Hofors lucia 1953. Foto Åsberg, Hofors. |
1953 utses Kerstin Rosenberg till Hofors lucia. Som tidigare
är det Hofors AIF som arrangerat luciafirandet.
Lussandet just det här året sker till förmån för de som drabbats av en fruktad och idag nästan bortglömd sjukdom: polio.
När ”ljuståget” med lucia och hennes tärnor drog fram genom
Hofors hade stora åskådarmassor samlats, enligt en artikel i Arbetarbladet. De
hann också uppträda inför en fullsatt biosalong i Folkets hus, där det ordnats
musiksoaré och vid balen senare på kvällen. Nästa dag var det pensionärerna på
ålderdomshemmet som fick besök, bland annat Hofors äldsta invånare 90-årige Hjalmar
Skoglund.
HAIF hade beslutat att inkomsterna från årets soaré och
försäljningen av lucianålen skulle gå till Hofors poliodrabbade.
Arbetarbladet gav en utförlig rapport om firandet. |
Polio, ofta kallad barnförlamning, är en mycket smittsam
virussjukdom. 1953 nådde utbrottet i Sverige sin kulmen, 5 000 insjuknade
rapporterades, 3 000 av dem drabbades av förlamning. På varje ort fanns drabbade,
i Hofors fanns 25 fall där antingen familjefadern eller någon i familjen var
sjuk eller måste hållas isolerad på grund av smittan.
Protokoll från HAIF styrelsemöte 10 december 1953. |
Kerstin Rosenberg och hennes tärnors lussande lönade sig. Luciakommittén
kunde redovisa ett överskott på 1 717 kronor och 9 öre. Klubben lade
därefter till 35 kronor och 91 öre. Hur pengarna skulle fördelas bland de
behövande avgjordes sedan i samråd med doktor Brolén, socialvårdsassistent
Jäderberg och ordförande i fattigvårdsstyrelsen G Bergkvist.
1957 hade man utvecklat ett vaccin mot sjukdomen. Poliovaccineringen
tog fart och efter det sjönk också antalet insjuknade i Sverige dramatiskt. Sjukdomen
är fortfarande vanlig i några få länder i världen.
Ulla Ejemar