh, Borg och Nyberg själva tryckfrihetsåtal mot Arbetarbladets utgivare, redaktör Emil Rosén.  De krävde skadestånd. Under rättegången krävde deras ombud att Rosén skulle dömas till fängelse.
Emil Rosén, redaktör på Arbetarbladet.
Samtidigt som tryckfrihetsmålet pågick anmälde Boström polisen för misshandeln och blev själv anmäld för samma sak. Boström drog till slut tillbaka sin anmälan mot polisen, enligt uppgift efter att ha hotats av polisen.
Åtalet mot tidningen slutade med att Rosén dömdes enligt tredje paragrafen i tryckfrihetsförordningen för ”smädligt uttryck om rikets ämbets- och tjänstemän i och för ämbetet”. Han skulle betala böter och rättegångskostnader om 2 085 kronor. Kvitton som finns sparade i arkivet från Pappers avdelning 32 Mackmyra visar att Rosén inte behövde punga ut med hela summan själv, Gävle arbetarkommun hjälpte till.
Kvittot som visar att Gävle arbetarkommun hjälpte Emil Rosén med rättegångskostnaderna.
Notisen i tidningen var bara en liten skärva i en stor konflikt som utspelade sig under flera månader 1906: Den om arbetarnas rätt att organisera sig fackligt på sulfitfabriken i Mackmyra.

Enligt Arbetarbladet bottnade både misshandeln av Boström och åtalet mot tidningen i hämndbegär. Boström ska ha retat upp bolaget genom att knalla in på kontoret och begära att få ut innestående lön. Och Arbetarbladet hade skrivit många kritiska artiklar om hur organiserade arbetare avskedades och med polishjälp vräktes från sina hem, bolaget ägde ju även bostäderna.  
Striden slutade med att arbetarna fick rätt att organisera sig och många återanställdes.

Ulla Ejemar







tisdag 24 november 2015

Människan är människa!

Till årsmötet med Sandvikens Gammeldansförening. En utesluten medlem vädjar om att bli tagen till nåder. Klicka här för att läsa skrivelsen i sin helhet!
Tänk dig att du tar med hustrun på gammeldans. Till en början är allt frid och fröjd. Ni dansar och har det trevligt. Men så framåt småtimmarna dyker det upp en typ som börjar mucka gräl. Du blir förstås irriterad men lyckas behålla fattningen. När du och din hustru sedan är på väg hem springer ni på samma galning igen, i trängseln vid garderoben. Fast den här gången klipper han till dig - helt oprovocerat! Skulle inte du då slå tillbaks?

Det kunde gå hett till på Sandvikens Gammeldansförenings tillställningar. Scenariot ovan bygger på en verklig händelse. Åtminstone är det en version av händelsen. Styrelsen hade beslutat utesluta mannen och hans hustru på grund av hur han betedde sig den aktuella kvällen. Det är därför som han i en skrivelse vädjar till årsmötet om att återfå sitt medlemskap. Makarna har nyligen gått med i föreningen och har hittills haft ett "kolossalt nöje av danstillställningarna". Det skulle uppstå "en obeskrivlig saknad" om de blev uteslutna. Framför allt appellerar mannen nu till årsmötesdeltagarnas empati. Hur skulle de reagera i samma situation? Man är ju trots allt bara människa.

Tyvärr verkar protokollet från årsmötet inte finnas kvar. Vi vet alltså inte hur långt mannens vädjanden räckte. Vad vi däremot vet är att han inte var ensam om att skämma ut sig den där kvällen. Enligt årsberättelsen uteslöts nämligen inte mindre än fyra personer ur föreningen just på grund av sitt dåliga uppförande på gammeldansfesten den 23 oktober 1943.
Jörgen Björk

Utdrag ur årsberättelsen för 1943: "Ur föreningen har sorgligt nog under det gångna året på grund av olämpligt uppförande på fästen den 23-10 styrelsen beslutat utesluta 4 st. medlemmar."

torsdag 5 november 2015

Vad baksidan kan berätta

1965 kunde tv-köpare lockas med en sådan här annons.
Hur hamnade en annons från Kvickly i arkivet?
Annonsen finns på baksidan av ett tidningsklipp.  Klippet handlar om en match mellan Brynäs och AIK och återfinns i Brynäs IF:s arkiv, men baksidan med annonsen för tv-apparaten saknar inte heller intresse.  Den är från januari 1965 och införd i Dagens Nyheter, matchen spelades i Stockholm. 

