Arkiv Gävleborg önskar trevlig första maj!

 

I Sverige har första maj firats som arbetarrörelsens högtidsdag sedan 1890. Demonstrationståg och tal var de bärande inslagen redan från början. 1939 blev första maj allmän helgdag. Affischen är tryckt till Ljusdals arbetarkommuns första maj-firande 1917. Talaren, redaktör Adolv Olsson, föddes i Malmö men var huvudsakligen verksam i vårt län, först på Arbetarbladet och senare på Hälsinglands Folkblad. Hur det blir med uppslutningen till årets firande återstår att se. Då om nu spelar nog vädret en inte helt obetydlig roll i sammanhanget.

Vi på Arkiv Gävleborg passar i alla fall på att önska alla som följer oss på Dokument i fokus trevlig första maj!

Porter och solidaritet

Storstrejken 1909 kom att bli förödande för den framväxande arbetarrörelsen, fackföreningarnas medlemsantal reducerades kraftigt och tron på organisationen som redskap försvagades. I samband med konfliktens upphörande passade arbetsgivare på att säga upp avtal och avskeda strejkaktiva arbetare. Detta hände bl a vid de många bryggerierna i Gävle. I förslaget till nytt avtal hade försämringar införts beträffande olycksfallsersättningen, semester, fri medicin, läkare- och sjukvård.

Bryggerierna försattes i bojkott och runt om i staden affischerades för solidaritetshandlingar.

Alltså! Alla arbetare och övriga med denna klass sympatiserande avsäger sig från och med idag konsumeringen av dessa arbetsfientliga bryggeriers alster. Låt ej häller servera eder drycker av något slag vars flaskor sakna etikett!

Tuffa förhandlingar genomfördes och slutligen återstod endast det hårdnackade Porterbryggeriet. Vid ett möte i Gävle arbetarekommun beslutades den 10 maj att Bergsten och Lauren skulle besöka serveringar och butiker som tillhandahöll Porterbryggeriets varor. Besök gjordes hos Karin Eriksson på Islandsgatan, Fru Olsson på Tredje Tvärgatan, konditor Andersson och i serveringen i gropen å Centralplan. Hur de båda männen mottogs är inte känt men Porterbryggeriet, som grundats 1873, fortsatte sin tillverkning fram till 1941 då Gefle Bryggeri AB och Ångbryggeriet AB köpte företaget.
Barbro Eriksson

En affisch - många frågor

Det är en glädjens stund då Kerstin Larsson tar avsked och lämnar Arbrå för att bli missionär i Liberia. Filadelfiaförsamlingens kyrka är smyckad med blommor och liberianska nationsflaggor. Församlingens sångare, förstärkta med Kerstins systrar, svarar för den musikaliska inramningen. Hon kom att vistas i Liberia i drygt tjugo år, innan en vacklande hälsa gjorde det för riskabelt att återvända till spetälskekolonin i Sionoe.

Vad var det som utlöste hennes önskan att lämna den hälsingska hembygden? Varför valde hon en tillvaro fylld av allehanda sjukdomar, fattigdom och andra umbäranden? Vad var det för drivkraft som fick henne att utan minsta tvekan resa ut till en obekant kontinent som erbjöd helt andra förutsättning än vad hon var van vid?

Hon berättar själv om två händelser som var helt avgörande för beslutet. Den ena ägde rum när hon i tolvårsåldern vistades på vinden i föräldrahemmet då hon plötsligt upplevde sig förflyttad till en hydda i Afrika och den andra knyts till ett studiebesök på Spetälskesjukhuset i Järvsö där hon blev djupt tagen av patienternas ofattbara lidande och stigmatisering. Händelserna var helt avgörande för beslutet att trettio år senare gå ut som missionär.

Söndagen den 2 november 1952 påbörjar hon sin resa med destination Monrovia.
Barbro Eriksson

Brandsäker filmkväll i Gnarp

Ett "fullgott filmprogram" utlovas på detta offentliga godtemplarsamkväm. Såväl vackra landskapsfilmer som sport- och skämtfilmer kommer att förevisas. Men kanske viktigast av allt: filmrullarna är garanterat brandsäkra.

Ända in på 1950-talet (affischen är tryckt 1939) användes ofta extremt lättantändligt nitrat i fotografisk film. En rad förödande biografbränder inträffade under 1900-talets första hälft på grund av att filmen trasslade in sig i projektorn där den utsattes för kraftig värme och fattade eld. På några ögonblick kunde biosalongen förvandlas till ett brinnande inferno. Så om man ville locka barnfamiljer till en filmförevisning så gjorde man klokt i att framhålla att det var brandsäker film det rörde sig om.

Samkvämet ska ha ägt rum i ett godtemplarhus någonstans i Gnarp. Sådana fanns det i och för sig ganska gott om. Men den plats som verkar ha varit mest lämpad för filmvisning var stora salen i Byns godtemplarhus, där logen 2372 Framtid höll till. En någorlunda kvalificerad gissning är att det var där som den brandsäkra filmkvällen ägde rum.
Jörgen Björk