Ungerska fotbollshjältar i Sandviken

Det ungerska VM-laget mötte press och allmänhet i Stadshotellets trädgård. Här är det stjärnmålvakten Grosics som skriver autografer. Foto: Lennart Olofsson

Under några år på 1950-talet hörde Ungern till världens främsta fotbollsnationer. Framgångarna på planen var ett av få glädjeämnen i en tid av stalinistiskt förtryck. Ungern var en sovjetisk satellitstat, formellt självständigt men i praktiken kontrollerat av Moskva. Det var egentligen bara i idrottssammanhang som ungrarna hade någon chans att ge uttryck för nationell stolthet - den kommunistiska diktaturen slog ner på varje patriotisk impuls.

Motsättningarna mellan det ungerska folket och Sovjet kulminerade i Ungernrevolten 1956, som också markerar slutet på landets storhetstid på fotbollsarenorna. I kölvattnet av den blodiga hösten 1956 skingrades spelarna. Det var alltså inte ett lag av yppersta världsklass som Ungern skickade till VM i Sverige 1958. Men i Sandviken, där ungrarna hade sin bas under turnéringen, togs "de magiska magyarerna" emot som hjältar. Och några storstjärnor från det tidiga 1950-talet fanns trots allt fortfarande med i truppen.

Dagarna före VM-starten spelade Ungern träningsmatch mot bland andra Högbo (bilden) och Årsunda inför storpublik. Foto: Lennart Olofsson

 Jörgen Björk

I skuggan av historiens hemskaste krig

Bild från ett reportage om de danska flyktingarna i Furuvik 1943. Foto Carl Larsson/Länsmuseet Gävleborg.

Danska flyktingar sätter kläder på dockor som kanske ska säljas i Furuviksparken. Året är 1943 och parken är förläggning för just danska flyktingar.

Fredsföreningen i Älvkarleby är en av dem som engagerar sig i att hjälpa flyktingarna. Den ordnar tillsammans med baptistförsamlingen i Älvkarleby ett möte i Betelkapellet som inbringar 155 kronor, låter inte mycket men motsvarar i dagens penningvärde mer än 3 000 kronor.

Trots framgången med mötet är tonen dyster när föreningen summerar året. ”Vi nödgas än en gång samlas till årsmöte i skuggan av historiens hemskaste krig” skriver man i årsberättelsen.  Ett år senare skulle det se ljusare ut men vem kunde veta det då? Dessutom anade föreningen att även freden skulle bli en utmaning för ett sargat Europa.  

Världsläget präglar årsberättelsen från fredsföreningen. Klicka här för att läsa hela.
Eller här för att läsa en lättläst version.

I Arkiv Gävleborg finns material från många fredsorganisationer. Älvkarleby fredsförening, som lika ofta kallade sig Älvkarleö fredsförening, bildades 1929 och var liksom de flesta en lokalförening inom Svenska Freds- och skiljedomsföreningen. Under några år hade Älvkarlebyföreningen till och med en egen kvinnogrupp, Fredsfacklorna. Många av fredsföreningarna startades på 1920- och 1930-talet, en del blev kortlivade men Älvkarlebys fredsförening var aktiv så sent som 1979. 

 Standarinvigning  med Rickard Sjöberg, Emil Andersson och E A Lindblom.

Riksorganisationen Svenska Freds- och skiljedomsföreningen har fortfarande ett antal lokal- och intresseföreningar. Det lär vara världens äldsta i sitt slag, bildad 1883, och samlar cirka 7 000 medlemmar.  

Ulla Ejemar

Solvarma jordgubbar från Bergsjö

Tre okända damer i Bergsjö har precis köpt jordgubbar hos jordgubbsodlareföreningen. Foto: Sockenbilder/Bergsjö hembygdsförening

Jordgubbar hör sommaren till och många har njutit av de söta bären från Bergsjö. Under gynnsamma somrar skördades så stora mängder Bergsjöjordgubbar att de såldes i både norra och södra Sverige. 1945 ska ha varit ett rekordår när över en miljon liter bär från Bergsjö såldes.

Det norrländska klimatet med svala nätter och långa dagar ger jordgubbarna fin smak. Det är jordbruksverkets förklaring till att Bergsjö blev ett framgångsrikt odlingsdistrikt som stod sig väl i konkurrensen med odlingarna söderut.

För att ta tillvara sina ekonomiska intressen startade odlarna i Bergsjö en förening. Varje medlem skulle leverera "friska, rena och nyplockade bär i fulla mått i rena starka lådor om 30 st 1-liters förpackningar", enligt stadgarna.

Förutom stadgarna från 1940 finns kvittoblock och årsredovisningar av levererade bär i Bergsjö Jordgubbsodlareförenings arkiv.  

Till en början levererade odlarna själva sina bär med häst och vagn till ett magasin vid järnvägsstationen. Därifrån fraktades jordgubbarna på järnväg via Harmånger och vidare ut i landet för försäljning.

Per Ed, John Ward och Einar Sjöman håller fram bärkartonger i jordgubbsmagasinet i Kyrkbyn. Foto: Sockenbilder/Bergsjö hembygdsförening. 

