Fredrik och Lisa i Kina



"...plockat själv...fina pressade blommor från
Dong Dong på resan genom IndoChina"

Mellan bladen i Lisa Karlströms dagbok, en torkad blomma från Indokina. Så kan arkivmaterial också se ut.

Fredrik Karlström reste till Kina som missionär för Svenska missionsförbundet 1936. Året efter reste Elisabeth Albertsson. De båda var förlovade, men det kom att dröja flera år innan de ens kunde träffas. 1940 gifte de sig i Shasi i Ischang-provinsen.

De båda verkade som missionärer i Kina under åren 1936 – 1946. Under dessa år invaderades Kina av Japan och i Elisabeths dagböckerna kan man följa de fasansfulla härjningarna,

Rädda Voxnadalen! - kärnkraft i arkivet

Handgjord affisch ur Rädda Voxnadalens arkiv

Aktionsgruppen Rädda Voxnadalen bildades 1980 för att förhindra att Svartboberget skulle bli förvaringsplats åt radioaktivt avfall. Beslutet att protestera  mot provborrningarna på berget ledde både till domstol och till lokalrevyer. Här berättar Birgitta Olsson i dagboksform om en alldeles särskild morgon 1981:

Tisdag 27/1 1981

Klockan ringer 4:15. Sture och jag smyger oss upp för att inte väcka ungarna. Att äta gröt halv fem på morron hör inte till vanligheterna i den här sjusovarfamiljen precis – men det är heller ingen vanlig dag som randas. Det är 10 gr kallt. Vi hämtar en granne och tar vägen över Älmesbo. Den en och en halv km långa vandringen upp mot Svartbobergets topp kommer jag aldrig att glömma.

Hofors barnkoloni

Bild från Hofors barnkoloni, troligen 1950-tal

På 1880-talet startade de första barnkolonierna i Sverige. Under 1930-1950-talen var koloniverksamheten som störst. Då var det ekonomisk kristid, krig och efterkrigstid. Det var främst föreningar men även kommuner och landsting som drev kolonier för att behövande barn skulle få några hälsosamma och meningsfulla sommarveckor.

Hofors barnkoloniförening bildades i början av 1940-talet och var verksam i trettio år. Deras koloniverksamhet finansierades genom bidrag från olika organisationer samt genom egna medel. Föreningen arrangerade barnensdag och intäkterna gick till kolonin.

Obelisken i Söderhamn

 

Äreminne inom glas och ram över sångföreningens
 insats. Ur Söderhamns sångförenings arkiv.

”Ett monument öfver stadens grundläggare, konung Gustaf II Adolf, saknas ännu i Söderhamn” skriver Söderhamns tidning i december 1895. Tur att Söderhamns sångförening startat Gustaf Adolf-fonden för resande av en obelisk till hjältekonungens ära.

Föreningen var, som många andra vid den tiden, starkt fosterländskt engagerad. Obelisken skulle påminna om Söderhamns historia och göra ett pampigt intryck på förbipasserande. En bra sak var också att den skulle tillverkas av granit från trakten och att allt skulle utföras av lokal arbetskraft.

Politiska budskap i bild, färg och text

Ur Gävleborgs läns centerpartidistrikt, valbroschyr
från 1950-talet

Den politiska historien är intressant på många olika sätt. En aspekt är hur de politiska budskapen har spridits. I partiernas arkiv kretsar mycket kring valen och det finns ett digert propagandamaterial.

Affischen är förstås den klassiska bäraren av politiska budskap, men det finns även flygblad, broschyrer, fanor, banderoller och i viss mån filmmaterial.

Om bildning, studiecirklar och bibliotek



Studieprogram ur ABF Sandvikens arkiv

Föreläsningar för allmänheten, diskussionsklubbar, studiebibliotek och studiecirklar är ett fenomen som uppstår i Sverige under 1800-talets slut och 1900-talets början. Bildningsverksamheten dök upp inom nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen, det startades föreläsningsföreningar och renodlade studieförbund.

