Röda korset och tandvärken i Ljusdal

Redovisning över skoltandvården i Ljusdals köping 1933. 102 undersökta barn varav 83 behandlade. 172 plomberingar och 64 extraktioner. Källa: Röda korsets Ljusdalskrets verksamhetsberättelser.

Våren 1929 gjorde överlärare Westergård en egen undersökning av skolbarnens munnar i Ljusdals köping och konstaterade att 90% var i behov av tandvård. Tillsammans med Röda korset drog han igång skoltandvården i Ljusdal under hösten.

Röda korset var på många platser en helt avgörande faktor för att skolbarn fick tillgång till tandvård före riksdagens beslut om folktandvård 1938. Ljusdal är ett sådant exempel. Överläraren skickade ut en förfrågan till alla föräldrar i Ljusdals socken och köping, om de ville få sina barns tänder lagade. 400 anmälde sitt intresse och hälften kunde tänka sig att betala lite.

Röda korset stod under 1930-talet för ungefär en tredjedel av finansieringen av skoltandvården i Ljusdal. Skoldistriktet och föräldrarna bidrog med resten. Pengarna drog Röda korset bland annat in på aftonunderhållningar, som 1936 när man hade Delsbostintan Ida Gawell-Blumenthal och Lillstintan Birgit Wiklander på besök och fick in 388 kr och 31 öre till tandvården.

Rapporterna från skoltandvården visar år från år hur många barn som undersökts, behandlats och antalet plomberingar och "extraktioner", alltså utdragna tänder. Siffrorna är svindlande höga till en början. Rapporten från 1934 visar en flicka på Gryttjesbo skola som får 15 tänder lagade och 4 utdragna. Man förstår att behoven var stora och engagemanget likaså. Här kan du läsa den fantastiska och rörande årsberättelsen från Röda korset 1929 om hur allt startade!
Och här läser du en sammanställning över Skoltandvården i Ljusdals köping 1929 - 1940!
Lisa Engström

Även efter Folktandvårdens införande har mycket av arbetet kring tandhälsan varit ideell. Här ett brevmärke som såldes till förmån för "Tandvärnet", som bl a distribuerade den norska filmen Karius och Baktus. Ur Rengsjö Husmodersförenings arkiv.

Före fluortanternas och tandsmyckenas tid

En torsdag i oktober 1906 samlas flera av Gävles tandläkare, däribland Erik Ohlsson och Sigurd Wallberg, på Grand Hotell och bildar Gefle Tandläkareförening för att "afhandla gemensamma angelägenheter".

Redan på det första mötet enades tandläkarna om en gemensam prislista. I listan står det om konstgjorda tänder i kautschuksplåt, en slags vulkansierat gummi, och tandfyllningar i sex olika material, där guld var det dyraste och cement och amalgam de billigaste.

Gävle Tandläkarförenings prislista 1906. Klicka för större bild.

Tekniska demonstrationer var återkommande inslag på föreningens möten. Som när tandläkare Åhman demonstrerade en käkfraktur han behandlat 1927, eller när tandläkare Didner "demonstrerar en överkäksbrygga med bl a påbränd tandköttsersättning" på ett möte 1928.

En annan lista som diskuterades på tandläkarföreningens möten var den "svarta listan". En lista i alfabetisk ordning på personer som stod i skuld till tandläkare i föreningen och därför skulle nekas behandling om de dök upp hos en kollega. Men "möjligen med undantag av akuta fall", står det i protokollet. På mötet utsågs tandläkare Berggren till svarta listans redaktör, och skulle uppdatera den en gång i månaden.

Ur protokollet från 6 februari 1928. Klicka för större bild.

Förutom heta diskussioner om prispolitiken, så återkommer vissa frågor under hela 1920-talet i föreningen. Som att ha jourverksamhet, vilket de kom igång med 1926, och den omstridda frågan om att öppna klinikverksamhet. Dels för att förbättra skoltandvården och för att nå mindre bemedlade personer. Debatterna om privat tandvård och folktandvård blir många.

Utvecklingen syns i tandläkarföreningens årsmötesprotokoll. 1930 öppnar Gävles första skoltandklinik i lokaler på Islandsskolan. 1938 fattar riksdagen beslut om allmän folktandvård, och i februari 1940 öppnar så Gävle stads folktandvårdspoliklinik.  

Klicka här om du vill läsa Gävle Tandläkarförenings årsmötesprotokoll i sin helhet: Årsmötesprotokoll 1930, Årsmötesprotokoll 1940
Camilla Larsson