Visar inlägg med etikett Tips på arkiv. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tips på arkiv. Visa alla inlägg

måndag 21 januari 2013

Världsspråket Esperanto

Som en fortsättning på förra veckans inlägg kommer här en affisch hämtad ur ABF Arbrås arkiv, som belyser en vanlig företeelse i den svenska bildningsrörelsen på främst 1910- 20- och 30-talen: Det påhittade språket Esperanto.

1932 affischerade ABFs lokalavdelning i Arbrå om ett föredrag om Esperanto - det neutrala världs-hjälpsspråket - med föreläsare Sixten Egnell från Bollnäs. En provlektion skulle ges av esperantoläraren "sinjoro" Hans Fox från Danzig. Efter föredraget kunde man anmäla sig till en esperantokurs med 6 lektionstimmar i veckan till en kostnad av 7 kr/ person. Deltagarnas kunskaper sattes verkligen på prov när kursen avslutades med samkväm och föredrag av Hans Fox på esperanto om fristaden Danzig.

På Arkiv Gävleborg finns arkivmaterial efter tre esperantoföreningar, men mycket finns också att hämta i t ex ABF och nykterhetsrörelsens studiecirklar från tiden.

onsdag 27 juni 2012

Simsommaren 1934

Stugsunds IKs simkurs på Ullbacka simanläggning 1934. I bakgrunden "simprofessorn" Gunnar Stålnacke.
Vilken härlig sport simningen ändå är! utropade Söderhamns Tidning i juli 1934, efter att reportern bevistat simningens dag på Ullbackabadet. Dagen arrangerades av Stugsunds IK och bjöd på såväl tävlingar och prov för det nyinstiftade simborgarmärket som livräddningsdemonstration och underhållning. Det blåste friskt och flaggspelen smattrade i vinden. Målet var att hela publiken så småningom skulle hoppa i och avlägga simborgarprovet, men det var inte mer än 14-15 grader i vattnet. Från den dagen, den 8 juli 1934, fanns det en hel del simborgare i Söderhamnstrakten.

fredag 13 april 2012

En påskhälsning från Västtyskland


Påskhälsning och brev från tyska fadderbarn till
Rädda barnen i Hofors på 50-talet.
Nödlidande i andra länder blev en bit in på 1900-talet en angelägenhet för det svenska föreningslivet.

Första världskriget var den första stora händelse som drog igång ett febrilt hjälparbete. 30- och 40-talen och de katastrofala händelserna i Europa engagerade så gott som hela svenska folket, och även efterkrigstiden var en intensiv period för hjälporganisationerna.

onsdag 11 april 2012

Ett bit av boendets historia

Trycksak från 1960-talet ur
Hyresgästföreningen i Gävles arkiv
Den första hyresgästföreningen i Gävleborg bildades i Gävle 1941. Hyregästernas riksförbund, bildat 1923, och de lokala hyresgästföreningarna var med och formade den svenska bostadspolitiken från 30-talet och framåt. Flera bostadsutredningar genomfördes under den perioden och 1942 trädde hyresregleringslagen i kraft. Det gav hyresgästerna ett starkt vapen.

På det lokala planet arbetade hyresgästföreningarna både med hyresförhandlingar och ärenden, som vräkningar, oskäliga hyror och dålig boendestandard, och med politiskt förändringsarbete. I Gävle drev föreningen igenom krav på kommunal bostadsförmedling, hyresnämnd och bostadsbyggande under 1940- och 1950-talet.

Fritidsverksamhet och boinflytande var begrepp som började dyka upp på 60- och 70-talet. Det drevs fritidsgårdar, parklek, danskurser och trafikskolor i hyresgästföreningens regi. Lokala kontaktkommittéer bildades på 70-talet för att ge de boende större makt att påverka.

Tips på arkiv:
Hyresgästföreningen Gävleborg
Lokalavdelningar i Ljusdal, Hudiksvall, Söderhamn, Bollnäs, Hofors, Sandviken och Gävle

onsdag 28 mars 2012

Fredrik och Lisa i Kina


"...plockat själv...fina pressade blommor från
Dong Dong på resan genom IndoChina"
Mellan bladen i Lisa Karlströms dagbok, en torkad blomma från Indokina. Så kan arkivmaterial också se ut.

Fredrik Karlström reste till Kina som missionär för Svenska missionsförbundet 1936. Året efter reste Elisabeth Albertsson. De båda var förlovade, men det kom att dröja flera år innan de ens kunde träffas. 1940 gifte de sig i Shasi i Ischang-provinsen.

