Läsk, öl och porter från Gävles bryggerier

Bryggeriet i Gustavsbro, Gefle Bryggeri AB. Fotot ur Bryggeriarbetarnas fackförenings historik till 50-årsjubiléet 1947.

Tappare, pannknäkt, glassorterare, maskinist och utkörare var vanliga yrken vid tillverkningen av öl, svagdricka och läsk på bryggerier. Många arbetade på något av de tre stora bryggerierna i Gävle: Gefle Bryggeri AB, även kallat Gustafsbro bryggeri, Ångbryggeriet och Porterbrygget.

Gävles geografiska läge gjorde bryggeriindustrin lönsam. Marknaden norrut var stor, eftersom många norrländska städer ännu saknade större bryggerier. Gävlebryggerierna startade filialer på många platser.

Tre män bredvid staplade öltunnor.

Arbetarnas villkor i slutet av 1800-talet var tuffa med långa arbetsdagar måndag till lördag och blygsamma löner. För att försöka påverka ägarna till förbättringar på arbetsplatserna startades Bryggeriarbetarnas fackförening avdelning 6.

I januari 1897 startade bryggeriarbetarna en fackförening. De lät tillverka en fana hos Ateljé Viktor Lindblad i Örebro.

Arbetskonflikter om avtal, löner och uppsägningar avlöste varandra och i föreningens affischer och flygblad syns spåren av dem. 

Affischen uppmanar Gävleborna att inte dricka något som är tillverkat av tre bryggerier som har avskedat hederliga arbetare utan orsak. Året var 1910.  

 
Dagölen för anställda var det också konflikter om, det vill säga mängden öl som arbetarna fick för eget bruk varje dag. På 1920- och 30-talen var till exempel avtalet på 2 liter öl per dag för manliga arbetare och 1 liter för kvinnliga arbetare. Utöver det fick varje familjeförsörjare ut 20 liter svagdricka per vecka. 

Det finns bara kassaböcker bevarade från fackföreningens första år. Från 1916 till1967 finns det protokollsböcker som visar vilka frågor som diskuterades på de fackliga mötena.   

1942 slogs de större bryggerierna ihop i Gefle Förenade Bryggerier AB och verksamheten lades i Gustavsbro. Så småningom döptes det om till Bockens Bryggerier som sedan övertogs av Till-bryggerierna i Östersund. Bryggeriarbetarfacket uppgick i Livsmedelsarbetarförbundet 1966.

Camilla Larsson

Svartlistade hamnarbetare i Hudiksvall

Stämningen i hamnen hettar till under konflikten våren 1915 när arbetare går in och gör jobbet i de strejkande stuveriarbetarnas ställe. Facket trycker upp listor på strejkbrytarna med för- och efternamn och personbeskrivningar som "bondfångare", "kronisk strejkbrytare", "frireligiös", "mindre vetande" och "kronisk lösdrivare". 

Ulla håller upp den 79 cm långa listan på strejkbrytare, den längsta i Transports avdelning 24 i Hudiksvalls arkiv. 

Konflikten gäller arbetslöner och står mellan stuveriarbetarfacket och stuverifirman Sohlberg & Nyberg. I protest blockerar facket arbetet i hamnen och Charles Lindley, känd förtroendeman i Transport, deltar på flera strejkmöten för att hjälpa till att hitta lösningar på konflikten.

Charles Lindley vid ett möte i Transports Samorganisation på Kungsbäck i Gävle.  

En sak som säkert gjorde konflikten extra infekterad var att Alfred Sohlberg och J.O. Nyberg var medlemmar i facket innan de blev arbetsgivare i och med starten av stuverifirman Sohlberg & Nyberg.

Klicka på länken här så kan förteckningen över strejkbrytare öppnas som pdf i ett nytt fönster. 

Fackets affisch uppmanar stuveriarbetare att överhuvudtaget inte ta jobb i Hudiksvalls hamn under pågående konflikt 1915. Transportarbetareförbundet avd 24 startade redan 1895 under namnet Hudiksvalls stuveriarbetarefackförening. 

Camilla Larsson