Sista rumpan i Voxnan

Flottning på Voxnan. Foto Gösta Fredlund/Arkiv Gävleborg.

För 50 år sedan flottades timret för sista gången ner för Ljusnans och Voxnans dalgångar. En epok som varat i cirka 200 år tog slut när det blev enklare och billigare att frakta virke med lastbil till sågverk och andra industrier vid kusten.

Gösta Fredlund i Los insåg att det var en historisk händelse och tog några bilder med sin kamera denna sista säsong. Bilderna visar en matrast bland flottarna någonstans vid Voxnan och flottning i närheten av Edsbyn.

Flottare tar paus sommaren 1967. Foto från Gösta Fredlund i Arkiv Gävleborg.

Flottarna hade ett kallt, blött och riskfyllt jobb. Farligast var det när timret hopade sig till brötar, som de måste reda ut. Flottningen var ett säsongsarbete, ofta kombinerades det med skogsarbete vintertid. 

Fackligt organiserade flottarna sig i syndikalisterna, SAC, eller Svenska skogs- och flottningsarbetarförbundet. 1922 beräknade Skogs- och flottningsarbetarförbundet att det fanns cirka 1100 sysselsatta med flottning eller skogsarbete bara inom Voxnadistriktet, som då omfattade 16 olika avdelningar.

1923 slöts ett avtal mellan arbetsgivaren Voxnaälvens flottningsförening och Skogs- och flottningsarbetarförbundet som gav flottare som arbetade i biflödena lika mycket ersättning som de som arbetade i älvens huvudfåra. Strömflottare och landrensare  tjänade 81 öre i timmen medan sjöflottare fick nöja sig med 75 öre. Bäst betald var ångbåtsbefälhavaren som tjänade 90 öre timmen.

I Arkiv Gävleborg finns arkiv från flera av Skogs- och flottningsarbetarförbundets avdelningar, bland andra Ljusnan-Voxnans distrikt.  

I Skogens arkiv på nätet finns mer att läsa och flotting och flottaryrket. 

Ulla Ejemar

Skogs- och flottningsarbetarnas verktyg har en central placering på fanan från Ljusnan-Voxnans distrikt. 

Sjungom studentens lyckliga dag

Så här i studenttider vill vi gratulera alla studenter 2017 med några bilder från arkiven.

Student med sällskap. Fotot finns i Godtemplarträdgårdens arkiv.

Att elever på gymnasiet firar studenten går långt tillbaka i tiden. Mellan 1862 och 1968 tog de som klarade slutproven i flera ämnen en studentexamen. Då som idag firades det med studenttåg och presenter.

Studenttåg på Drottninggatan i Gävle omkring år 1900. Två poliser i pickelhuvor syns längst fram. 

Teknikstudent Ernst Ström, medlem i KFUM i Gävle 1908.

I den nya läroplanen för gymnasiet 1970 togs studentexamen bort och ersattes med ett slutbetyg. Enligt dagens system tar elever som når 2250 godkända poäng en gymnasieexamen, och det firas med utspring till släkt och vänner och med studenttåg genom stan.

Studenttåg genom Gävle, året är okänt.

Camilla Larsson

Anna Jonsson missionär i Kongo

Anna Jonsson född 18 mars 1874 i Vinnersjön, Hedesunda socken.  

Anna Jonsson i Ölbo är med och startar Hedesunda Missionsförsamlings Ungdomsförening 1894. Några år senare åker hon till Stockholm för att gå förberedande kurser för yttre mission på Elsa Borgs bibelkvinnohem på Vita bergen.

I mars 1899 skickar Anna ett brev hem till ungdomsföreningen och frågar om de kan betala och sy två bomullsklänningar till henne. Föreningen skriver till Anna för att få information om mått och modell, och så köps tyg och tråd in, klänningarna sys och skickas till Anna.

I protokollet den 10 mars 1899 redogör Hedesunda Missionsförsamlings Ungdomsförening för Annas fråga om  hjälp med klänning. 

Hur klänningarna passar för de långa båtresorna till Kongo och när Anna kommer fram till missionsstationen går inte att utläsa i missionsförsamlingens handlingar. Däremot berättar ett protokoll den 7 september 1900 att de läser upp ett brev från Anna i Kongo. Mötet beslutar också att skicka en julklapp till en pojke som de hjälper på missionsstationen i Diadia och en julklapp till Anna.

Protokollet från Hedesunda Missionsförsamlings Ungdomsförening  den 7 september 1900 berättar att ett brev kommit från Anna i Kongo och om julklappar föreningen ska skicka.

I september 1902 skickar ungdomsföreningen en lysningspresent till Anna som gifter sig med Carl Johan Lindström, född 1872 i Uppsala. Han reser för första gången till Kongo som missionär samma år som Anna. Paret gifter sig under en viloperiod i Sverige 1902 och återvänder tillsammans till Kongo i juli 1904.

Svenska Missionsförbundets missionsstationer utmärkta på en karta längst nedre delen av Kongofloden.   

Andra källor berättar att situationen på missionsstationen i Diadia är särskilt problematisk kring sekelskiftet när Anna och Carl Johan är där. Många på och omkring stationen blir allvarligt sjuka i tropiska febersjukdomar och sömnsjuka. Bara under några få år dör och begravs nio missionärer på stationen. Anna är en av dem. 29 år gammal dör hon i Diadia den 4 januari 1905. Missionsstationen stängs som huvudstation 1906 på grund av hälsoproblemen. Annas man fortsätter att arbeta i Kongo.

