En artikel i Arbetarbladet 16 oktober 1945 beskriver när de norska barnen anländer till Gävle innan de slussas vidare till fosterfamiljer i länet. |
På morgonen den 16 oktober 1945 klev 12 norska barn av tåget på Hofors station. Barnen var i åldrarna 4-12 år och hämtades upp på stationen av sina fosterföräldrar. Hur det gick till beskrivs i ett mötesprotokoll från Rädda Barnens Hoforsavdelning.
Redan i augusti hade föreningen gått ut i Norrlandsposten med en vädjan till familjer i Hofors som kunde tänka sig att ta emot ett norskt barn i sitt hem. Tanken var att norska barn skulle få en välbehövlig "stärkande vistelse" i svenska hem efter de svåra tiderna i Norge med tysk ockupation. Av samma anledning fanns redan finska och holländska barn utplacerade i fosterhem i Hofors.
Uppmaningen i Norrlandsposten 2 augusti 1945 från Röda Korsets Hoforsavdelning till familjer att ta emot norska barn. |
Kristidsnämnden gav ekonomisk ersättning för extra utlägg som rörde barnen och ransoneringskort. Kläder, toalettartiklar och eventuell sjukvård bekostades av Rädda Barnen.
Hur barnen själva upplevde tiden i Hofors berättar inte de här källorna något om. Anna-Stina Fredman, Hoforsbo och sekreterare i Rädda Barnen, beskriver i ett protokoll från januari 1946 att alla utom ett av de norska barnen var vid god hälsa och "hade funnit sig väl tillrätta". I mars blev det bestämt att barnen skulle återvända hem.
I en notis i Norrlandsposten i maj 1946 tackar Rädda Barnens Hoforsavdelning familjerna som tagit emot norska barn i sina hem. |
Camilla Larsson