Även mödrarna i städerna borde få ledigt, anser Martin Nylen, men det är svårt att ordnat med vikarier. Märta Björklund håller inte riktigt med. Hon anser att stadsfruarna inte har det så svårt som landsbygdens kvinnor, med tanke på alla bekvämligheter som kvinnorna i städerna har, som vatten, värme, lyse och avsaknaden av kreatur att sköta. På sin höjd har städernas kvinnor en katt att ta hand om!
Protokoll från studiecirkeln den 2 februari 1937 för medlemmar i SDUK i norra Hille. |
Fler aspekter på skillnaderna mellan landsbygdens och städernas kvinnor debatteras. Harald Lönn menar att stadsborna både har råd och tid att någon gång varje år vara lediga och njuta, men det går inte för landsbygdens kvinnor. A Björklund anser att när det har gått att offra så mycket pengar på militären i onödan, så borde det gå att lägga pengar på att landets mödrar ska kunna få en välbehövlig vila. Det är ju på dem Sveriges framtid vilar!
1938 får vi den första allmänna semesterlagstiftningen i Sverige. Då får alla arbetare och anställda rätt till två veckors semester. Men liksom tidigare kollektivavtal där viss semester ingick, kom även den nya lagen att framförallt gälla anställda inom industrin. Många människor fortsatte att stå utanför möjlighet till semester. Landsbygdens kvinnor till exempel, precis som medlemmarna i Hilleviks studiecirkel diskuterar.
Syftet med semesterlagen var att bereda arbetstagarna vila, rekreation och utveckling. Fler kommentarer till den nya lagstiftningen kan du till exempel läsa om i LO-skrift 47 utgiven 1938. |
Camilla Larsson