Tv-apparaten var centrum i varje vardagsrum och Hylands Hörna på lördagskvällen var veckans stora nöjeshändelse. Hyland flyttade 1962 över sitt program från radion till tv och succén var given.  ”Gubben i lådan” var ett populärt inslag. Gubben var skådespelaren Carl-Gustaf Lindstedt. Ville man mot förmodan inte se Hyland och ”Gubben i lådan” kunde man inte bara byta kanal, först 1969 fick Sverige två tv-kanaler.

Populära Hylands Hörna som skulle locka fler att investera i en tv-apparat.
Bilden lånad från Öppet arkiv/Sveriges Television
Apparaten då? Varumärkena Luma och Luminor såldes i kooperationens butiker. Den utannonserade tv:n kostade 1 165 kronor. Billigt kan tyckas, men omvandlat till dagens penningvärde motsvarar det 11 427 kronor. Ganska dyrt alltså.
Ännu dyrare framstår den om man jämför med hur mycket en industriarbetare måste jobba för att få ihop summan.  En metallarbetare i Gävleborgs län tjänade 1965 cirka 10 kronor per timme. Priset på tv:n motsvarade alltså minst hundra timmars arbete.

Kvickly var en kortlivad varuhuskedja inom kooperationen. Några av Kvickly-varuhusen skyltades snart om till det mer kända Domus. 

I annonsen lockade Kvickly med att tv:n kan inhandlas med låneköp, ett annat ord för att köpa på avbetalning.  När kooperationen grundades i början på 1900-talet var det en princip att alla köp skulle ske kontant, det skulle garantera att inte löntagarna blev skuldsatta och beroende av en enda handlares välvilja för att få mat för dagen. Men 1965 hade man övergivit den principen - många hade inte råd att inhandla en tv eller andra kapitalvaror kontant.
Ulla Ejemar


måndag 26 oktober 2015

En kvinna bättre än ingen?

Protokollet där föreningen lanserar Berta Jonsson som sin kandidat.
Våren 1944 valde Bollnäs mejeriförening ny styrelse. Alla män.
Kvinnorna på Bergs konditori noterade att de fick mjölka korna och sköta ladugården men inte hade något inflytande över det bondeägda mejeriet. Kvinnorna som möttes tillhörde Bollnäsavdelningen av Svenska landsbygdens kvinnoförbund,  i dag heter de Centerkvinnorna.

I protokollet från 11 april 1944 har de noterat att de diskuterade frågan på mötet. De beslutade att anhålla om att få med en kvinna i mejeriets styrelse.  ”Detta med tanke på det stora arbete som åligger de flesta av lantbrukarhustrurna i ladugården” skriver de i protokollet.  Berta Jonsson från Freluga var deras kandidat.
Hur det gick i mejerifrågan framgår inte, men protokollsböckerna är omsorgsfullt förda och berättar om möten, föredrag och kaffepauser från starten 1933 och framåt. 

1943 kom frågan om fårklippning upp.  Uppenbarligen var också den ett kvinnogöra. En elektrisk fårsax skulle underlätta klippningen men den var dyr. Beslutet blev att de skulle dela på saxen. Tolv kvinnor och tre män köpte andelar för 10 kronor och 90 öre.

Fårsaxen kostade 184 kronor och 50 öre med stickkontakt. Fakturan och listan över andelsägare finns bevarade i arkivet, du kan se dem här intill. 
Ulla Ejemar
Femton gårdar delade på fårsaxen, varje andel kostade 10.90.

Fakturan från Bröderna Anderssons järnhandel i Bollnäs. 

torsdag 22 oktober 2015

Det kom ett telegram

Förra seklet, före e-postens och sms:ens tid, var det vanligt att skicka telegram med meddelanden och kortfattad information. Ett standardtelegram från Kungliga Telegrafverket kunde se ut så här.

