En minne från hungeråret 1917

Standaret från hungerdemonstrationerna 1917. 

I Arkiv Gävleborg finns många vackra fanor och standar. Ofta omsorgsfullt målade eller broderade på siden. Och så finns det några få som det här: Ett standar med slagkraftigt budskap, snabbt målat på enkel lakansväv.

Det bars i täten när folk från Strömsbro den 26 april 1917 tågade till Rådhustorget i Gävle för att protestera mot bristen på mat. Många familjer levde på svältgränsen. Bröd och gryn kunde bara köpas med särskilda kort sedan regeringen infört ransonering. Livsmedelskrisen berodde bland annat på föregående års missväxt och kriget som hindrade import.

Demonstrationen 26 april samlade massor av folk på Rådhustorget i Gävle.
Bilden tillhör Gefle Dagblad.

Enligt tidningarna var det cirka 6 000 från Gävle och Strömsbro som samlades på Rådhustorget för att protestera mot de knappa brödransonerna. Standaret från Strömsbro skymtar på en grynig bild i Gefle-Posten dagen därpå.

Standaret syns på den lilla bilden i Gefle-Postens artikel om demonstrationen. 

”Dyrtidsdemonstrationen” var varken den första eller den sista. Ofta var det kvinnor som tog initiativet. Det var ju de som skulle få fram mat på borden. Däremot är det bara några få kvinnor vi hittar namnen på i arkivhandlingar eller tidningsartiklar från tiden.

Redan den 21 april samlades kvinnor från Kastet, Karskär och Bomhus för att tåga in till Gävle och protestera. Bland dem fanns Emilia Norgren, Anna Rydström, Maria Lindberg, Anna Boman, Lotten Pettersson och Augusta Johnsson, enligt Arbetarbladets artikel. De hade först bett Signe Andersson i kvinnoklubben om hjälp inför arrangemanget. 

Bomhus-kvinnorna uppvaktade borgmästare Berggren som också var ordförande i livsmedelsnämnden. Enligt tidningarna retade han upp kvinnorna med att antyda att matbristen var en "Guds prövning". 

Vid den större demonstrationen den 26:e april utsågs en deputation som skulle uppvakta samme borgmästaren med krav på större brödransoner och bättre tillgång på mjölk, potatis och ved till rimliga priser. I den invaldes textilarbeterskan Anna Bergström från Strömsbro som enda kvinna tillsammans med sju män.

Standaret från Strömsbro användes också vid 1 maj-demonstrationen 1917.

Ulla Ejemar 

När svälten stod för dörren

Hungerdemonstration i Söderhamn 11 april 1917. Foto i privat ägo.

Onsdag 11 april 1917 tågar 200 kvinnor till Rådhustorget i Söderhamn. Kvinnorna är desperata, hur ska de få mat på bordet till sina familjer?

Demonstrationen är en av de första i en rad av hungerdemonstrationer och hungerupplopp den här våren. Det är krig i Europa och extrem brist på mat i Sverige. Basvaror som mjöl, potatis, socker och kaffe är ransonerade.  När också grynen till gröten ska ransoneras tryter tålamodet. 

12 april skriver Hälsinglands Folkblad om demonstrationen.

Om denna första spontana demonstration i Söderhamn kan vi läsa i Hälsinglands Folkblad 12 april 1917.  Karin Östlund från Lervik, Anna Jonsson från Långrör, Anna Sjögren från Grundvik och Hilma Pettersson från Sandarne går i spetsen för kvinnorna in till Rådhuset. Där överlämnar de en skrivelse till brödbyråns ordförande, kronolänsman R Didriksson.

”Undertecknade husmödrar från Söderhamns skärgård få härmed uttala våra allvarliga betänkligheter mot den utfärdade förordningen om försäljning av gryn mot kort på nu gällande villkor” skriver de.

”Vi vädja därför till vederbörande att åtgärder snarast möjligt vidtagas för att bereda lindring i nu rådande olidliga förhållanden”.

Dagen därpå hålls ett stort möte i Lerviks Folkets hus. Där antas en resolution med varningen: ”blir det ej bättre förhållanden så måste vi taga saken i egna händer och skrida till handling”.

 Sågverksarbetare från Sandarne, Källskär, Långrör och Åsbacka på väg att besöka traktens bönder. Foto i Arkiv Gävleborg.

Lördag 5 maj gör de det. Ett stort antal sågverksarbetare tar sig ledigt från jobbet, samlas vid Lerviks Folkets hus och tågar iväg för att söka upp bönder i Östansjö.  I täten bär de en svart fana med en knuten hand och texten ”Tänk dig själv dess mening!”. Bilden finns i Arkiv Gävleborg, fanans öde är okänt.

Arbetarna uppvaktar flera namngivna bönder. De kräver att få kontrollera böndernas lager av bröd och potatis.  De begär att priserna på mjölk, bröd och potatis ska sänkas. Enligt Söderhamns Tidning är uppvaktningen hotfull, men arbetarna påstår motsatsen i Hälsinglands Folkblad.

”Visst kunde orden vara skarpa ibland men vi bestrida att det låg något hotfullt i vårt uppträdande”.

Ulla Ejemar

Läs mer om hungeråret 1917: Barnbespisningen lindrade nöden