1907 bildades en studiecirkel inom Verdandilogen i Sandviken. Tanken med cirkelstudier är att deltagarna finner kunskapen själv och utvecklar sina inneboende resurser. Böcker är den självklara källan till kunskap, men böcker var inte tillgängliga överallt.

Entreprenören från Åshammar

Norrlands Hjulfabrik i Åshammar, Ovansjö socken, grundades av Erik Gustaf Sjödin 1902 för ”bearbetning av järn och trä”.

Sjödin kom att bli en verklig entreprenör och drev under många år tre olika verksamheter parallellt. Förutom Hjulfabriken var han från slutet av 1910-talet återförsäljare av automobiler, motorcyklar och velocipeder. Och år 1925 startade Sjödin Norrlands Elektriska Spisbrödsfabrik. Där tillverkades olika sorters hårt bröd. Båda fabrikerna var igång en bit in på 1940-talet.

Kraft i arkiven - om konsten att spara ström

Reklam ur Ockelbo Kraft ABs arkiv

I Arkiv Gävleborg finns arkiv från flera el- och kraftbolag. Handlingarna ger en inblick i elektrifieringens historia och betydelse, åtminstone lokalt. Ett exempel är Ockelbo Kraft ABs arkiv där man bl a kan hitta handlingar om konsten att spara ström. Det är intressant att mycket är precis som idag.

I ur och skur med Friluftsfrämjandet




Omslag till Skid- och friluftsfrämjandets
 årsskrift 1944

 1892 bildades Riksföreningen för skidlöpningens främjande i Sverige. Organisationen har hetat Skidfrämjandet, Skid- och friluftsfrämjandet och heter idag kort och gott Friluftsfrämjandet.

Ursprungligen var det skidorna som stod stod i centrum, att rädda fosterlandets äldsta och ädlaste idrott, men sedan dess har verksamheten vidgas till alla aspekter av friluftsliv, idag driver föreningen även Ur- och skurförskolor. I vårt län har det funnits avdelningar av Friluftsfrämjandet sedan 1930-talet.

När skidfrämjandets Hoforskommitté bildades 1937 beslutade man snabbt om att sätta igång ganska stora projekt, t ex anläggning av ”spår på ca 8 km i lämplig, trevlig Hoforsterräng” och att bygga en ”träningsbacke i förening med mindre hoppbacke i utkanten av Hofors”.

Hoforsbacken krävde flera år med hårt arbete, som stubbrytning, innan den var helt klar 1942. Om du klickar här kan du läsa om den första slalomtävlingen i Hofors 1942!

På skidfrämjandets program stod också utflykter, kurser, fjällresor, skidslöjdspropaganda, att anlägga vandrings- och kanotleder och inte minst att bygga och/eller förvalta stugor, liftar och linbanor. I Hofors byggde man en stuga vid slalombacken och i Ockelbo Rönnåsstugan som invigdes 1946. Bollebergsgården i Bollnäs och Gårdtjärnsbergets skidstuga i Edsbyn är andra exempel på anläggningar som drivits av friluftsfrämjandet.

Tips på arkiv:
Friluftsfrämjandet, Hälsinglands distrikt
Friluftsfrämjandet, Gästriklands distrikt
Lokalavdelningar i Hofors, Ockelbo och Bollnäs
Mycket av friluftslivets historia finns också i turistföreningars och idrottsföreningars arkiv

Pressklipp 1939 ur Friluftsfrämjandet, Hofors arkiv

Nykterheten kom till Kårböle 1882

Ur minnesskrift för IOGT logen 258 Nya Skansen, Kårböle



Låt oss nu tänka oss tillbaka till det Kårböle som fanns före den 4 december 1882: ”Mången torde ännu idag kunna från denna tid påminna sig, då ungdomarne rusiga, svärjande och fäktande raglade från gård till gård…”

Vad hände i Kårböle den 4 december 1882? Jo, då instiftades en nykterhetsloge inom IOGT på platsen. 1879 kom godtemplarorden till Sverige från Amerika och följdes snabbt av andra nykterhetsorganisationer.