Kort och koncist meddelande från Pehrsson i Stockholm till Tideman i Gävle 1918. 

Såväl företag och myndigheter som privatpersoner använde tjänsten. Med telegrafi kunde telegrammen skickas snabbt och över stora avstånd. På så vis blev tjänsten mer användbar än att skicka kort och brev med posten. En variant, lyxtelegram, skickades med hälsningar och gratulationer till högtidliga tillfällen och finns kvar idag, numer som en privat tjänst.  

En hälsning från Bollnäs till Baptistförsamlingen i Torsåker 1927.

Många av telegrammen i våra arkiv är färgglatt illustrerade och utsmyckade. Några är humoristiska och andra vackra som konstverk. 

Gratulationer till 25-årsjubilerande Bollnäs Arbetarekommun 1929.

En hälsning från Insjön till Ockelbo Missionsförsamling 1961.

Vanligtvis är telegrammen daterade och de korta meddelandena ger oss en ögonblicksbild från olika situationer. Som det här, ett telegram skickat kl 9 söndagen den 11 juli 1869 som rymmer stor dramatik.

"Först nu hafva sansade underrättelser ingått från Gefle: större delen af staden norr om Gefle-ån har nedbrunnit i alla riktningar. Kyrkan står kvar oskadad. Rådhuset ännu brinnande. Elden till hufvudsaklig del dämpad. Jernvägsstationen räddad. Tusentals menniskor husvilla." Sjökapten Nils Gustaf Emil Fogelqvists arkiv.
Camilla Larsson

onsdag 14 oktober 2015

Självutnämnda fotbollsexperter

Allsvenskt kval på Strömvallen hösten 1965. Bertil "Bomben" Carlbaum leder hejaklacken.
I samband med de stora matcherna brukar de dyka upp. De självutnämnda fotbollsexperterna som från läktaren eller framför tv:n vet precis hur man lägger upp en vinnande taktik. Hösten 1965 kvalade Gefle IF för en plats i allsvenskan. Det gick i ärlighetens namn inget vidare. Mot det västgötska sensationslaget Grimsås blev det förlust hemma på Strömvallen med 0-1. Inte gick det bättre i andra omgången då man åkte till Göteborg och fick stryk av GAIS med 1-3. Hoppet levde ändå inför den sista matchen i kvalserien. För motståndet svarade IK Brage från Borlänge. En vinst skulle kanske räcka till en andra plats och allsvenskt spel. Självfallet fanns det hjälpsamma Gefle-supportrar som kunde bidra med tips inför den avgörande drabbningen.

Tips till GIF-ledningen från signaturen "Gefle-vän". Klicka för större bild!
Ett brev till GIF-ledningen från signaturen "Gefle-vän" andas optimism. Utsikterna är goda menar brevskrivaren och betygar att Gefle-spelarna är bättre än man kan tro (vad det nu innebär). Brage påstås vara ett typiskt medgångslag. Hemligheten är att få dem ur balans genom "ett fränt samt mycket hårt spel".

Supporter med synpunkter på laguttagningen. Klicka för större bild!
Enligt en annan "expert" är det överrumplingstaktik som gäller. Varför inte skjuta mot mål direkt på avspark? Mer överrumplande än så kan det knappast bli. Eftersom "alla slags bollspel fordra snabbhet" bör lagledningen tänka igenom startelvan. Veteraner som den 35-årige VM-silvermedaljören Sigge Parling borde lämna plats för yngre förmågor. Det är tydligen inte alla som imponeras av gamla meriter.

