På Rio i Ockelbo: Lill-Babs och Thore Skogman i högform

Det var de lokala Godtemplarnas byggnadsförening som såg till att Ockelbo fick sin första stationära biograf 1915. Namnet var till en början Amor men ändrades senare till Rio. Bion finns kvar än idag och drivs fortfarande av Godtemplarrörelsen.

Genom åren har en hel drös kritikerrosade filmer kunnat ses på Godtemplargården (vanligen kallad Gotan) där bion är inrymd. En av 1960-talets stora succéer var den svenska komedin Pang i bygget med bland andra Thore Skogman, Lill-Babs och Gävlebördige Åke Fridell på rollistan. Den 16 februari 1966 gick filmen upp för första gången på Rio och visades sedan vid ytterligare två tillfällen.

En titt i byggnadsföreningens kassabok ger vid handen att biljetter för sammanlagt 1020 kronor och 50 öre såldes till de tre föreställningarna. Styckepriset låg på drygt 3 kronor varför man kan sluta sig till att över 300 Ockelbobor tog tillfället i akt att se och kanske framför allt höra duon Lill-Babs och Skogman i högform.

Jörgen Björk

Forsbackaborna demonstrerar...

...för allmän rösträtt och 8-timmars arbetsdag och det är våren 1909.

Demonstrationsaffischen från 1909. Klicka för att se en större bild.

Den unga arbetarrörelsen kavlar upp ärmarna och vill se samhällsförändring. De sju föreningarna som räknas upp på affischen grundades samtliga mellan åren 1905-1907. Socialdemokratiska ungdomsklubben var först på plan 1905, året därpå organiserades arbetarekommunen, NOV-logen Proletären, Järn- och metallarbetarefackföreningen och slutligen 1907 var det dags för lantarbetarna och kvinnorna att sluta sig samman.

Samtliga, förutom lantarbetarfackföreningen, kom att bestå under många år framöver och medverka till att bruksorten Forsbacka utvecklades från ett patriarkaliskt styrt samhälle till ett mer demokratiskt. I samband med Storstrejken 1909 utsattes lantarbetarna för svåra påfrestningar. I de sista protokollen kämpar de kvarvarande medlemmarna mot strejkbrytare, bolagets ogillande och förbundets önskan om betalning – och kassan är tom. På sommaren 1910 upphör all verksamhet och avdelning 155 går i graven.

1919 beslutar riksdagen om åttatimmarsdagen och den allmänna rösträttens införande men det dröjer till 1921 innan kvinnorna får möjlighet att delta i valet till andra kammaren. Forsbackademonstrationen var en av tusen pusselbitar i kampen.
Barbro Eriksson

"Mera cirkus än hockey" - ishockeyn i Hälsingland 75 år

Hälsingepremiär för ishockey. "Då såväl Stugsunds som Söderhamns spelare ha legat i en intensiv träning för denna match, blir det intressant att se den första uppgörelsen" skrev Söderhamnskuriren dagen innan. Matchen blev både fiasko och succé.

Under 1920- och 30-talen lanserades ishockey i Sverige som ett modernt, temperamentsfullt och billigt alternativ till bandy. Billigt? Jo, det var kostsamt med bandyns stora planer och många klubbar slutade med bandyn av just ekonomiska skäl.

Ishockeypropagandan når även Hälsingland och 6 mars 1938 är det dags för premiär. Man väljer att lansera sporten vid ett av länets största idrottsevenemang, Stugsundsstafetten på skidor. Programbladet förklarar ishockeyns fördelar och berättar om hur det halvt okända spelet går till, om centerforwards och perioder och avbytare. Läs "Något om ishockey" som PDF!

På urusel is och i hård blåst genomfördes matchen mellan Stugsunds IK och Söderhamns IF. ”Spelarna stodo i allmänhet stilla i snösörjan och hade svårt att få iväg pucken. Den talrika publiken hade roligt åt matchen”. Det blev bara två perioder, sedan gav man upp.


