Med vykortet som vapen

Bild från vräkningarna i Mackmyra, familjerna bohag ställdes under bar himmel.
Ur arkivet från Pappersindustriarbetareförbundet avd 32 Mackmyra.

Vad sägs om att få ett vykort med bild på en vräkning ur en hyreskasern? Eller en bild på en sjuk, gravid kvinna i en säng? 1906 spreds flera tusen vykort med de här motiven över landet.

Det handlar förstås om konflikten vid sulfitfabriken i Mackmyra. Arbetarna hade i smyg börjat organisera sig fackligt men företagsledning och ägare, däribland förre statsministern Christian Lundeberg på Forsbacka, slog bakut. I ett försök att stoppa fackföreningen avskedade ledningen arbetare som anslutit sig och vräkte ett 40-tal arbetare och deras familjer från de av bruket ägda bostäderna.

Amalia Lättman fotograferades i sängen, hon var gravid och fick missfall.

Under konflikten användes ”moderna” metoder för att övertyga opinionen. Arbetarbladet bevakade noga allt som hände och tog arbetarnas parti mot ägarna, tidningen bedrev vad som i dag skulle kallas kampanjjournalistik.

Fotografier var ännu en sällsynthet i dagspressen, men när vräkningarna skulle genomföras var tidningen på plats med kamera. Fotografierna blev mycket uppmärksammade, nu hade man ”bildbevis” på fabriksledningens hårdhet.

Sulfitarbetarna insåg bildernas genomslagskraft. De beställde tusentals vykort med motiven, som sedan spreds över hela landet. Redovisningen av vykortsförsäljningen finns sparad i arkivet från Pappersindustriarbetareförbundets avdelning i Mackmyra. Där kan man till exempel se att den kringresande agitatorn Kata Dalström beställde mer än tusen vykort som hon delade vidare när hon höll föredrag.

Försäljning av vykorten och kostnader för tryck, packning och porto bokfördes.
Klicka på bilden för att se den i större format.

Vykort med ”reportagebilder” var inte helt unika vid denna tid. Vykort var oerhört populära, vanligast var förstås motiv som jultomtar och stadsvyer men det var också relativt vanligt med aktuella bilder från kungabesök, invigningar och även andra nyhetshändelser. Flera tidiga tågolyckor finns till exempel dokumenterade på vykort.

Konflikten i Mackmyra slutade efter ett halvår med en uppgörelse som gav arbetarna rätt att organisera sig, många fick också jobben tillbaka. Konflikten brukar ibland kallas den sista striden om föreningsrätten.

Ulla Ejemar

En brottslig notis från 1906

Bild från vräkningarna i Mackmyra 1906.

2 december 1766 antogs den svenska tryckfrihetsförordningen, den första i sitt slag i världen.  Det är bakgrunden till att just den här dagen uppmärksammas som tryckfrihetens dag. 

Vad som helst kan man inte påstå ostraffat och var gränsen går har skiftat genom tiderna. 1906 gick gränsen vid att kalla poliser för ”strejkbrytarpoliser” och påstå att de misshandlat en man.

11 augusti 1906 haffade polisen grovarbetaren Carl Boström från Sofiedal i Valbo. Arbetarbladet påstod i sin notis att ”strejkbrytarpolisen” släpat honom till finkan och att han var sönderslagen när han släpptes ut nästa morgon.

Poliserna nämndes inte vid namn i tidningen. Men några dagar senare väckte polismännen Lindh, Borg och Nyberg själva tryckfrihetsåtal mot Arbetarbladets utgivare, redaktör Emil Rosén.  De krävde skadestånd. Under rättegången krävde deras ombud att Rosén skulle dömas till fängelse.

Emil Rosén, redaktör på Arbetarbladet.

Samtidigt som tryckfrihetsmålet pågick anmälde Boström polisen för misshandeln och blev själv anmäld för samma sak. Boström drog till slut tillbaka sin anmälan mot polisen, enligt uppgift efter att ha hotats av polisen.

Åtalet mot tidningen slutade med att Rosén dömdes enligt tredje paragrafen i tryckfrihetsförordningen för ”smädligt uttryck om rikets ämbets- och tjänstemän i och för ämbetet”. Han skulle betala böter och rättegångskostnader om 2 085 kronor. Kvitton som finns sparade i arkivet från Pappers avdelning 32 Mackmyra visar att Rosén inte behövde punga ut med hela summan själv, Gävle arbetarkommun hjälpte till.

Kvittot som visar att Gävle arbetarkommun hjälpte Emil Rosén med rättegångskostnaderna.

Notisen i tidningen var bara en liten skärva i en stor konflikt som utspelade sig under flera månader 1906: Den om arbetarnas rätt att organisera sig fackligt på sulfitfabriken i Mackmyra.

Enligt Arbetarbladet bottnade både misshandeln av Boström och åtalet mot tidningen i hämndbegär. Boström ska ha retat upp bolaget genom att knalla in på kontoret och begära att få ut innestående lön. Och Arbetarbladet hade skrivit många kritiska artiklar om hur organiserade arbetare avskedades och med polishjälp vräktes från sina hem, bolaget ägde ju även bostäderna.  

Striden slutade med att arbetarna fick rätt att organisera sig och många återanställdes.

Ulla Ejemar