Matchen slutade 1-1. Det blev inget allsvenskt spel för Gefle den gången. Om tipsen från supportrarna hade något effekt är förstås svårt att veta. Vi kan åtminstone konstatera att Sigge Parling fick spela hela matchen. Breven finns bevarade i Gefle IF:s arkiv som är en verklig guldgruva för den idrottshistoriskt intresserade.
Jörgen Björk   

tisdag 29 september 2015

Fransar och paljetter i arkivet

Dekoren kan vara rik på regalierna.
Vad är det där?  De färgglada ”löskragarna” med guldfransar och paljetter i väcker alltid samma nyfikenhet hos våra besökare.
Svaret: Det är regalier använda inom nykterhetsrörelsen IOGT. I Arkiv Gävleborg finns regalier från ett 40-tal föreningar i länet. Regalierna kan vara vita, blå, lila eller röda och försedda med olika symboler. Färgen visar vilken grad eller roll medlemmen hade i logen.

Nykterheten var förstås viktigast, men på mötena höll man inom IOGT särskilt i början hårt på ceremonier och ritualer och där spelade regalierna en roll. Den röda färgen bars av "tjänstemannen" som ledde mötena. Uppdraget cirkulerade bland medlemmarna för att så många som möjligt skulle lära sig mötesteknik och att tala inför gruppen. 

Första IOGT-logen i Sverige bildades i Klippan 1879 på initiativ av Bjuråkersfödde Olof Bergström som importerade rörelsen med sitt krav på absolut nykterhet från USA. Rörelsen växte snabbt, inom något år fanns loger runt om i Sverige. 
Medlemmar i IOGT-logen Mjölner 291 i Alfta med regalier.
I Alfta bildade tolv bybor redan 1882 IOGT-logen Mjölner 291. Bilden här ovan med männen iförda sina regalier kommer just därifrån. Logen hade en omfattande verksamhet med studiecirklar i skönlitteratur och kommunalkunskap, musikförening, sjuk- och begravningskassa, bibliotek och mycket mer. Den var också med om att under några år driva en konsumtionsförening i Näsbyn. Att den hade ett eget ordenshus var en självklarhet.

Förkortningen IOGT står för Independent Order of Good Templars och senare International Order of Good Templars. IOGT var från starten uppbyggd just som en orden. Andra nykterhetsorganisationer som Nationalgodtemplarorden och Templarorden var organiserade på liknande sätt.

Betoningen på ritualer och ceremonier tonades med åren ner. 1970 gick IOGT och NTO samman och då övergav man ordensformen. I dag är IOGT-NTO en ”vanlig” förening
Ulla Ejemar

Blått är andra gradens färg.
Tro, hopp och kärlek är symboler för IOGT-rörelsen.

torsdag 17 september 2015

Bo som på landet fast mitt i stan!

Småhusutställningen X 72 inspirerades av gröna vågen.
På 1970-talet valde många unga barnfamiljer att lämna stan och flytta ut på landet. Trenden, som kom att kallas gröna vågen, satte också sin prägel på bostadsbyggandet vid den här tiden. I samband med en småhusutställning i Sätra 1972 ville länsbostadsnämnden och Gävle kommun tillsammans med 13 byggföretag visa att det var möjligt att bygga trivsamma villaområden snabbt och billigt. Att utställningen hade influerats av gröna vågen råder det ingen tvekan om. Den övergripande tanken från arrangörernas sida var att bidra till en "social utjämning beträffande boendet med markkontakt". Alla skulle ha möjlighet att bo i hus med tillgång till egen täppa. Man tänkte sig att snöskottning, barnpassning, och andra praktiska göromål skulle skötas av en bygemenskap. Det skulle vara precis som på landet - fast mitt i ett nybyggt miljonprogramsområde. Mer om arrangörernas avsikter med utställningen kan du läsa här. 

Kv. Spillkråkan var Fahlstedts bidrag till småhusutställningen i Sätra 1972.
Bland de inbjudna byggföretagen fanns AB Ansgarius Fahlstedts Byggnadsfirma som hade stor erfarenhet av liknande småhusprojekt. Sedan 1950-talet hade firman uppfört ett tjugotal radhus- och villaområden i Gävle med omgivningar. Men den här gången var det verkligen snäva tidsramar. I februari 1972 startade arbetet. Den 29 juni var det invigning och då skulle Fahlstedts ha en handfull enplansvillor färdiga att visa upp i kvarteret Spillkråkan vid Klasbärsvägen. I dag utgör de gamla utställningshusen ett av åtskilliga småhusområden i stadsdelen Sätra som ju för övrigt fyller 50 i år. 
Jörgen Björk

fredag 4 september 2015

Regnskydd i evenemangsbranschen

Försäkringsbrevet som garanterar ersättning vid regn.
Att arrangera tävlingar och evenemang utomhus är alltid ett äventyr. Ska det regna så att folk sviker?
Tur då att det finns regnförsäkring! I arkiven finns flera exempel på just regnförsäkringar.

