En kvinna bättre än ingen?

Protokollet där föreningen lanserar Berta Jonsson som sin kandidat.

Våren 1944 valde Bollnäs mejeriförening ny styrelse. Alla män.

Kvinnorna på Bergs konditori noterade att de fick mjölka korna och sköta ladugården men inte hade något inflytande över det bondeägda mejeriet. Kvinnorna som möttes tillhörde Bollnäsavdelningen av Svenska landsbygdens kvinnoförbund,  i dag heter de Centerkvinnorna.

I protokollet från 11 april 1944 har de noterat att de diskuterade frågan på mötet. De beslutade att anhålla om att få med en kvinna i mejeriets styrelse.  ”Detta med tanke på det stora arbete som åligger de flesta av lantbrukarhustrurna i ladugården” skriver de i protokollet.  Berta Jonsson från Freluga var deras kandidat.
Hur det gick i mejerifrågan framgår inte, men protokollsböckerna är omsorgsfullt förda och berättar om möten, föredrag och kaffepauser från starten 1933 och framåt. 

1943 kom frågan om fårklippning upp.  Uppenbarligen var också den ett kvinnogöra. En elektrisk fårsax skulle underlätta klippningen men den var dyr. Beslutet blev att de skulle dela på saxen. Tolv kvinnor och tre män köpte andelar för 10 kronor och 90 öre.

Fårsaxen kostade 184 kronor och 50 öre med stickkontakt. Fakturan och listan över andelsägare finns bevarade i arkivet, du kan se dem här intill. 

Ulla Ejemar

Femton gårdar delade på fårsaxen, varje andel kostade 10.90.

Fakturan från Bröderna Anderssons järnhandel i Bollnäs. 

Husmödrarnas finska resa

Gruppen med lanthusmödrar från Gävleborg på Senatstorget i Helsingfors 1948. Hushållningssällskapets hemkonsulent Ingrid Frendin leder gruppen. Foto ur Gävleborgs läns hushållningssällskaps arkiv.

Märta Eriksson 47 år från Nordsjö, Järvsö, var en av 19 lanthusmödrar från Gävleborg som i juni 1948 reste till Finland. Resan var en studie- och utbytesresa med syfte att bryta de finska husmödrarnas isolering från krigsåren och att få en inblick i lanthushållningen i Finland under de svåra förhållandena. Att visa den modernisering som skett inom det svenska jordbruket (och outtalat inte i det finska) var viktig vid de finska kvinnornas besök under juli månad.

Resorna är noga dokumenterade i reseledaren, hemkonsulent Ingrid Frendins redogörelser.

Programmet i Finland var hektiskt med besök på lanthushållsskolor, bondgårdar och egnahemsområden. Det nyss slutade kriget påverkade besöket starkt: Hjältegravarna i Helsingfors besöktes liksom nybyggarhem för evakuerade karelare. I Helsingfors fanns tid avsatt för besök hos fadderbarn och deras familjer. Gävleborgarna fick också ett bastubad vid Mannerheims jaktstuga.

Saara Hyrkäs, 56 år från Järvenpää och de andra finska deltagarna gjorde huvudstaden innan resan gick vidare till Gävleborg där 51,5 mil i buss tillryggalades på 4 dagar. Bland mycket annat hann man med Hamrångeortens andelstvätteri, Kråköns fiskeläge, Nytorps lantmannaskola i Arbrå och ett besök hos Olanders och hemmansägare Britta Eliasson i Norr-Edsbyn.

 "Denna studieresa kommer säkerligen för deltagarna att bli ett minne för livet" skrev Ingrid Frendin i en artikel i Hushållningssällskapets tidskrift (nr 4/1948). Läs artikeln i sin helhet här!
Lisa Engström

Vid Leppäniemi gård hos familjen Kassari.

Efter bastubadet vid Mannerheims jaktstuga. Klicka för en större bild!

Till frysboxens lov

"Man hör ofta husmödrar på landet, som berättar, att de inte kan förstå, hur de förr kunde klara sig utan frys"
Så skriver Gävleborgs hushållningssällskaps hemkonsulent Maggie Bank 1961.