IOGT logen 258 Nya Skansen i Kårböles minnestecknare skriver: ”Det var ett hemlighetsfullt sälskap, som hade sina möten inom lyckta dörrar och, huru det än pratades hit och dit, viste man ej mera om dem än att deras afsigt tycktes åtminstone vara att törsta ihjäl den väldige kung alkohol”.

Nykterhetsrörelsen växte kraftfullt och var snart en viktig del av Sveriges föreningsliv, inte minst på små orter där logen inte bara erbjöd helnykterhet utan även bio, teater, bibliotek, studiecirkel, idrott och diskussionsklubbar.

Tips på arkiv:

Arkiv Gävleborg förvarar ca 1000 arkiv som hör hemma i nykterhetsrörelsen. Förutom IOGT t ex:

Nationaltemplarorden

Nykterhetsorden Verdandi

Blå bandet

Vita bandet

Den livsviktiga kunskapen - om RFSU

1938 öppnade RFSU försäljning på Folkets hus i Ljusne.
Källa: Träindustriarbetareförbundet avd 30 Sektion Ljusne, vol E1:1


”Långt inne i Sveriges bygder råder nu mycket bättre förståelse för betydelsen om inhämtandet av kunskaper i sexuella frågor” skriver RFSU till fackföreningen på sågverket i Ljusne. Året är 1938 och Riksförbundet för sexuell upplysning har funnits sedan 1933.

Stuvarnas tygbit

Framsidan av Stocka kooperativa
stuveriarbetarförenings standar

1903 präglades arbetsmarknaden av stora konflikter mellan hamnarbetarna och arbetsgivarna, som ville sänka timlöner och ackordspris. Som en reaktion försökte hamnarbetarna själva starta kooperativa företag och därmed slippa vara beroende av rederier och stuveribolag. I Stockholm startade t ex loss- och lastningsföretaget Progress och i Gävle Stuveriföreningen Aktiv.

Vid den tiden hade Stocka kooperativa stuveriförening redan verkat i fem år och var ett väl fungerande företag med goda inkomster. Stuveriföreningen erbjöd lastning och lossning direkt till fartygen som ankom området mellan Hagarfjärden och Gnarps sågverk, inkomsterna gick till föreningen som betalade ut arbetarnas löner. Omkring 1910 hade man en årlig inkomst av 30 000 kronor, delningskassan varierade från några hundra kronor till 12 000, beroende på vilka investeringar man gjort under året.

Standaret anskaffades inför majdemonstrationen 1909. 18 personer från föreningen gick under det egna samlingstecknet i demonstrationen i Hudiksvall. Vid brännvinsmagasinet sänktes standaret symboliskt.

Tips på arkiv:
Stocka stuveriförening
Stuveriföreningen Aktiv, Gävle

Vårstädning med flickscouterna

En grupp flickscouter tar igen sig i vårsolen efter att ha räfsat ihop en ansenlig lövhög. Tolv flickor är med på bilden och av dem är åtta klädda i scoutuniform. Troligen togs fotot på fyrtiotalet någonstans i trakterna av Gävle. Scoutkåren som flickorna tillhör har sannolikt anknytning till Godtemplarna eller någon annan organisation inom nykterhetsrörelsen.

Känner du igen någon på bilden?

Fisket längs kusten

Annons för surströmming.

Under 1800-talet bestod fisket längs Norrlandskusten mest av husbehovsfiske. I slutet av seklet började Hushållningssällskapet arbeta för en utveckling av fiskenäringen genom upplysning om bättre redskap och hantering av fångsterna. På 1920-talet bildades flera fiskareförbund i Sverige, deras uppgift var att företräda fiskarekåren i olika frågor.

År 1934 kom en förordning som reglerade handeln med strömming och det bildades många fiskförsäljningslag längs Gästrike och Hälsinge kusten. Året efter blev de medlemmar i den nystartade organisationen Gävleborgs läns fiskförsäljningsförening.