Hudiksvalls kanotklubb köpte en regnförsäkring för 32 kronor när den arrangerade en kanottävling 22 augusti 1937. Då kunde klubben få ut som mest 200 kronor i ersättning om regn skulle ruinera arrangemanget. Redan vid en regnmängd på 1 mm skulle försäkringen falla ut, förutsatt att dropparna kom mellan 11.00 och 13.00. Försäkringsbolaget hade ett ombud på plats redo att mäta regnmängden. 

Hur det blev med vädret den där dagen i Hudiksvall berättar inte källorna. Däremot verkar det ha blivit uppehåll i Ockelbo 11-12 augusti 1945.

Ockelbo IF ordnade fest på idrottsplatsen med dragplåster som Cotton Swingers från Sandviken och Lennarts Svingkvintett. Redovisningen visar att arrangemanget gav ett tillskott i klubbkassan på 66 kronor och 85 öre. Och då hade de ändå betalat 72 kronor i regnförsäkring. 
Ulla Ejemar
Klicka på bilden för att läsa redovisningen!

torsdag 27 augusti 2015

Om ett världsrekordlopp

Klicka här för att läsa brevet  i sin helhet som PDF!
När amerikanen Abel Kiviat slog världsrekordet på 1500 meter vid en tävling i Brooklyn våren 1912 satt en ung svensk idrottsentusiast på läktaren.  Några dagar senare återger han det spektakulära loppet i en ögonblicksbild när han skriver ett brev hem till Sverige.

Olympiasegraren från London M. Sheppard fick här bita i gräset för en liten gynnare, A. Kiviat. Det var den mest glänsande löpning jag sett. Jag har sett tysken Braun, Wide och Björn löpa på rekordtid, men detta var något enastående. På 1500 startade en svensk från Boston, Hedlund. Han tog redan från starten ledningen och löpte första kvartmilen på 59 3/5 sek! De övriga lågo cirka 5 meter efter. Så gick Beily fram, Hedlund fick mjälthugg och utgick. Beily passerades snart av Kiviat, Sheppard låg ett stycke efter; han gjorde en spurt för att gå upp Kiviat och lyckades nästan, då Kiviat ökade farten och Sheppard föll tillbaka. Man kan göra sig en föreställning om det väsen som hölls då av 10000 amerikanare! Tiden blev världsrekord 3 m 59 sek!


Bankdirektör Alexander Hammar var ordförande i Gefle IF 1909 - 1914.
Brevskrivaren hette Edvard Larsén. Vi vet egentligen inte särskilt mycket om honom. Han föddes i Hedesunda 1892. Fadern var skräddarmästare. Som junior tävlade Larsén för Gefle IF i löpning – inte helt utan framgång av bevarade resultatlistor att döma. Den 8 mars 1912 klev han ombord på ett fartyg i Göteborg för vidare färd mot New York. Hur länge han stannade i Amerika vet vi inte. Tydligen återvände han så småningom till Sverige och avled i Malmö 1937. Brevet är adresserat till Gefle IF:s ordförande herr Hammar. Det är bara någon månad kvar till OS i Stockholm så Larséns rapportering från den stjärnspäckade tävlingen är förstås högintressant. 
Jörgen Björk