De båda verkade som missionärer i Kina under åren 1936 – 1946. Under dessa år invaderades Kina av Japan och i Elisabeths dagböckerna kan man följa de fasansfulla härjningarna,

måndag 26 mars 2012

Rädda Voxnadalen! - kärnkraft i arkivet

Handgjord affisch ur Rädda Voxnadalens arkiv
Aktionsgruppen Rädda Voxnadalen bildades 1980 för att förhindra att Svartboberget skulle bli förvaringsplats åt radioaktivt avfall. Beslutet att protestera  mot provborrningarna på berget ledde både till domstol och till lokalrevyer. Här berättar Birgitta Olsson i dagboksform om en alldeles särskild morgon 1981:

Tisdag 27/1 1981
Klockan ringer 4:15. Sture och jag smyger oss upp för att inte väcka ungarna. Att äta gröt halv fem på morron hör inte till vanligheterna i den här sjusovarfamiljen precis – men det är heller ingen vanlig dag som randas. Det är 10 gr kallt. Vi hämtar en granne och tar vägen över Älmesbo. Den en och en halv km långa vandringen upp mot Svartbobergets topp kommer jag aldrig att glömma.

Hofors barnkoloni

Bild från Hofors barnkoloni, troligen 1950-tal
På 1880-talet startade de första barnkolonierna i Sverige. Under 1930-1950-talen var koloniverksamheten som störst. Då var det ekonomisk kristid, krig och efterkrigstid. Det var främst föreningar men även kommuner och landsting som drev kolonier för att behövande barn skulle få några hälsosamma och meningsfulla sommarveckor.

Hofors barnkoloniförening bildades i början av 1940-talet och var verksam i trettio år. Deras koloniverksamhet finansierades genom bidrag från olika organisationer samt genom egna medel. Föreningen arrangerade barnensdag och intäkterna gick till kolonin.

Politiska budskap i bild, färg och text

Ur Gävleborgs läns centerpartidistrikt, valbroschyr
från 1950-talet
Den politiska historien är intressant på många olika sätt. En aspekt är hur de politiska budskapen har spridits. I partiernas arkiv kretsar mycket kring valen och det finns ett digert propagandamaterial.

Affischen är förstås den klassiska bäraren av politiska budskap, men det finns även flygblad, broschyrer, fanor, banderoller och i viss mån filmmaterial.

Om bildning, studiecirklar och bibliotek


Studieprogram ur ABF Sandvikens arkiv
Föreläsningar för allmänheten, diskussionsklubbar, studiebibliotek och studiecirklar är ett fenomen som uppstår i Sverige under 1800-talets slut och 1900-talets början. Bildningsverksamheten dök upp inom nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen, det startades föreläsningsföreningar och renodlade studieförbund.

1907 bildades en studiecirkel inom Verdandilogen i Sandviken. Tanken med cirkelstudier är att deltagarna finner kunskapen själv och utvecklar sina inneboende resurser. Böcker är den självklara källan till kunskap, men böcker var inte tillgängliga överallt.

Entreprenören från Åshammar

Norrlands Hjulfabrik i Åshammar, Ovansjö socken, grundades av Erik Gustaf Sjödin 1902 för ”bearbetning av järn och trä”.

Sjödin kom att bli en verklig entreprenör och drev under många år tre olika verksamheter parallellt. Förutom Hjulfabriken var han från slutet av 1910-talet återförsäljare av automobiler, motorcyklar och velocipeder. Och år 1925 startade Sjödin Norrlands Elektriska Spisbrödsfabrik. Där tillverkades olika sorters hårt bröd. Båda fabrikerna var igång en bit in på 1940-talet.

fredag 23 mars 2012

Kraft i arkiven - om konsten att spara ström

Reklam ur Ockelbo Kraft ABs arkiv
I Arkiv Gävleborg finns arkiv från flera el- och kraftbolag. Handlingarna ger en inblick i elektrifieringens historia och betydelse, åtminstone lokalt. Ett exempel är Ockelbo Kraft ABs arkiv där man bl a kan hitta handlingar om konsten att spara ström. Det är intressant att mycket är precis som idag.

torsdag 22 mars 2012

I ur och skur med Friluftsfrämjandet



Omslag till Skid- och friluftsfrämjandets
 årsskrift 1944

 1892 bildades Riksföreningen för skidlöpningens främjande i Sverige. Organisationen har hetat Skidfrämjandet, Skid- och friluftsfrämjandet och heter idag kort och gott Friluftsfrämjandet.

