Rosor för nykterheten

Vita rosor från 1960-talet. 

Den vita färgen står för det rena och nyktra. Så vad var väl lämpligare än att visa sitt stöd för nykterheten med en vit ros på kappan eller kavajen? 

I en av kartongerna i Arkiv Gävleborg finns två små vita tygrosor. Kommittén för Folknykterhetens dag i Ljusne har sparat dem tillsammans med redovisningen av försäljningen under några av 60-talets första år.   

Rosorna såldes inför Folknykterhetens dag på Kristi Himmelsfärds dag, man tror att idén till den vita rosen hämtades från USA där förbudsvännerna använde en vit ros som sin symbol.

Affisch från 1934 med reklam för både dagen och rosen.

I Sverige åkte nykterhetsrörelsen på ett rejält bakslag i förbudsomröstningen 1922. Det gick inte att få en majoritet av svenska folket att rösta för ett totalförbud mot alkohol. Efter förlusten gällde det för nykterhetsrörelsen att hitta nya sätt tackla alkoholfrågan.

Då föddes Nykterhetsfolkets dag. En drivande kraft bakom lär ha varit Ernst Larsson, nykterhetskämpe från Vendel. Dagen firades första gången 1925. Inslag under dagen kunde vara demonstrationer, tal, cykelkaravaner eller en mysig gökotta. I mitten på 40-talet bytte dagen namn till Folknykterhetens dag.

Folknykterhetens dag firas i Hofors. Kan det vara på 1950-talet?
Bilden ur arkivet från  IOGT-NTO 2378 Hofors Minne. Okänd fotograf.

Rosorna gjorde entré 1926. Flest rosor såldes 1949, hela 259 000 stycken. Men då var den folkliga uppslutningen bakom arrangemanget sakta på väg nedåt. Nu uppmärksammas nykterhetsfrågan inte bara på Kristi Himmelsfärds dag under med olika programpunkter under en hel vecka.

Ulla Ejemar