fredag 21 augusti 2015

Hundra år av bio på Gotan i Ockelbo

Gotan och Riobiografen dokumenterad av Folkrörelsearkivet 1986. "7 tappra män" med James Stewart gick på Rio den 27 mars 1966 enligt biografens liggare.
1915 fick Ockelbo sin första stationära biograf då IOGT logen 685 Ockelbo Framtid startade Biografen Amor, ett namn bion behöll i flera decennier. Rio är det namn som biografen fortfarande har och den är ännu i nykterhetsrörelsens ägo.
I Ockelbo Framtids byggnadsförenings arkiv finns mycket att hämta om biografen ända fram till 1990-talet. Liggare över filmer finns för vissa år, i kassaböckerna ser man inkomster och utgifter och inventarieböckerna kan man följa den tekniska utvecklingen i "apparatrummet" på Gotan. Pianot var viktigt innan ljudfilmen kom, men sedan måste man komplettera med högtalare till ljudfilmsapparaten.
Lisa Engström
Kassatablå ur byggnadsföreningens protokoll 1921. Musiken till filmerna var en kostnad då.
Ur inventarieförteckningen 1939. Nu finns ljudfilmsapparat och antalet biostolar är 201.
Noggrant bokförförda filmer från 1960- 70- och 80-talet. Här 1985 då Karate Kid, Conan Förgöraren och Hajen kom till Gotan.

tisdag 4 augusti 2015

På utflykt med Afrodite

Besättningen på Afrodite njuter av smörgåsbord på väg
till tävling i Söderhamn. Bild ur Gävle segelsällskaps årsbok 1906.
Gävle segelsällskap firar 135-årsjubileum i år. Föreningen som är landets nästa äldsta segelsällskap bildades 1880. Det var mitt i smällkalla vintern, 27 februari, som ett tiotal herrar samlade i en klubblokal i Stadshuset bestämde sig för att starta sällskapet. 

I Stockholm fanns redan ett segelsällskap och Gävle som var en framstående sjöfartsstad ville inte vara sämre. Det är kanske inte förvånande att skeppsbyggmästaren O A Brodin valdes till GSS första ordförande. Titlarna avslöjar att det var stadens bättre bemedlade som anslöt sig.  Det var många grosshandlare, doktorer, köpmän, direktörer och konsuler i medlemsregistret. Redan vid första mötet bestämde man sig för att försöka få fram pengar så att man kunde bygga ”lämpliga båtar” för sällskapets räkning.

Något klubbhus hade man inte i början. 1900 fick man låna en bod i kolerasjukhuset på Kullerharen.  Det gick utmärkt till 1904, då man hastigt fick utrymma boden när en smittkoppsepidemi bröt ut och Kullerharen behövdes för mer angelägna ändamål.
Året därpå väckte juveleraren David Wahlberg idén om att bygga ett klubbhus på Huseliiharen. Sedan gick det snabbt. Medlemmarna samlade ihop pengar och gåvor till huset som stod klart 1906 och som fortfarande är segelsällskapets hem.

Föreningen vårdar sig om sin historia och har ett omfattande arkiv i Arkiv Gävleborg, där ingår flera jubileumsskrifter. I en av dem kan vi läsa om utflykten med Afrodite till Söderhamn sommaren 1906. 3 augusti gav man sig av, besättningen bestod av ”Ivar-bryggare”, ”Goldstein” och ”Näfver” med flera.  
Afrodite i aktion. Bild ur Gefle segelsällskaps årsskrift 1901.
Vädret var sådär: ömsom stilla, ömsom vind och regn, vilket inte hindrade att man dukade fram smörgåsbord i salongen.
”Det vore synd att säga att vi sleto ont” konstaterar ”Breakfast” som skrivit rapporten från färden.
”Sedan biffstekar, kotletter och jordgubbar vederbörligen inmundigats, njöto vi vårt kaffe och en snugga, dragande oss på däck.” Det enda som störde friden för herrarna var disken som de inte kom undan.
Väl framme i Segelvik fick de kolla in Söderhamnarnas ”nya präktiga klubbhus, skänkt av disp. Granström”.  Dagen därpå var det tävling mellan båtar från Söderhamn och Gävle. Afrodite kunde vända hemåt med en silverpokal.
Ulla Ejemar

Afrodites igenkänningsflagga syns längst upp till höger. Klicka på bilden så blir den större!
Fartygsregister från 1906. Klicka för större bild!

tisdag 28 juli 2015

Flax – en segelbåt med stil

Varje båt i sällskapet registrerades noggrant.
Visst är det vackert? Certifikatet som Hudiksvalls segelsällskap utfärdade för segelbåten Flax 1907. Det tryckta certifikatet är omsorgsfullt utformat och ifyllt med en oklanderlig handstil, men så var det också Flax ägare själv som höll i pennan. Flax ägdes nämligen av banktjänstemannen E Johansson som också var kassör i Hudiksvalls segelsällskap.