1951 hade jordgubbsodlareföreningen drygt tusen medlemmar från norra Hälsingland fördelade på sex kretsar: Bergsjö, Gnarp-Jättendal, Harmånger-Ilsbo, Hassela, Hudiksvall och Dellen. Bär som inte kunde säljas färska tog Bergsjö Fruktindustri hand om. På 1960-talet minskade odlingarna och föreningen lades så småningom ner.

Håller värmen i sig får vi säkert njuta av fina jordgubbar från Jättendal nu i sommar. Jordgubbssugna med spring i benen kan anmäla sig till Jordgubbsloppet den 14 juli 2018 med start och mål vid Fröstunaskolan. Ett motionslopp som sedan många år arrangeras av Jättendals IF och lokala jordgubbsodlare som bjuder alla deltagare på jordgubbar.   

Rudolf Engström i Högen plockar jordgubbar med Kerstin Larsson-Thelberg 1965. Foto: Sockenbilder/Bergsjö hembygdsförening. Rudolf Engström levererade under många år jordgubbar till odlarföreningen och hans personarkiv finns bevarat på Arkiv Gävleborg. 

Camilla Larsson

Gunder Hägg - en löpande goodwill-ambassadör

Gefle IF:s Gunder Hägg var under några år på 1940-talet världens överlägset bäste medeldistanslöpare. Totalt slog han 16 världsrekord, en bedrift som väl säger det mesta. Tack vare radions genomslagskraft blev Hägg också en av Sveriges första riktiga sportkändisar, och som sådan fyllde han en viktig funktion även utanför idrottsarenorna.

Gunder Hägg packar inför avresan till USA sommaren 1943.
Foto: Lundhs Foto Magasin & Atelier

Mitt under brinnande världskrig, på sommaren 1943, gav sig Hägg ut på en turné i USA. Huvudsyftet med resan var att skapa goodwill för Sverige. Det började vid det här laget stå klart att de allierade skulle gå segrande ur andra världskriget. Att upprätta goda relationer med USA fick plötsligt högsta prioritet.

Kort efter hemkomsten till Sverige bjuds Hägg in till Gävle Rotaryklubb för att hålla ett föredrag om sin Amerikaresa. Han berättar om hur han lyckades besegra "den oslagbare" Greg Rice på 5000 meter och om upplevelsen att representera, inte bara en klubb, utan hela Sverige "som per radio följde loppet". Han har också hunnit besöka Hollywood där han träffade stjärnor som Ingrid Bergman, Gary Cooper och Signe Hasso. Det är tydligt att Hägg tar sitt ambassadörskap på största allvar. Möjligen har han gett en överdrivet positiv bild av Sverige, medger han.

Utställning om Gunder Häggs Amerikaresa. Intresset bland allmänheten var stort, för såväl Gunder Hägg som för det stora landet i väst. Foto ur Gefle IF:s arkiv.

Båt var fortfarande det normala färdmedlet mellan Europa och Amerika. Resan kunde ta flera veckor. Men nu randades en ny tid för den transatlantiska samfärdseln. Gunder Hägg berättar att han tog flyget tillbaks hem till Sverige. Sträckan Amerika-England avverkades på 36 timmar, får vi veta. Bekvämt, bra och "utan mankemang". Avståndet till USA var på väg att krympa avsevärt.

Här kan du läsa ett referat av Gunder Häggs Rotaryföreläsning som PDF.

Jörgen Björk

Kyrkobyggnader från förr

Nu i helgen hålls 2018 års Kyrkokonferens i Gävle som Betlehemskyrkan arrangerar. Konferensen kommer att hållas på Gavlehov. Vi uppmärksammar evenemanget med tre fotografier på kyrkor som länge var en del av Gävles stadsbebyggelse och börjar med Betlehemskapellet.

Betlehemskapellet hade en församlingssal som rymde 2 500 personer. Fotots år och fotograf okänt.

Dagens Betlehemskyrka invigdes 1976 på Waldenströmsplan 1 och är uppförd på samma plats som det ursprungliga Betlehemskapellet, ritad av församlingsmedlem E.A. Hedin och invigd 1880. Kapellet byggdes till i omgångar och kallades så småningom Betlehemskyrkan. På 1970-talet upplevdes kyrkan som otidsenlig och Gävle Missionsförsamling tog beslut om att riva kyrkan 1972.

Sankt Matteus kyrka 1948. Foto: Carl Larsson, Gävle

Sankt Matteus kyrka ritades också av E.A. Hedin och invigdes 1881 på adressen Ruddammsgatan 56 på Öster. Sankt Matteus församling var en metodis- och episkopalförsamling som bildades i Gävle redan 1870. Sankt Matteus kyrka stängdes 1964 när området revs för att ge plats för nya stora bostadshus.

Sankt Petri kyrka 1948. Foto: Carl Larsson, Gävle

Sankt Petri kyrka uppfördes 1895 i korsningen Kaserngatan-Södra Kungsgatan på Söder. Även den ritades av stadsarkitekt E.A. Hedin. Gävle Metodist- och Episkopalförsamling delades upp i två församlingar: Sankt Matteus och Sankt Petri. När gatukorsningen på Söder skulle göras större 1959 revs kyrkan.

Förutom Sankt Matteus och Sankt Petri församlingars arkiv har vi mer än 900 religiösa föreningars historia från länet bevarade hos oss.

Camilla Larsson