Precis som som isen i Stugsund var ishockeyns start i Hälsingland trög och ojämn. Elbelysning och sarger rapporteras från Strands IF och Iggesunds IK 1940, men 1944 var man nere på endast 4 klubbar med ishockey på programmet. Bland dessa fanns dock en ren ishockeyklubb, IK Warpen (senare Bollnäs IS). 1946 kunde man bilda Hälsinglands ishockeyförbund och 10 år senare fanns nästan 30 föreningar som spelade ishockey. Hälsingland hade klarat något ovanligt: Ishockeyn hade blivit en populär sport samtidigt som bandyn levde kvar och frodades.

Matchen då? Den slutade 2 - 0 till Stugsund efter två bedrövliga perioder. Söderhamnskuriren noterar dock ett starkt hockeyintresse i Stugsund i sitt reportage om Stugsundsstafetten. ”Vi råkade nämligen fråga en yngre korvförsäljare vad han tyckte om dagens skidtävlingar och genast kom svaret: Stugsund vann med 2-0!”

Lisa Engström
Källorna till Hälsinglands ishockeyhistoria finns välbevarad i klubbarkiven, bl a Stugsunds IKs arkiv, samt Hälsinglands idrottsförbund och Hälsinglands ishockeyförbunds arkiv.


Laguppställning, men också en pedagogisk skiss över hur spelet går till. Klicka för en större bild! Alla dokument är hämtade ur Stugsunds IKs fantastiska arkiv

En mycket suddig bild på Stugsunds IKs lag vid premiärmatchen mot Söderhamns IF

Söderhamns tidning och Idrottsbladet rapporterar från matchen. Klicka för större bilder!

I fädrens spår...

Vasaloppet går som bekant av stapeln den första söndagen i mars varje år. Devisen "I fädrens spår för framtids segrar" torde ha hängt med sedan premiären 1922. När Svenska Skidförbundet tillsammans med bland andra Skolidrottsförbundet instiftade Snöstjärnan 1956 ville man uppenbarligen låna lite av Vasaloppets traditionstyngda glans genom att använda samma motto. Snöstjärnan var skidsportens motsvarighet till simborgarmärket. För att erhålla utmärkelsen behövde herrar tillryggalägga en mil på skidor. För damer räckte det med halva den distansen. Snöstjärnan var en riksomfattande begivenhet. Var och när proven hölls i våra trakter det aktuella året framgår inte av affischen.
Jörgen Björk

Att almkvista - att bada utan baddräkt

Professor Almkvist på besök i Bomhus 1934

Johan Almkvist (1869 – 1945) var läkare och en av Sveriges ledande experter på könssjukdomar, särskilt syfilis. Efter sin läkarexamen kom han att tjänstgöra vid S:t Görans sjukhus i Stockholm, som var inriktat på denna typ av ohälsa och vid Stockholms stads besiktningsbyrå för prostituerade kvinnor. Prostitution såg vid denna tid främst som ett hygieniskt problem- inte ett moraliskt.


Under 30-talet gav han ut böcker med titlar som Sexuell kultur, Trohet och otrohet och Kärlekens ansvar. Det var nu han kom i kontakt med nudismen eller naturismen som den då kallades. Grundtanken bakom naturismen var att utan kläder är vi alla ganska lika. I samband med att kläderna plockas av faller även de etniska och sociala kännetecknen och vi kan lättare se vad som förenar oss. Efter att ha studerat nudismen i Tyskland kom han 1932 att ge ut boken Hälsa och nakenhet - en socialmedicinsk studie över klädedräktens inverkan på kropp och själ. I och med denna bok blev Almkvist en kändis.


Det var nyttigt för kroppen att utsättas för sol och vindar. Almkvist förhoppningen var att en vardaglig nakenhet skulle bidra till att avdramatisera sexualiteten och dämpa könsdriften. Liksom den nakna kroppen härdades mot förkylningar kunde sinnet härdas mot nakenhet.
Barbro Eriksson