Segelsällskapet har vårdat sig om sin historia. Arkivet spänner från 1886 till nutid och finns bevarat i Arkiv Gävleborg. I arkivet finns bland annat tävlingshandlingar. Av dem kan vi läsa ut att Flax kämpade på rätt länge.  

På 20-talet ägdes hon av A Karlsson och var då en av 20-talet båtar registrerade i sällskapet. Karlsson och Flax seglade hem vinsten i ”Guldsmed Lundins vandringspris” tre gånger. Först 1922, därefter 1923 och 1925. Tävlingsbanan gick via Enbärsskär, Aftonvardsskär, Olmsundet och åter till Enbärsskär. Tredje vinsten innebar att Flax bärgade pokalen för gott. Samma år vann hon dessutom pris i ”Vikingahornet” och året därpå ”Joh Lundholms vandringspris”.

Sista gången hon återfinns i handlingarna är 1928. Den 15 juli det året deltog Flax i klassen ”Omoderna fartyg” i en seglats Agön runt. Flax med seglaren Sven Persson fick pris för ”strapatsfull segling”, en motivering som uppfanns för dagen för den är antecknad för hand i en i övrigt maskinskriven prislista. Vad som hände kan vi bara fantisera om.
Ulla Ejemar 

onsdag 22 juli 2015

Ett stycke hamnhistoria

Stuveriets gamla byggnad. Ett dussin  hamnarbetare sitter på bänkar och några står framför cykelstallet.
Snart försvinner ännu en del av Gävles hamnhistoria. Stuvericentralen ska rivas när bostadsområdet Gävle strand växer.

Det var här stuveriarbetarna samlades för ”utropet” då de fick veta vilken båt de skulle lasta eller lossa, det var här de hade sina matraster och tvättade av sig efter dagens jobb.

Men hur många minns den gamla stuvericentralen? Här intill finns bilden på det ”väntrum” som byggdes i Nyhamn på 20-talet när det fortfarande var full trafik i Inre hamnen. Utomhus fanns utedass och plats för cyklarna.

Efter kriget kom en ny arbetarskyddslag med krav på bättre arbetsmiljö.1951 byggdes huset på bilden ovan därför om och till med bland annat toaletter och tvättrum. Redan i början på 60-talet var utrymmena för små, det gamla huset revs medan tillbyggnaden från 50-talet fick vara kvar.

I personaltidningen ”Stuverinytt” varnade chefen Axel Schött för att ”obekväma tider stundar” när gamla huset skulle rivas. Hamnarbetarna fick hålla tillgodo med torrdass på gården ett tag igen och Schött påminde om att alla inte hade bästa standarden där hemma heller:

”avstå från dusch eller tvättning, om Du har den möjligheten att göra detta hemma i stället.  Jag menar, att när många slutar samtidigt, då skall vi först och främst låta dem, som inte har tillgång till badrum hemma, få använda tvättrummet”

Förhållandena blev desto bättre när det nya huset stod klart 15 januari 1966. Finsk bastu och moderna tvättmaskiner hörde till det nya.

Huvudkontoret flyttade också in. Den delen måste repareras redan efter ett år, anledningen var en påhälsning av en ”dynamitard”. Kassaskåpet klarade smällen, men det blev mindre brandskador i övervåningen, enligt styrelseprotokollet.

