Usla träningsförhållanden för Strömsbro IF:s bandylag. Bilden är tagen ca 1930. |
Strömsbro IF har aldrig tillhört de riktigt stora klubbarna i distriktet. Man ska förstås inte förringa hockeyframgångarna på 1950- och 1960-talet eller damernas sejour i fotbollsallsvenskan drygt trettio år senare. Men i stort sett har föreningen genom åren fått finna sig i att dras med stämpeln som underdog.
Det verkar ha varit just i en anda av lillebrorskomplex som Strömsbro IF högtidlighöll sitt tioårsjubileum 1931. Helst hade man firat genom att ge ut en "riktig" jubileumsskrift, det vill säga en tryckt sak med bilder och allt. Men som landet nu låg fick man nöja sig med en maskinskriven "pamflett" istället.
Strömsbro IF:s "jubileumspamflett". Klicka för att läsa som PDF! |
Pamflettförfattarna har relativt få ljusglimtar att redogöra för ur föreningens tioåriga historia. 1924 lyckades fotbollslaget spela jämnt med sedermera allsvenska Sandvikens IF. Men sedan har det bara gått utför. Kring 1930 är laget bland de sämsta i distriktet. Flera krismöten har hållits i syfte att råda bot på "strömsbrofotbollens dekadens". Nu manas spelarna till självrannsakan. På föreningens tioårsdag bör de fråga sig:
Uppträder jag som en sportens gentleman, hedrar jag min förening eller kan jag månne genom mitt uppträdande bidraga till att det hela går bakåt? I så fall lovar jag i dag, att göra på vad mig ankommer, eller också är det bäst, att jag helt lägger sporten på hyllan, om det nu är så, att jag är mera till förfång än till nytta.
Nästan lika illa ställt är det med bandyn. Författarna pekar ut "många vidriga omständigheter" som kan ha bidragit till situationen. Men man befarar att det är det underpresenterande fotbollslaget som på ett eller annat sätt dragit med sig bandyn i fallet.
Att föreningen ändå inte låter sig nedslås av de uteblivna framgångarna får sin förklaring i en avslutande reflexion kring "idrottens stora mål". Idrott, får vi veta, är ett redskap för att befrämja "kulturlivets hälsa" och skapa "förutsättningar för individen att väl fylla sitt levnadskall". Resultatfixering och rekordjäkt blir då bara onödiga hinder.
Entrén till Testebovallen. Bilden tagen omkring 1925. |
Den på sätt och vis dystra läsningen lättas upp av mer humoristiska inslag. Särskilt kul är en pastischartad "etnografisk" betraktelse à la Sven Hedin där en person som man förstår är helt obevandrad i idrott besöker Testebovallen och får stifta bekantskap med den mystiska ritualen fotboll. Han konstaterar att "huvudintresset inom detta exklusiva sällskap tycks knyta sig kring en boll av läder, ungefär av ett manshuvuds storlek fastän rundare". Texten har rubriken "En sommarkväll" och återfinns på sidorna 9 till och med 14 i Strömsbro IF:s "jubileumspamflett" som du kan läsa här.
Jörgen Björk