Kvinnoröster ur arkiven

Gerda Modén. Bildkälla: Berna Roth/Gävle Kommunarkiv

I vårt arkiv hörs spännande kvinnoröster som berättar om resor i främmande länder, om kampen för rösträtt och bättre livsvillkor, politiskt arbete och andra självklarheter för oss idag, som möjlighet till barnomsorg, fritid och idrott.

Gerda Modén spelar en viktig roll i kampen för kvinnors politiska rösträtt i länet. När LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, arrangerar en nationell namninsamling 1913 samordnar Gerda Modén insamlingen. Hennes uppgift blir att sammanställa listorna och med sirlig handstil summerar hon antalet namn till 18 660. Dokumentet innehåller fantastiska detaljer, som 73 yrkeskategorier skrivna på tvären högst upp, ikryssade för var och en av dem som skrivit under.

Gerda Modéns summering av namninsamlingen i Gävleborgs län.

Signe Hedkvist reser som frälsningssoldat till Sydamerika omkring 1917. Hon lämnar snart det hårda soldatlivet och försörjer sig både som barnflicka och röntgenassistent till en privatläkare. Hon förlovar sig flera gånger och blir kvar i Sydamerika i drygt tio år.

Fotot skickar Signe Hedkvist 1922 till sina föräldrar från badorten Pocitos i Montevideo, Uruguay. Hon hoppas att de känner igen henne i baddräkt, skriver hon, och berättar om havet och hur det går till att bada i höga vågor.  

1928 reser Signe Hedkvist tillbaka till Sverige och träffar Olof E. Öberg i Rörberg. De gifter sig och hon bosätter sig på makens gård på Öhn i Valbo utanför Gävle och paret får två barn.

I längdskidor har kvinnor tävlat i mer än hundra år i vårt län. Det visar resultatlistor från distriktsmästerskapen i skidlöpning i Söderhamn från 1915. Under en period var flera damåkare från Bollnäs mycket framgångsrika nationellt, och även Stugsunds IK hade snabba åkare.

Maiy Åslund, Maggie Söderlund och Alfhild Nyman tävlar på hemmaplan för Stugsunds Idrottsklubb i distriktsmästerskapen 1928.

Men möjligheten till fritid och semester för kvinnor på landsbygden är länge begränsad, trots att lagen om två veckors semester införs 1938. När Julia Dahlberg från Ängebo får en veckas vistelse på semesterhemmet Vadtorp utanför Söderhamn 1950 är hon 63 år och mamma till tolv barn. Att bara umgås med andra kvinnor och få sätta sig vid dukat matbord var säkert speciellt.

Julia Dahlberg, i mitten, ler mot kameran utanför semesterhemmet Vadtorp.

Vadtorp tog emot omkring 7 000 kvinnor under semesterhemmets fyrtioåriga historia och drevs av Gävleborgs socialdemokratiska kvinnodistrikt.

Camilla Larsson

Läs mer kvinnohistoria från länet i tidigare bloggar:
Vägen till rösträtt för kvinnor
Kunglig glans över traktorkursen
Vila för trötta mödrar
Starka kvinnor i rörelse
Semester för alla?

Vägen till rösträtt för kvinnor

De två första föreningarna för kvinnors politiska rösträtt bildas 1902 i Stockholm och Göteborg. De går ihop i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, och samtidigt startar lokala rösträttsföreningar runt om i landet. 

Ett flygblad som uppmanar till medlemsskap i närmaste rösträttsförening i länet. 

I Gävle bildas Föreningen för kvinnans politiska rösträtt, FKPR, 1903 och snart har Alfta, Kilafors-Hanebo, Bollnäs och de flesta andra orter i länet egna lokala föreningar.

Årsavgiften i Färila FKPR 1910 har kvitterats av Alma Mickelson, kassaförvaltare.

Under 1913 genomför LKPR en enorm nationell aktion i form av en namninsamling för kvinnors rösträtt. Listor skickas ut till de lokala rösträttsföreningarna och enskilda medlemmar går runt och knackar dörr i socknarna för att få ihop namnunderskrifter.

Listorna som användes när lokalföreningarna samlade in namnunderskrifter.

Johanna Wiberg i Österfärnebo är en av dem. Hon skickar sina ifyllda listor till Klara Lindh, ordförande i Gefle FKPR, och bifogar en målande beskrivning av människorna hon pratat med ute i gårdarna. "De flesta av männen inse rättvisan i vårt krav men bäva för att själva få krypa i skuggan. - Kvinnorna på landet ha ej tid med politik, så de säga, de ej förstå den i många fall. Andra äro klyftigare än männen."

I Alfta FKPR är Linnéa Andersson ordförande. Hon skickar ner 24 listor med totalt 566 namn från Alfta, Ovanåkers och Woxna socknar. I ett brev konstaterar hon att antalet namn inte är så litet, med tanke på att "Voxnadalens befolkning väl på det hela taget är ganska konservativ, eftersom den ju mest består av välmående bondfolk".

Linnéa Andersson beskriver rösträttsarbetet i Alfta, Ovanåker och Voxna och uttrycker besvikelse över att vitbandisterna inte gjort mer för saken. Klicka på dokumentet för att läsa hela brevet.

I mars 1914 är Gerda Modén i Gefle FKPR klar med en fantastiskt detaljerad sammanställning av resultaten av namninsamlingen i länet. I Hälsingland har 496 listor med 9 145 namn samlats in och i Gästrikland 465 listor med 9 229 namn. Totalt 18 374 namnunderskrifter från länet. Klicka på dokumentet för att läsa det.

Gerda Modéns sammanställning med information om civilstånd, yrken och ålder på alla i Gävleborgs län som skrivit under kravet på kvinnors rösträtt. Namn på alla som skrev på för rösträtten återfinns här hos Riksarkivet. 

LKPR samlar in listorna från hela landet, de binds i 30 band och finns fotograferade med Elin Wägner. De 351 454 namnunderskrifterna överlämnas till riksdagens första kammare, men det dröjer ytterligare sju år innan rösträtt för kvinnor blir verklighet på riksdagsnivå.

Elin Wägner med de 30 banden namnunderskrifter för kvinnors rösträtt. Bildkälla Wikimedia commons.

Läs gärna ett tidigare blogginlägg om FKPR och deras fina standar genom att klicka på länken: En skog av vita standar.

Listorna med namn på dem som skrev under på kravet 1913 har Riksarkivet digitaliserat, klicka på länken här för att komma dit. 

Camilla Larsson