Arkivet från Gävle stuveri AB finns hos Arkiv Gävleborg. Det är ett omfattande material som sträcker sig från starten 1911 till bolagets sista år 2009, då det blev en del av Gävle hamn. Bakom stuveribolaget stod de stora bolagen som använde hamnen: Sandvikens järnverk, Korsnäs Sågverk, Stora Kopparberg samt flera handelsbolag och grosshandlare i Gävle.
Ulla Ejemar
Ännu en bild ur arkivet från Gävle Stuveri AB.
Inre hamnen som den såg ut i början av 1900-talet när stuveribolaget bildades. 

I bakgrunden syns Brynäs, den lilla båten är en av stuveriets bogserbåtar, troligen Alert.
Bilden kan vara från 1920- eller 1930-talen, men inget årtal är angivet.




onsdag 15 juli 2015

O-ringen i Hälsingland 1981

6052 ekipage med ca 18 000 människor bodde på campingen på Moheds flygfält under O-ringen 1981. Väntan på incheckning var 3 timmar som mest.
Ett myller av människor, bilar och inte minst husvagnar när Moheds flygfält var centralförläggning för O-ringen 1981. I Hälsinglands orienteringsförbund finns tävlingen mycket fint dokumenterad med alla organisationskommittéernas protokoll och redogörelser, resultat, pressklipp, bilder och trycksaker.

Mohed har stått värd för världens största orienteringstävling två gånger sedan dess, men inte varit nära de drygt 20 000 deltagare som var med 1981. (Toppnoteringen hittills är Falun 1985 med 25 000 deltagare). Barnpassning, kiosker, disko i flyghangaren, matservering, dusch- och toalett, sjukvård, bussar till etapperna, cykeluthyrning, gudstjänster. Vilket jobb orienteringsförbundet och de lokala idrottsklubbarna lade ner!

Så var det ju själva tävlingen också. Etapperna gick i Alfta, Bollnäs, Hudiksvall och två i anslutning till centralorten. Nytt för året var att etappernas data skyndsamt fraktades till datacentralen på Statt i Söderhamn med hjälp av Bollnäs motorcykelklubb! Det var före de trådlösa nätverkens tid...
Lisa Engström
Dekal ur Hälsinglands orienteringsförbunds arkiv
Mängden husvagnar ökade markant för varje år vid den här tiden. Köbildning mellan Bergvik och Mo.
Menyn på idrottsgården skrevs ut på fem språk. Bl a serverades Saucisse Stroganoff. Klicka för en större bild!

tisdag 7 juli 2015

Nya Harnäsbadet 60 år!

Tävlingar vid invigningen av nya Harnäsbadet 26 juni 1955. Alla dokument ur Harnäs Skutskärs simsällskaps arkiv.
Första gången sim-SM gick i Norrland var 1955. Men man vågade sig inte så långt in i Norrland, några hundra meter fick räcka. Vid sjön Trösken har det som idag heter Harnäs-Skutskärs simsällskap haft en badplats sedan 1920-talet. Simsällskapet bildades 1921 och sköter fortfarande om det mycket populära Harnäsbadet. På 1950-talet valde man att bygga en helt ny simanläggning en bit från den gamla p g a omläggningen av rikshuvudvägen.

26 juni 1955 kunde nya Harnäsbadet invigas med internationella mått på tävlingsbanorna och sandplage m m. (Läs vad man skrev i Expressen om bygget här!) Många hade bidragit, antalet oavlönade timmar var nog mångdubbelt större än de betalda. Alla kvitton, ritningar, brev och protokoll från bygget finns kvar i simsällskapets arkiv. Alla som bidrog på något sätt fick diplom, listorna över diplomerade är omsorgsfullt bevarade.

Ideella krafter kan verkligen uträtta storverk, nu som då. Tänk på det nästa gång du doppar dig på någon av länets föreningsdrivna badplatser! Här ser du ett axplock av arkivmaterial från 50-talets Harnäsbad!
Lisa Engström
För att föreningen skulle kunna söka bidrag till bygget, tecknade sig folk i förväg för ett visst antal arbetstimmar. Klicka för en större bild!
SM-affischen för det första svenska mästerskap i simning som gick i Norrland.
Del av ritning till Harnäsbadets grindar.

SM-vimpeln med det splitternya hopptornet