Ursprungligen var det skidorna som stod stod i centrum, att rädda fosterlandets äldsta och ädlaste idrott, men sedan dess har verksamheten vidgas till alla aspekter av friluftsliv, idag driver föreningen även Ur- och skurförskolor. I vårt län har det funnits avdelningar av Friluftsfrämjandet sedan 1930-talet.

När skidfrämjandets Hoforskommitté bildades 1937 beslutade man snabbt om att sätta igång ganska stora projekt, t ex anläggning av ”spår på ca 8 km i lämplig, trevlig Hoforsterräng” och att bygga en ”träningsbacke i förening med mindre hoppbacke i utkanten av Hofors”.

Hoforsbacken krävde flera år med hårt arbete, som stubbrytning, innan den var helt klar 1942. Om du klickar här kan du läsa om den första slalomtävlingen i Hofors 1942!

På skidfrämjandets program stod också utflykter, kurser, fjällresor, skidslöjdspropaganda, att anlägga vandrings- och kanotleder och inte minst att bygga och/eller förvalta stugor, liftar och linbanor. I Hofors byggde man en stuga vid slalombacken och i Ockelbo Rönnåsstugan som invigdes 1946. Bollebergsgården i Bollnäs och Gårdtjärnsbergets skidstuga i Edsbyn är andra exempel på anläggningar som drivits av friluftsfrämjandet.
Tips på arkiv:
Friluftsfrämjandet, Hälsinglands distrikt
Friluftsfrämjandet, Gästriklands distrikt
Lokalavdelningar i Hofors, Ockelbo och Bollnäs
Mycket av friluftslivets historia finns också i turistföreningars och idrottsföreningars arkiv

Pressklipp 1939 ur Friluftsfrämjandet, Hofors arkiv

Nykterheten kom till Kårböle 1882


Ur minnesskrift för IOGT logen 258 Nya Skansen, Kårböle

Låt oss nu tänka oss tillbaka till det Kårböle som fanns före den 4 december 1882: ”Mången torde ännu idag kunna från denna tid påminna sig, då ungdomarne rusiga, svärjande och fäktande raglade från gård till gård…”

Vad hände i Kårböle den 4 december 1882? Jo, då instiftades en nykterhetsloge inom IOGT på platsen. 1879 kom godtemplarorden till Sverige från Amerika och följdes snabbt av andra nykterhetsorganisationer.

IOGT logen 258 Nya Skansen i Kårböles minnestecknare skriver: ”Det var ett hemlighetsfullt sälskap, som hade sina möten inom lyckta dörrar och, huru det än pratades hit och dit, viste man ej mera om dem än att deras afsigt tycktes åtminstone vara att törsta ihjäl den väldige kung alkohol”.

Nykterhetsrörelsen växte kraftfullt och var snart en viktig del av Sveriges föreningsliv, inte minst på små orter där logen inte bara erbjöd helnykterhet utan även bio, teater, bibliotek, studiecirkel, idrott och diskussionsklubbar.

Tips på arkiv:
Arkiv Gävleborg förvarar ca 1000 arkiv som hör hemma i nykterhetsrörelsen. Förutom IOGT t ex:
Nationaltemplarorden
Nykterhetsorden Verdandi
Blå bandet
Vita bandet

onsdag 21 mars 2012

Den livsviktiga kunskapen - om RFSU


1938 öppnade RFSU försäljning på Folkets hus i Ljusne.
Källa: Träindustriarbetareförbundet avd 30 Sektion Ljusne, vol E1:1

”Långt inne i Sveriges bygder råder nu mycket bättre förståelse för betydelsen om inhämtandet av kunskaper i sexuella frågor” skriver RFSU till fackföreningen på sågverket i Ljusne. Året är 1938 och Riksförbundet för sexuell upplysning har funnits sedan 1933.

tisdag 20 mars 2012

Fisket längs kusten

Annons för surströmming.
Under 1800-talet bestod fisket längs Norrlandskusten mest av husbehovsfiske. I slutet av seklet började Hushållningssällskapet arbeta för en utveckling av fiskenäringen genom upplysning om bättre redskap och hantering av fångsterna. På 1920-talet bildades flera fiskareförbund i Sverige, deras uppgift var att företräda fiskarekåren i olika frågor.

År 1934 kom en förordning som reglerade handeln med strömming och det bildades många fiskförsäljningslag längs Gästrike och Hälsinge kusten. Året efter blev de medlemmar i den nystartade organisationen Gävleborgs läns fiskförsäljningsförening.