Fragmenten i arkivet om Anna väcker nyfikenhet och fler frågor. Hur upplevde Anna livet som missionär? Vilka arbetsuppgifter hade hon? Hur träffades Anna och Carl Johan och var bodde de i Sverige? Mer information om dem finns säkert bevarad, men var?

Camilla Larsson

Rio-Kalle överlistar Tjofsen

"Rio-Kalle"  på Jernvallen 1961. Foto Jan Düsing ur arkivet från Evert Jäderberg.

I september 1961 får 16-åringen Jan Düsing följa med fotografen Evert Jäderberg till Jernvallen i Sandviken där ”Rödvästarna” eller ”Stålmännen” som de också kallas tar emot Hälsingborgs IF (de stavade med ä på den tiden).

På Jernvallen har 9 400 åskådare samlats för att se det allsvenska mötet. Under matchen händer, enligt referatet i Arbetarbladet, något som ”hela svenska folket" väntat på. Sandviken IF:s målvakt Stig ”Tjofsen” Olsson ska slå en straff mot legendariske ”Rio-Kalle”, Kalle Svensson, som vaktat Sveriges mål i två VM och två OS.

Sandvikens IF hade inte lyckats med straffarna under säsongen och det gick tyvärr inte bättre den här gången. Matchen slutade med förlust för Sandvikens IF som efter säsongen förlorade sin plats i allsvenskan.

Signaturen "Rolf" berättar om straffkampen mellan målvakterna.
Ur Arbetarbladet 4 september 1961. Klicka på bilden för större format!

För fotoeleven Jan Düsing var matchen och straffdramat en upplevelse, inte minst för att han fick låna kameran av Evert Jäderberg och tog bilden på Rio-Kalle här ovan. Bilden blev en lovande inledning på en karriär som pressfotograf, först i Gävle hos Jäderbergs firma och senare under 40 år på Expressen där han bland annat bevakade 25 hockey-VM och ett tiotal OS.

”Rio-Kalle” spelade 349 allsvenska matcher. Han lade av året efter matchen på Jernvallen. Han fortsatte jobba som brandman i Helsingborg fram till pensionen. Han avled 2000.

”Tjofsen” spelade 119 allsvenska matcher. Han jobbade som elektriker vid sidan av fotbollen. Efter tiden i SIF spelade han under en period i Årsunda IF. Han avled 87 år gammal 2015.

Ulla Ejemar

Från Kongo till Vallsta

En dopceremoni vid en missionsstation i Kongo 1907-1908. August Jansson står med en bok i handen och Hanna Jansson sitter  en bit nedanför trädet med en mörk cape över axlarna. 

1927 flyttar två beresta personer till Vallsta utanför Arbrå: Hanna och August Jansson. Då har de precis gått i pension efter närmare 30 år på missionsuppdrag i Kongo.

Hanna Jansson, född Sandqvist (1866-1947) och August Jansson (1871-1944), båda ursprungligen från Uppsala län.

Den första svenska missionären åkte till Kongo 1881 och fem år senare tog Svenska Missionsförbundet över den engelska missionsstationen Mukimbungu i södra Kongo. August Jansson fick sitt första uppdrag där 1896 och Hanna Sandqvist år 1900. Under en vistelse i Sverige sommaren 1905 gifte sig Hanna och August.

Som mest fanns det sju svenska missionsstationer i södra Kongo. Hanna och August hade under åren flera olika arbetsuppgifter. Hanna undervisade i såväl söndagsskola som ute i byskolor och i kvinnogrupper. Hon hade också hand om sjukvård.

Hanna Jansson utanför kyrkan i Mukimbungu tillsammans med barn från byarna som deltog i södagsskoleundervisningen 1907.

Hanna Jansson med kvinnor och barn i en av kvinnorgrupperna som hon undervisade. Att även kvinnor skulle få skolundervisning var något nytt som mötte visst motstånd i byarna. Missionärerna var därför extra glada när grupper som den här var igång.  

I en anteckningsbok har Hanna med vacker handstil skrivit ner ord, fraser och invecklade grammatikregler på Kifioti, språket Kikongo som talas i Kongo-Kinshasa. Där finns ord som longa som betyder lära, undervisa, lala - sova, lizulu - himmel och tanga - läsa, räkna.

Hanna Sandqvists lilla svarta vaxduksbok med ord och grammatik. På försättsbladet står det skrivet 1899, Kifioti och Hanna Sandqvist. Den första översättningen av hela bibeln till Kikongo blev Karl Edvar Laman, svensk missionär från Dalarna, klar med år 1905. I August Janssons arkiv finns ett fint exemplar av den bibeln bevarad.  

Många föreningar gjorde insamlingar till Kongomissionen. Här är det syföreningen i Mårdäng, norr om Gävle, som syr för Kongo omkring år 1900. 

Hanna och August Janssons engagemang tog inte slut med att de slog sig ner i Vallsta. De deltog i missionsförsamlingens arbete på orten, och August blev känd när han reste runt i Sverige med Missionsförbundets etnografiska vandringsmuseum och höll visningar och föredrag om Kongo, både i församlingar och för skolbarn.

Conrad Brolin var August Janssons chaufför under de långa turnéerna genom Sverige med utställningen på 30-talet. 

Camilla Larsson

Läs om fler missionärer i våra arkiv i äldre bloggar:
Kerstin Larsson i Liberia
Fredrik och Lisa Karlström i Kina