Torrsaltning av fläsk på slaktkurs i Fjärdsäter, Delsbo 1945. Husmodern på gården hade de 12 deltagarna i hemmet under fyra dagar och fick i utbyte arbetet med hemslakten utfört. Centralt i bilden hemkonsulent Ingrid Frendin.

Bara 15 år tidigare höll hemkonsulenterna populära slaktkurser på gårdar i länet där torrsaltning var en av konserveringsmetoderna. Att frysa in kött stod inte på programmet. Ordet "frysbox" ska ha förekommit i svenska media för första gången 1948.
Men sen gick det fort. 1950 rapporterar hemkonsulenten att många lanthem i Gävleborgs län har skaffat frysbox. Samma år ser vi den första djupfrysningskursen i Hushållningssällskapets regi. Platsen är Kilafors och kursen samlar 70 deltagare.

"Fru Bäccman, lycklig ägare till en djupfrysningsbox, märke Westinghouse, visar den stolt för hemkonsulenten." Hemkonsulenten Ingrid Frendin står till vänster på den här bilden från 1950.

1960 har slaktkurserna bytt namn till "tillvaratagande av slakt och djupfrysning". Fortfarande är det ett imponerande brett program med styckning, tillagning och konservering, men det är tydligt att  frysboxen och andra hushållsmaskiner klivit fram i rampljuset. På ett par decennier blev djupfrysningen oumbärlig och de äldre konserveringsmetoderna arkiverades successivt. Gävleborgs hushållningssällskaps arkiv är en fantastisk källa till historien om hemmens modernisering!
Lisa Engström

Deltagare vid en av kurserna i "tillvaratagande av slakt och djupfrysning" på Kungsgårdens studiegård under 60-talets första år. Samtliga bilder ur Gävleborgs läns hushållningssällskaps arkiv.

Tekniken triumferar i Bollnäs

Vid Bollnäsutställningen 1953 hade man välsignats med ett strålande väder. Bilderna ur Centerns ungdomsförbunds Gävleborgsdistrikt.

1953 arrangerade Sveriges Lantbrukarungdom "Bollnäsutställningen" med lantmannaförbundet, hushållningssällskapen och olika maskin- och motorfirmor. Invigningstalaren tackar ungdomarna för det uppfostringsarbete man utför genom att sprida kunskap om den nya tekniken. Med teknikens hjälp skulle det moderna, rationella samhället byggas.

Hästarna är borta och traktorerna har kommit i deras ställe. Men samtidigt som maskinerna förde jordbruket in i framtiden, bar husmodern in vatten från brunnen och värmde det på vedspisen.

Husmodern börjar nu bli synlig även på landsbygden. Framförallt är det viktigt att hålla kvar de unga kvinnorna som i allt högre grad flyttar till städerna. Lösningen tror man finns i att göra tillvaron lättare för dem, det vill säga ge dem mer teknik.

På Bollnäsutställningen är den stora hushållsnyheten torkcentrifugen som ska vara ”hur lämplig som helst” för torkning av hushållstvätt. Där finns också den kombinerade tvättmaskinen och centrifugen ”Combinator”. Frysbox, dammsugare, köksassistent, strykbräde och vattenvärmare är viktiga moderniteter.

I fotoalbumet från Bollnäsutställningen dominerar stora maskiner och blänkande bilar. Man har också dokumenterat tablåunderhållningen "Kvinnan genom tiderna". Där går "hon" från grottkvinna till allt modernare klädsel. Men man ser henne aldrig med en rostfri diskho!
Lisa Engström

Läs också om semesterlagstiftningen och landsbygdens kvinnor i ett tidigare inlägg här!
Om kvinnliga traktorkurser och annat i utbudet på Hushållningssällskapets studiegård läser du här!

Grottkvinnan på Bollnäsutställningen. Men 1953 skulle landsbygdskvinnan bli modern med hjälp av den nya hushållstekniken

Olika slags transportörer granskas, samt en rensningsmaskin för lingon och blåbär

Översikt över utställningsområdet.

Semester för alla?

En tisdag i februari 1937 har socialdemokraternas ungdomsklubb i norra Hille ett studiecirkelmöte där kvällens diskussionspunkt är "Mödrar och Semestrar", med anledning av en motion i riksdagen. Märta Björklund och de andra resonerar om svårigheterna för landsbygdens mödrar att kunna vara lediga och "få koppla av det vardagliga någon tid varje år".

Även mödrarna i städerna borde få ledigt, anser Martin Nylen, men det är svårt att ordnat med vikarier. Märta Björklund håller inte riktigt med. Hon anser att stadsfruarna inte har det så svårt som landsbygdens kvinnor, med tanke på alla bekvämligheter som kvinnorna i städerna har, som vatten, värme, lyse och avsaknaden av kreatur att sköta. På sin höjd har städernas kvinnor en katt att ta hand om!

Protokoll från studiecirkeln den 2 februari 1937 för medlemmar i SDUK i norra Hille.

Fler aspekter på skillnaderna mellan landsbygdens och städernas kvinnor debatteras. Harald Lönn menar att stadsborna både har råd och tid att någon gång varje år vara lediga och njuta, men det går inte för landsbygdens kvinnor. A Björklund anser att när det har gått att offra så mycket pengar på militären i onödan, så borde det gå att lägga pengar på att landets mödrar ska kunna få en välbehövlig vila. Det är ju på dem Sveriges framtid vilar!

1938 får vi den första allmänna semesterlagstiftningen i Sverige. Då får alla arbetare och anställda rätt till två veckors semester. Men liksom tidigare kollektivavtal där viss semester ingick, kom även den nya lagen att framförallt gälla anställda inom industrin. Många människor fortsatte att stå utanför möjlighet till semester. Landsbygdens kvinnor till exempel, precis som medlemmarna i Hilleviks studiecirkel diskuterar.

Syftet med semesterlagen var att bereda arbetstagarna vila, rekreation och utveckling. Fler kommentarer till den nya lagstiftningen kan du till exempel läsa om i LO-skrift 47 utgiven 1938.

Camilla Larsson

Kunglig glans över traktorkursen

Hushållningssällskapets kvinnliga traktorkurs i juni 1955. Karin Hermansson demonstrerar. Fotot ur Gävleborgs läns hushållningssällskaps arkiv.

Kung Gustav VI Adolf besöker Kungsgården den 20 juni 1955. På Studiegården vid Kungsgårdens herrgård pågår en kvinnlig traktorförarkurs som kungen får den stora äran att inspektera. Äran att demonstrera traktorn får Karin Hermansson.
Det var Gävleborgs läns hushållningssällskap som drev Studiegården, vilken startade sin verksamhet vid Kungsgårdens herrgård 1951. Att utbilda inom hushållning hade varit centralt för sällskapet sedan 1800-talet, med olika typer av konsulenter, lantbruksskolor och kurser. 1951 kunde man samla en stor del av verksamheten till ändamålsenliga lokaler i Kungsgården, där man hade tillgång till maskinhallar, djur och jordbruk.

Innehållet i kvinnliga traktorkursen 1957 ("Vid bråda tider inom jordbruket måste kvinnorna ofta rycka in som förare") samt detalj ur det fint illustrerade kursprogrammet på studiegården 1955/1956. Klicka för en större bild!

Särskilt på 1950- och 60-talet är kurserna väldokumenterade med program och deltagarlistor. I kursutbudet ser man de moderna vindarna som blåser med traktormekanik, besprutningskurser och infrysning av mat. Hemvård och heminredning kommer stort. Gamla bondkök står inte högt i kurs, det ska vara praktiskt och effektivt. Som nedan, där vi ser deltagarna i "Det moderna hemmets maskiner" 1958. Det omfångsrika kursprogrammet läser du här!
Lisa Engström

Deltagarna vid kursen "Det moderna hemmets maskiner" 1958. Klicka för en större bild!